läkare, skald. Född d. 6 juli 1822 i Ödestugu socken, Jönköpings län. den föregåendes bror.
Student i Lund 1839, eröfrade A. därstädes den filosofiska lagern 1844. Sedan han vid samma universitet 1855 absolverat medicine licentiat-examen, var han nästan oafbrutet fästad vid hufvudstadens kliniska inrättningar; från 1864 professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska med.-kirurgiska institutet. Han tog 1887 afsked från sin professorsbefattning. Död d. 10 sept. 1892 vid ett besök hos brodern, biskopen. Redan under sin studenttid försökte han sig såsom vitter författare och strödde med frikostig hand omkring sig diktens blommor, såsom: Brödrarikena (vid Skandinaviska studentmötet i Lund 1845), Vid Akademiska föreningens i Lund minnesfest öfver E. G. Geijer 1847, Vid Berzelii-festen i Lund 1855, Vid aftäckandet af A. Retzii monument under naturforskaremötet i Stockholm 1863. I alla dessa sånger, liksom öfver hufvud i allt hvad A. skrifvit, framlyser en verklig skaldesjäl. Hans dikter ha utkommit i ett par samlingar. A. blef 1876 ledamot af Svenska akademien.
Gift 1866 med Hilma Johanna Kristina Bäckström.
