Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiörboe, Carl Fredrik - Kjellander, Ernst Johan Fredrik - Kjellberg, Jonas - 1. Kjellberg, Nils Gustaf - 2. Kjellberg, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledamotskap af konstakademien. Hans förnämsta taflor
äro: K. Carl Johan till häst (Drottningholm);
Hjortjakt; Räf i snara; Ett räfbo; Räf, som
fråssar på en höna; Shetlands-pony; Ömsesidig
öfverraskning; Gräfsvinshund; Jagad räf;
porträtt af en mängd race- och kapplöpningshästar
m. m. I Nationalmuseum finnas följande
målningar af honom: Två tatariska hundar,
Klappjakt (en flyende räf), Carl XV till häst,
Två hundar anfalla en räf. Ett världsbekant
mästerverk af honom är Öfversvämningen, hvaraf
otaliga afbildningar finnas spridda öfver hela
den civiliserade världen. Taflan framställer såsom
bekant en präktig Newfoundlandstik, som tjutande
håller sig kvar på taket af sin hundkoja,
hvilken bortföres af den öfversvämmande floden,
medan hennes små valpar i dödsångest klamra
sig fast vid det bräckliga stödet, och från bakgrunden
en båt närmar sig till de nödställdas
räddning.
Kjellander, Ernst Johan Fredrik, filosof, skald,
estetiker. Född i Valla, Skaraborgs
län, d. 5 dec. 1812. Föräldrar:
öfverläkaren vid Göta
kanal, doktor Bengt Kjellander,
Kellgrens systerson, som själf i
sin ungdom utgifvit några skaldeförsök,
samt Anna Margareta
Strålin.
Med utmärkelse genomgick
han Skara skola och gymnasium samt
tog 1827 studentexamen i Uppsala, där hans ovanliga
kunskaper särskildt vid honom fäste professor
J. O. Höijers uppmärksamhet. I jämnbredd med
hans universitetsstudier vaknade hos honom en
själfständig alstringskraft, som yttrade sig dels i
utkastade mindre poem, dels i mer djuptänkta filosofiska
och estetiska uppsatser och afhandlingar.
1 dec. 1832 undergick han fil. kand.-examen och
promoverades, efter att ha utgifvit en större
akademisk afhandling, De notione principii, 1833
till fil. magister. Ett ärftligt bröstlidande hade
då redan undergräft hans hälsa. Vid försöket
att återvinna den under ett mildare luftstreck,
afled han i Buon-Convento nära Siena i Italien,
d. 18 juni 1835. Ett så kort lif som K:s
kunde naturligtvis ej skänka annat än löften;
men dessa voro af den rikaste art. Hans
Minnen (utgifna af F. F. Carlson 1842) innehålla
dikter, filosofiska uppsatser, bref samt en
lefnadsteckning.
Äfven Atterbom har tecknat
K. i sina Siare och Skalder.
Kjellberg, Jonas, filantrop. Född på Qvarngården
i Huseby socken i Västergötland
d. 22 okt. 1752. Föräldrar:
länsmannen Jonas Kjellberg och Ebba Elsa Melin.
Tidigt föräldralös och lämnad
utan omvårdnad af några nära
anhöriga, som förvaltade hans
obetydliga fädernearf, begaf han
sig 1770 till Göteborg och ingick i handel.
Genom flit och redbarhet sattes han i stånd att
1779 öppna en affärsrörelse för egen räkning,
hvilken drefs med den framgång, att han såsom
rik man 1807 öfverlämnade den åt en sin broder
och en annan affärsman samt inköpte egendomen
Storeberg i Västergötland, där han afled
d. 13 april 1832.
Han var vid riksdagen 1800
ledamot af Borgarståndet såsom representant
för Göteborgs stad. Insatt i hemliga utskottet,
motstod han, i olikhet med åtskilliga af hans
kamrater, alla de maktägandes försök att förmå
honom handla i strid mot sin öfvertygelse. Utmärkande
för K:s hela personlighet var hans
barnarena bibeltro och varma lefvande gudsfruktan.
I enlighet, härmed sökte han på allt
sätt sprida andlig upplysning till andra, genom
att bekosta utgifvandet af välkända uppbyggelseskrifter,
bland hvilka vi nämna Köppens bekanta
arbete »Bibeln ett verk af gudomlig vishet»;
Bengel: »Sextio tal»; Roos: »Abrahams tros
fotspår»; Bunyan: »En christens resa», m. fl.
Med allt detta var K. höjd öfver allt sektväsende,
och leddes endast af sin kristliga nitälskan och
egen varma tro på religionens sanningar. En
handtverksskola och en flickskola, båda i Göteborg,
vörda i K. sin grundläggare och äro genom
hans donationer betryggade till sitt bestånd.
Gift 1779 med Maria Elisabet Flygare.
1. Kjellberg, Nils Gustaf, läkare, psykiater.
Född i Alsters socken i Värmland
d. 25 febr. 1827. Föräldrar:
kommissionslandtmätaren
Nils Kjellberg och Anna Kristina Berggren.
I Uppsala, där
K. 1846 blef student, aflade han
medicine licentiatexamen 1853,
blef 1856 kirurgie magister och
utnämndes s. å. till öfverläkare vid Uppsala
centralhospital, efter att hafva tjänstgjort såsom
läkare vid arméen och flottan samt såsom koleraläkare
1850, distriktsläkare på landet 1853–55
och sjukhusläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset
1855–56. Sommaren sistnämnda år
företog han en resa till Tyskland och Österrike
för att studera dessa länders storartade anstalter
för sinnessjuka; likaså 1858–59, då han för
psykiatriska studier besökte Tyskland, Frankrike,
Algeriet, Belgien, Holland och Danmark. Kort
efter sin hemkomst förordnades han till prefekt
för Uppsala universitets psykiatriska klinik, som
öppnades första gången i okt. 1859, och utnämndes
1863 till e. o. professor i psykiatri vid
Uppsala högskola. Åren 1865–66 företog han
en ny vetenskaplig resa, denna gång till Österrike
och Bayern; var en bland stiftarne af »Föreningen
för sinnesslöa barns vård» 1869. Inom
området för sin vetenskap har K. meddelat flera
värderika afhandlingar i »Uppsala Läkareförenings
förhandlingar» samt utgifvit skriften Om
sinnessjukdomarnes stadier 1863. Död i Uppsala
d. 25 juni 1893.
Gift 1856 med Maria
Ulrika Dototea Lagerlöf.
2. Kjellberg, Adolf, läkare, akademisk lärare.
Född i Alsters socken i Värmland
d. 17 nov. 1828; den föregåendes bror.
1848 blef K.
student i Uppsala, aflade medicine
licentiatexamen 1856, blef
året därefter kirurgie magister
och undfick doktorsdiplom 1862.
Redan förut (h. t. 1860) hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
