- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:547

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jansson, Hans - Jansson, Maria - Janzon, Johan Kristian - Janzon, Per Adolf - Jedeur, Elof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre någon betänklighet mot att låta utse sig
till talman och fungerade i denna egenskap vid
1844–45 och 1847–48 års riksdagar samt var
äfven medlem af den 1845 tillsatta representationskommittén.
1834–48 var han sitt stånds
fullmäktig i riksgäldskontoret. Som ett vedermäle
af sitt välbehag tilldelade konungen honom
en guldmedalj, under det att det svenska folket
såsom ett uttryck af sin aktning gjorde en allmän
insamling, hvarigenom Hans J. kom i tillfälle
att utbyta det obetydliga Bräcketorp mot en
bättre egendom, S. Skarbol, där han afled d. 1
febr. 1854.

Vid bondeståndets plenum d. 11
i samma månad höll förre vice talmannen Nils
Persson till hans minne ett tal, hvarefter ståndet
enhälligt förenade sig i Nils Perssons anförande,
hvilket togs till protokollet.


Jansson, Maria, »Kisamor». Född d. 6 juni
1791 på hemmanet Kvarntorp i
Hardemo socken i Nerke, där
fadern, en bonde vid namn Jan,
allmänt kallad »Läke-Jan», slagit
sig på läkarekonsten och tillhandagick
allmogen i orten vid
behandlingen af de vanligare
sjukdomarna. Dagligen vittne
till faderns utöfning af sitt själftagna läkareyrke,
väcktes hos henne hågen att vara honom behjälplig
vid hans kurer, hvarpå fadern dock ej
ville ingå. I stället tvang han henne att ingå
gifte med en ung hemmansägare Anders Olsson,
då med detsamma den praktik, hon på egen hand
börjat, lades å sido, tills det mindre lyckliga
äktenskapet genom skilsmässa upplöstes. Hon
återtog då sin läkareverksamhet och nedsatte sig
1814, på inbjudan af två förmögna fröknar, på en
egendom Flytthem i Horns socken i Östergötland.
Nu växte med förvånande hastighet hennes
rykte, och emedan hon tog sin medicin från det
på två mils afstånd liggande Kisa, eller kanske
snarare därför att det var den sista gästgifvaregården
som de resande hade att passera, var det
under benämningen »Kisamor», hon blef rikskunnig.
Till och med från hufvudstadens förnämsta
kretsar anlände personer för att hos henne
söka råd och hjälp för sina krämpor. Detta
föranledde henne att 1825 besöka Stockholm, då
hon efter föregången pröfning erhöll sundhetskollegii
tillstånd att utöfva läkarekonsten. Förklaringen,
icke till hennes rykte utan till hennes
verkliga framgångar som praktisk läkare, måste
sökas i hennes medfödt klara förstånd, fina instinkt,
läkareblick, eller hvad man vill kalla
det, och som till någon del ersatte bristen på
teoretisk underbyggnad. Också voro hennes läkemedel
mycket enkla och ej, såsom andra kvacksalvares,
vådliga för hälsan.

Att hon rikligen
belönades för sina medicinska åtgöranden, kan
slutas däraf, att hon vid sin död, d. 27 febr.
1842, efterlämnade en ganska betydlig förmögenhet.
Hon hade våren 1829 af sina båda här
ofvan nämnda välgörarinnor, fröknarna Hellvegh,
erhållit dispositionsrätt till lägenheten Katrineberg
vid Horns kyrka, där hon, liksom ock i
det närbelägna fattighusets öfre våning, mottog
de sjuka.


Janzon, Johan Kristian (sign. Spada), tidningsman.
Född i Stockholm d. 9
juli 1853. Föräldrar: grosshandlaren
Johan Janzon och Inga
Christina Olander
.

Student i Uppsala 1871 har J. allt sedan
1874 varit Stockholms Dagblads
utrikeskorrespondent och
från 1879 dess Pariskorrespondent.
1876–78 var han tidningens krigskorrespondent
i Turkiet, 1882 i Egypten och
1897 i Grekland. Den talangfulle journalisten,
som under årens lopp lämnat särdeles upplysande
redogörelser från Paris och Frankrike i allmänhet
samt med förkärlek behandlat den svenska
konsten därstädes under dess utvecklingsperiod
på 1880-talet, har rest i, utom alla europeiska
länder, äfven asiatiska Turkiet och Nordafrika.
J. är sedan 1894 ledamot af »Syndicat de la
presse étrangère» i Paris och sedan åtskilliga år
dess vice president, var 1894–95 Publicistklubbens
representant i den internationella presskommissionen
och är sedan 1896 en af sekreterarne
i pressföreningens centralkommitté. J.
utgaf 1881 i bokform Ströftåg i Orienten.

Ogift.


Janzon, Per Adolf, operasångare. Född d. 4
nov. 1844 i Norrköping. Föräldrar:
fiskhandlaren Adolf Janzon
och Margareta Olofsson.

Efter att en kort tid varit sjöman,
blef J. student i Uppsala
1863 och läste därefter på fil.
kand.-examen. Men efter några
år slog han studierna ur hågen
för att ägna sig åt teatern och erhöll undervisning
i sång af A. Willman. J. var sedermera
engagerad vid k. teatern i Stockholm från 1870
till sin död d. 20 okt. 1889. Bland hans partier
märktes: Leporello i »Don Juan», Dulkamara i
»Kärleksdrycken», Gil Pèrez i »Svarta dominon»,
Löparnisse i »Värmländingarna», Vulcanus i
»Filemon och Baucis», Cerberin i »Målaren och
modellerna», Aboulifar i »Oberon», Falstaff i
»Muntra fruarna», Gigoti i »Diamantkorset»,
Kasper i »Friskytten», Escamillo i »Carmen»,
m. fl. »I komiska, något chargerade partier,
helst af något modärn snitt, var J. alldeles förträfflig,
men äfven den äldre operans buffaartade
karaktärer förlänade han en ypperlig relief.» I
besittning af en i yngre år alldeles utmärkt röst
och stor medfödd vis comica, var J. på sin tid
en af k. teaterns bästa artister, om också hans
sångkonst icke var vidare förfinad. En gunstling
hos publiken var »Pelle» Janzon alltid.

Ogift.


Jedeur, Elof, vitterhetsidkare. Född i Västerås
d. 1 april 1783. Föräldrar: domprosten i Västerås
Jonas Jedeur och Margareta Justina Hellenius.

Med goda elementarstudier blef J. student i
Uppsala 1803 och promoverades till fil. magister
1809. Sedann han såsom vikarie förestått ett kollegat
vid Västerås skola och 1813 blifvit prästvigd,
utnämndes han 1816 till gymnasiiadjunkt och blef
1823 vice lektor.

Död i Västerås d. 25 april 1841.

Den kvickhet och humor, som utmärkte
J. i allmänhet, återfinnes äfven i hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free