- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:588

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Kléen, Johan Emil - Klein, Gottlieb - 1. Klemming, Gustaf Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liknande toner ljuda oss ock till mötes i Vildvin
och vallmo
1896 samt Jasminer 1898. Äfven
i prosadikterna, novellsamlingen Mogen sommar
1896 och romanen Fru Margit s. å. framträder
K. som den borne lyrikern, men ådagalägger trots
goda ansatser, en viss svaghet i karaktärsteckningen,
under det åter hans under signaturen
Antonio utgifna Profiler från 1896 års folkriksdag
vittna både om god iakttagelseförmåga
och om mera vaket politiskt intresse är det bland
vitterlekare af facket vanliga.


Klein, Gottlieb, rabbin. Född i Homonna i
i ungerska komitatet Zemplen d.
18 febr. 1851. Föräldrar: köpmannen
Samuel Klein och Mali
Klein
.

Efter i Eisenstadt,
Mainz, Heidelberg och Berlin idkade
studier blef han rabbin i
Scheittenhofen 1876, Elbing 1878
och Stockholm 1883. I besittning
af grundlig lärdom och lifligt intresserad för det
religiösa livets företeelser, har han på antydda
område utvecklat en icke ringa litterär verksamhet.
Förutom artiklar i »Zeitschrift der deutschen Morgenl.-gesellsch.»
och »Jahrbücher für protest. theologi»
samt i den svenska tidningspressen har
han skrifvit Über das Buch Judit (i 8:de Orientalistkongressens
förh. 1889); Står Gamla testamentets
moral verkligen på barbarernas utvecklingsskede?

1892; Predikningar m. m.; Religion
och moral
, föredrag vid religionsvetenskapliga
kongressen i Stockholm 1897; Bidrag till Israels
religionshistoria
1898; Schem ha-mephorasch
1902. 1896 erhöll han professors namn, heder
och värdighet.

Gift med Toni Levy.


1. Klemming, Gustaf Edvard, bokkännare,
urkundsutgifvare. Född i Stockholm
d. 5 sept. 1823. Föräldrar:
bleckslagareåldermannen Carl
Gustaf Klemming
och Maria
Ulrika Holmström
.

Fadern var en för sitt stånd ovanligt
boksynt man. Det karaktärsdrag
hos honom, som afspeglade sig
i hans betydliga bok-, mynt- och konstsamlingar,
gick rikligen i arf på sonen. Tidigt och med
framgång började denne för egen del samla
litterära arbeten och lyckades äfven, gynnad af
tidsomständigheterna, förvärfva en god del hit
hörande dyrbarheter. Sedan han tagit studentexamen
i Uppsala 1841, började han tjänstgöra
i k. biblioteket och aflade kansliexamen 1846.
Redan förstnämnda år vidtog emellertid hans egen
litterära verksamhet. Å Svenska fornskriftsällskapets
vägnar utgaf han 1844 »Flores och
Blanzeflor
, en kärleksdikt från medeltiden.»
Detta var inledningen till ett omfattande arbete
i nämnda sällskaps tjänst, i det han under årens
lopp utgaf ej mindre än 28 band af dess skrifter.
Då K. 1856 blef t. f. amanuens i k. biblioteket,
skänkte han till detsamma sina litteratursamlingar.
Därtill hörde den särdeles rikhaltiga
samlingen »Svensk dramatik», som utgör föremål
för ett af hans bibliografiska verk, Sveriges
dramatiska litteratur till och med 1875
, 1863–79.
Förordnad till e. o. bibliotekarie 1860 utnämndes
K. 1865 till bibliotekarie och erhöll vid
verkets 1877 företagna omorganisation titeln öfverbibliotekarie.
För öfrigt blef han redan 1854 Svenska
akademiens bibliotekarie och tjänstgjorde
1854–72 såsom amanuens i k. myntkabinettet.
Stor förtjänst inlade K. om tillkomsten af den
nya byggnaden för k. biblioteket i Humlegården.
Redan 1864 ingaf han planen till en sådan
byggnad, och 14 år därefter hade han tillfredställelsen
att se byggnaden fullbordad och
inredd helt och hållet i enlighet med hans förslag,
hvarigenom han sattes i stånd att för samlingarnas
ordnande och tillgodogörande vidtaga
åtskilliga af honom uttänkta, i praktiskt hänseende
förträffliga åtgärder. Här, i skötet af sina
kära bokskatter, hade han ej blott sin dagliga
tjänstgöring, utan kunde rent af sägas hafva sitt
hem. Här hade han ock nödigt utrymme för
sina vidt omfattande litterära forskningar och
jämförande undersökningar. Bland annat lyckades
han här att af pergamentsomslagen kring
gamla räkenskaper från kammarkollegiets arkiv
ark för ark hopplocka de enda nu bevarade
exemplar af vår äldsta liturgiska litteraturs vid
reformationen undertryckta alster. Mångfaldiga
och värdefulla äro de arbeten, som K. utgifvit
såsom frukter af sina flitiga och omfattande
bibliografiska forskningar. En myckenhet olikartade
upplysningar innehållas i hans båda för
bokvänner välbekanta arbeten Ur en antecknares
samlingar
1868–73, 2:dra upplagan 1880–82,
samt Ur en samlares anteckningar 1883–86.
Vidare är att nämna: Anteckningar om Rudbecks
Atland
1863, Förteckning öfver K. Bibliotekets
samling af samtida berättelser om
Sveriges krig
1867, utvidgad uppl. 1888–91,
Sveriges kalendariska litteratur 1878 (tills. med
G. Eneström), Sveriges äldre liturgiska litteratur
1879, Sverige till främmande makter (politiska
skrifter) 1881–83, Svensk boktryckerihistoria
1483–1883
, förra delen 1883 (tills. med
J. G. Nordin), Birgitta-litteratur 1883. En af
K. gjord, särdeles märklig samling af latinska
medeltidshymner, som han anträffat inströdda
i ritualerna eller hämtat ur andra källor, utgafs
1884–87 i 4 band under titeln Latinska sånger.
Till det af Aksel Andersson (sedan 1889)
utgifna och redigerade arbetet Sveriges bibliografi
1481–1600
upprättade K. den fullständiga
bokförteckningen och lämnade utkast till de flesta
bekrifningarna, af hvilka åtskilliga dessutom
finnas offentliggjorda i andra hans bibliografiska
arbeten. Sammanlagda antalet af dessa öfverstiger
60. Ett ovärderligt minnesmärke af K:s
oförlikneligt trägna verksamhet i k. bibliotekets
tjänst är den af honom skapade, därstädes befintliga
afdelningen af svensk litteratur och af litteratur
rörande Sverige till år 1700, hvari han
försett de flesta böckerna med bibliografiska anteckningar.
Det är en samling, hvartill intet
land äger motstycke. K. var sedan 1856 medlem
af Samfundet f. utg. af handskrifter rörande
Skandinaviens historia och sedan 1858 af Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien. Tillhörde
äfven flera utländska lärda sällskap. Vid
Lunds universitets jubelfest 1868 blef han filos.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free