Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Höijer, Josef Otto - 3. Höjer, Magnus Mauritz - 4. Höjer, Nils Jakob - Höijer, Johan Leonard - Höpken, von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thukydides’</i> »Peloponesiska krigets historia».
Död ogift i Uppsala d. 2 aug. 1833.
3. Höjer, Magnus Mauritz, historiker,
riksdagsman.
Född i Norrbärke socken
i Dalarne d. 1 mars 1840.
Föräldrar: regementsläkaren Axel
Höjer o. Kristina Sofia Elisabet
Helling.
Student i Uppsala
1859, blef H. därstädes filosofie
doktor 1866 och utnämndes, efter
att hafva 1867–79 tjänstgjort som
vik. och e. o. lektor vid Stockholms gymnasium,
1879 till lektor i modersmålet samt historia och
geografi vid Stockholms södra latinläroverk.
Tillika var han 1886–93 rektor vid Vallinska
flickskolan.
H. har varit flitigt verksam som
historisk författare och bland annat utgifvit:
Öfversikt af Sveriges yttre politik under åren
1676–80, ett bidrag till Johan Gyllenstiernas
historia, 1875 (i Uppsala universitets årsskrift),
Konungariket Sverige, en topografisk-statistisk
beskrifning med historiska anmärkningar, 4
delar, 1872–83, ett högst förtjänstfullt arbete,
författat det Carolinska tidehvarfvet i »Sveriges
historia från äldsta tid till våra dagar», 1877–79
och den katolska reaktionens historia 1555–1618
i E. Wallis’ världshistoria, en i flera
upplagor utgående Lärobok i Sveriges historia
för skolans lägre klasser, samt den genom liflig,
fängslande framställning utmärkta Från franska
revolutionens dagar, 1893, m. m., hvarjämte han
1875–79 var utgifvare af tidskriften: Ur folkens
häfder. Han har äfven under en lång följd
af år hållit med stort bifall mottagna historiska
föreläsningar i Stockholm.
Från 1891 har H.
varit en af hufvudstadens representanter i Andra
kammaren. Hyllande frihandelsvänliga och liberala
åsikter, har H. genom med godt lynne
förenad frimodig, och stundom äfven en smula
själfsvåldig, käckhet, förstått göra sig uppmärksammad
i kammarens diskussioner. 1895–99
tillhörde han folkpartiets förtroenderåd, men
uppgick, i likhet med sina meningsfränder, 1900
i liberala samlingspartiet. 1894 var han suppleant
i konstitutionsutskottet och 1903 ledamot af
bevillningsutskottet.
Gift 1: 1871 med Ebba
Eleonora Elliot. 2: 1875 med Anna Johnsson.
4. Höjer, Nils Jakob, historiker. Född i
Norbärke d. 17 aug. 1853; den
föreg. halfbroder och son af regementsläkaren
Axel Höjer och
Ida Katarina Beskow.
Student i Uppsala 1872, blef H.
fil. kand. 1876 och fil. doktor
1882 samt utnämndes s. å. till
docent i statskunskap därstädes.
1884 utnämndes han till lektor i historia och
modersmålet i Visby samt transporterades 1898
till enahanda post vid latinläroverket å Norrmalm
i Stockholm.
H. ådrog sig allmän uppmärksamhet
genom sin under den pågående norska
riksrättsstriden 1882 utgifna gradualafhandling:
Norges storting, förra afdelningen. Norska
grundlagen och dess källor, hvari han förfäktar
konungens blott suspensiva vetorätt. Sina
åsikter i de unionspolitiska frågorna utvecklade
han vidare i: Statsförbundet emellan Sverige
och Norge, ett svenskt program, 1885. Dessutom
har han utgifvit: Kommunal uppslagsbok
för land och stad, 1892, och Från klockupprorets
dagar, 1897, m. m. samt författat flera
värdefulla uppsatser i Histor. Tidskrift. H. var
medlem af 1899–1902 års läroverkskommitté.
Gift 1887 med Emmy Karolina Bergman,
dotter af lektor C. J. Bergman (se sid. 79).
Höpken, von. Ättens förste kände stamfader
lär vara en Claus Hoepke, som i början af 1500-talet
var bosatt i Bremen. Hans sonsons son,
regeringsrådet Nikolaus Höpke, erhöll 1649
svenskt adelskap och från hans sonsöner, Daniel
Niklas (se nedan) och Karl Otto härstamma
två olika friherrl. ätter. Daniel Niklas blef
1719 friherre och är stamfader till de nu lefvande
medlemmarne af ätten, liksom till den utdöda
grefliga von H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
