- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:585

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellén, Johan Rudolf - Kjellin, Carl Erik - Kjellman, Frans Reinhold - Kjernander, Johan Zakarias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundad utsträckt eller allmän rösträtt förordat
bildande af en »tredje kammare», där de nu
orepresenterade må beredas inflytande.

1901 beskref han i bokform den Uppsalienska studentkörens
öden och äfventyr å sångarfärden till
Paris 1900.

Gift 1892 med Isabella Lind.


Kjellin, Carl Erik, universitetslärare, matematiker.
Född i Göteborg d. 18 jan. 1776. Föräldrar:
kassören vid fortifikationsstaten Carl Arndt
Kjellin
och Johanna Fredrika Heinrici.

1794 blef K. student i Uppsala, hvarest han vid promotionen
1803 förvärfvade lagerkransen med andra
hedersrummet. Två år senare förordnades han
till docent i experimentalfysik vid samma lärosäte,
men kallades redan 1806 på d. v. artilleriinspektören
Helwigs förslag till professor vid
artilleriskolan i Göteborg, hvarifrån han, då
denna tjänst vid 1809–10 årens riksdag ställdes
på indragningsstat, förflyttades till Lund. Utnämnd
till professor i matematik därstädes 1812,
innehade han detta ämbete till 1825, då han,
som 1819 blifvit prästvigd, efter Franzén befordrades
till kyrkoherde i Kumla pastorat i
Närike; erhöll prosttitel 1826.

Död i Kumla
d. 6 jan. 1844. K. var ledamot af Vet.-akad.,
Krigsvet.-akad., Vetenskaps- och Vitterhetssällskapet
i Göteborg och Fysiografiska sällskapet i
Lund. Han var en flitig författare i sin vetenskap
och har utom disputationer, program och
uppsatser i lärda samfunds handlingar författat
och utgifvit: Plan och sferisk trigonometri
1807; Grunderna till Geometrien i XII böcker
1814; Grunderna till arithmetiken 1817; Försök
till en elementarlärobok i astronomien

1822 samt fjärde omarbetade upplagan af O. H.;
Forsells Algebra för begynnare
1828. Har dessutom
skrifvit predikningar och åminnelsetal.
Han ansågs äfven allmänt vara författare till
några mot slutet af hans lefnad i Örebro tryckta
folkskrifter af »välment politisk syftning».

Gift 1: 1810 med Johanna Euphrosyne Cedervall,
2: 1828 med Lovisa Sofia Linderholm.


Kjellman, Frans Reinhold, botanist. Född d.
4 nov. 1846 på Bromö, Torsö
pastorat, Skaraborgs län. Föräldrar:
bruksägaren Johan
Kjellman
och Lovisa Creutzer
(från Sachsen).

Student i
Uppsala 1868, promoverades K.
1872 till fil. doktor. Samma
år kallades han till docent vid
nämnda universitet, där han tillika från hösten
1871 till hösten 1878 var amanuens vid Botaniska
trädgården, utnämndes 1883 till e. o. professor i
botanik i Uppsala och 1899 till ordinarie professor
i samma ämne.

Lifligt intresserad för utvecklingen
af sitt lärdomsfack, har K. i vetenskapligt
syfte företagit flera resor till Sveriges
öst- och västkust. Han deltog ock i svenska
polarexpeditionerna till Spetsbergen 1872–73
samt till Novaja-Semlja och Sibirien 1875, medföljde
1876 till Finmarken den då företagna
polarexpeditionen och deltog i »Vegas» ryktbara
färd kring Asien 1878–80. Hemkommen från
denna expedition, fick han, utom andra utmärkelser,
mottaga kallelser till ledamot af in- och
utländska lärda samfund, däribland särskildt att
nämna Vet.-akad., 1882. K. var sommaren 1881
på geografiska kongressen i Venezia ombud för
nämnda akademi äfvensom för Sällskapet för
antropologi och geografi. Resultaten af sina omfattande
studier öfver Skandinaviens och Ishafvets
hafsalger samt polartrakternas fanerogamer
har han hufvudsakligen meddelat i Vet.-akad:s
publikationer och i »Vegaexpeditionens vetenskapliga
iakttagelser», 1882–83, i hvars andra
band finnes införd hans vidlyftigaste afhandling,
Norra Ishafvets algflora. Vidare äro att nämna
hans Svenska polarexpeditionen 1872–73 1875,
samt skildringarna af en del af nämnda expedition
i »Ny illustrerad tidning» och af 1875 års
expedition i tidskriften »Land och folk» 1876.
Till »Stockholms Dagblad» skref han meddelanden
under Vegaexpeditionen.

Gift 1884
med Hildur Evelina Trotzig.


Kjernander, Johan Zakarias, missionär. Född
1711 (eller 1712), inom Högby
pastorat af Linköpings stift,
där fadern, som varit militär, var
boende.

Bland de stridiga
uppgifter, som förekomma om
K:s ungdomsöden, synas följande
vara de, som närmast öfverensstämma
med verkligheten. Student
i Uppsala 1734, blef han följande år utesluten
ur Östgöta nation på grund af ett begånget
felsteg. Han hade nämligen i Norrköping
gjort försök att utprångla en falsk sedel. För
att undgå den stränga laga påföljden af detta
brott flydde han till Köpenhamn. Här kommen
till allvarlig besinning, undergick han till sin
sinnesriktning och vandel en grundlig förändring.
Han begaf sig då till Halle, dit dragen af den
varma religiösa anda, som hvilade öfver undervisningen
vid dess universitet och framför allt
öfver de af den ryktbare professorn A. H.
Francke grundade stiftelserna, det stora barnhuset,
missionsinstitutet m. fl. Här mottogs han
med mycken välvilja af nämnde professors son
G. A. Francke och åtnjöt i fyra år hans undervisning.
På förslag af Francke blef nu K. af
»Society for promoting Christian knowledge», i
London antagen såsom missionär i dess tjänst
och sändes till den lilla engelska besittningen
Cuddalore i Bengalen. Men då Cuddalore 1758
under det då pågående sjuåriga kriget eröfrades
af fransmännen, begaf sig K. till det då ännu
obetydliga Kalkutta. Här rönte han ett vänligt
mottagande af den bekante grundläggaren af det
engelska kolonialväldet Clive. Sedan han hufvudsakligen
genom ett rikt gifte blifvit en af de
förmögnaste männen i Bengalen, understödde han
med frikostig hand den protestantiska missionsverksamheten
på platsen. Så lät han i staden
uppföra en kyrka, som skall ha kostat 8,000
pund sterl. (144,000 kr.), och åtskilliga andra
missionsbyggnader, däribland en skola med fritt
underhåll för ända till 250 barn. På samma
gång öppnade han äfven med största gästfrihet
sitt hus för den bildade världen, musikälskare,
vetenskapsmän o. s. v. Detta lefnadssätt i förening
med stora förluster, ådragna genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free