- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:626

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuylenstierna, Alexis Edvard Ulrik - 1. Kylberg, Lars Vilhelm - 2. Kylberg, Hjalmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taga sig fram till Jerusalem, som varit utgångspunkt
för hans färd till Röda hafvet. Hade
dock vid ett anfall af beduiner förlorat allt sitt
bagage. Nu följde en på äfventyr och farligheter
rik färd, hvarunder en mängd märkliga
orter besöktes, såsom Palsuepa, Bagdad, Babylon,
Ktesifon och Kerbela, Mosoul, Ninives ruiner
m. fl. Öfver Haleb togs vägen till sjöss med
ångbåt, men då denna anlände till Konstantinopel,
led K. af tyfoidfeber, som i två månader
kvarhöll honom på sjukhus, hvarefter han
öfver Odessa och Petersburg återvände hem.
Hösten 1898 bröt han åter upp och blef nu
borta i omkring fjorton månader, största delen
af denna tid upptagen af ströftåg i Kina, Mandschuriet,
halfön Liau-tung, Korea och Japan. Han
hade härunder att begagna sig af de mest olika
fortskaffningsmedel; än bar det af till fots, än i
skottkärra, än med roddbåt eller ångbåt, än till
häst. I Kina, dit han återvände från Japan och där
han var utsatt för anfall af boxare, gick färden tillbaka
mot västern med en mongolisk kamelkaravan
genom öknen Gobi öfver Mongoliets hufvudstad
Urga till Kiachta i Sibirien, hvarifrån han på olika
sätt fortskaffade sig till Mysovaja vid Baikalsjön,
för att, med begagnade af sibiriska järnvägen,
öfver Moskva och Petersburg återvända hem.
I november 1901 anträddes en ny färd. Denna
gick öfver Petersburg genom Ryssland till Baku,
Persien och Indien och så med båt till Port
Said, hvarifrån han »såsom extra ordinarie fångförare»
for med ångbåt öfver Ismid och Dedeagath
och kom till Algier. Till sjös for han
därifrån till Hamburg och hamnade åter i Sverige
i juli 1902. Sina resor och äfventyr har K.
skildrat först i korrespondenser till »Dagens Nyheter»,
och sedan i bokform under följande titlar:
Mina resor i Orienten 1899; Bland mongoler
och chineser
1900–01.

Ogift.


1. Kylberg, Lars Vilhelm, patriot, jordbrukare,
konstnär. Född på Såtenäs
i Skaraborgs län den 18 aug.
1798. Föräldrar: landtbrukaren
Lars Kylberg och Regina Kristina
Örn
.

Utexaminerad från
krigsskolan å Karlberg 1816, ingick
han s. å. vid Värmlands
fältjägareregemente och tjänstgjorde
några år såsom adjutant hos sin chef,
öfverste Montgomery, samt befordrades 1821 till
löjtnant. Ett bröstlidande tvang honom emellertid
snart att taga afsked och han erhöll detta
1823 med kaptens rang. Efter att året förut
hafva trädt i äktenskap med Maria Elisabet
Ahlberg
, dotter af hans ungdomslärare Claes
Ahlberg på Velanda i Skaraborgs län, bosatte
han sig på en inköpt egendom, Blaxtorp, som
han sedermera 1831 utbytte mot sin fädernegård
Såtenäs.

»Oberoende i ekonomiskt hänseende,
högaktad för rättsinthet och oväld, med ädel
håg för själfuppoffrande verksamhet, i förening
med ett osvikligt ordningssinne och militärisk
punktlighet, såg man snart i honom den rätte
mannen, ägnad att ställas i spetsen för den kommunala
institution, från hvilken impulsen till
framåtskridande, särdeles i hvad som rörde länets
ekonomiska förhållanden, borde utgå.»

Vid omorganiseringen af Skaraborgs läns hushållningssällskap
1840 uppdrogs åt K, att utarbeta
nya stadgar, hvarefter han s. å. valdes till ordförande
i det nya sällskapet. Här öppnades för
hans verksamma ande ett fält af vidsträckt omfattning,
och för den snabba och sunda utveckling
Västergötland sedan den tiden undergått,
står detta landskap framför allt i förbindelse hos
trenne män, Richert, Nonnen och – Lars Vilh.
Kylberg. Bland viktiga samhällsfrågor, åt hvilka
K. ägnade en synnerlig uppmärksamhet, var
äfven folkundervisningen. Barndomsvän med
Thorsten Rudenschöld, omfattade han med värme
dennes skolsystem och företog sig, efter det han
redan uppnått sextio år, att under en längre tid
utöfva en lärares kall vid den rotskola, han låtit
anlägga för sina underhafvandes barn vid Såtenäs.
Denna egendom skötte han med den utmärkta
omsorg, som kunde väntas af en man
med hans agronomiska insikter och lifliga intresse
för utvecklingen af vårt lands modernäring.
1843 invaldes han i Landtbruksakademien
och 1853 i Vetenskapsakademien. Därjämte
hedersledamot af flera hushållningssällskap,
bland hvilka Skaraborgs läns 1862 tilldelade
honom sin guldmedalj »för gagnande verksamhet».
Död i Vänersborg d. 1 nov. 1865.

Ehuru han aldrig offentligt uppträdde såsom
konstnär, har han i efterlämnade landskaps- och
marinstudier samt i sina teckningar till fru Lenngrens
skrifter, de senare i Boyes Magazin, visat
sig som artist af både bildning och begåfning.


2. Kylberg, Hjalmar, agronom. Född på
Såtenäs i Tuns socken af Skaraborgs
län d. 6 jan. 1824; den
föregåendes son.

K. hade med
utmärkelse 1834–40 genomgått
Skara skola, då en öfvervägande
lust för landtbruket föranledde
honom att afbryta studiebanan
och ställa sig under sin faders
ledning i hemmet på Såtenäs. Vid aderton års ålder
emottog han inspektorsbefattningen hos excellensen,
grefve Arvid Posse på Frugård och
innehade den till hösten 1844, då han sökte och
erhöll en elevplats på Degeberg. Lifvad af
Nonnens föreläsningar och ovanliga förmåga att
intressera sina lärjungar, utgick han, efter en
vacker examen 1845, med ökad kärlek för sitt
yrke och emottog i nov. samma år en förvaltareplats
hos öfverste Bergman-Schinkel på Vallstanäs
i Uppland. Då han här vid hvarjehanda
nödiga förbättringar fann sig alltför mycket bunden
af ägarens kategoriska vilja, lämnade han
stället och tillträdde i nov. 1846 en lärarebefattning
vid Kalmar läns lägre landtbruksskola på
Bo, som då ägdes af friherre A. C. Raab och
för hvilken skola L. Hofman-Bang samtidigt inträdde
som föreståndare. 1848 på våren lämnade
Hofman-Bang platsen, då K. blef skolans
föreståndare, hvarefter han 1851 öfvertog Bo och
ett par andra egendomar på arrende och i sammanhang
därmed kontrakt om skolans upprätthållande.
När Bo såldes 1856, inköpte K. Ryssbylund,
dit läroanstalten samma år förflyttades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free