ingeniör, nordpolsfarare. Född i Grenna den 18 okt. 1854. Föräldrar: apotekare Claës Georg Andrée och Jakobina Gustafva Heurlin.
A. genomgick 1871--74 Tekniska högskolans afdelning för mekanik, studerade därefter i utlandet, bedref 1874--80 praktisk ingeniörsverksamhet. 1880--82 var A. assistent i allmän och tillämpad mekanik vid Tekniska högskolan. Han deltog 1882--83 i den svenska meteorologiska expeditionen till Spetsbergen och ledde de luftelektriska experimenten. 1884 blef A. utnämnd till öfveringeniör i Patentbyrån. Han var desslikes 1886--89 öfverlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan. Sedan A. af Vetenskapsakademien och stiftelsen Lars Hiertas minne erhållit anslag till vetenskapliga ballongfärders utförande, företog han den 16 juli 1893 en sådan från Stockholm. På färden den 19 okt. 1893 drefs ballongen öfver Östersjön och landade först i finska skärgården. Under färden den 14 juli 1894 tillämpade A. sin nya metod att styra ballongen medels s. k. släplina och segel. Den 29 nov. 1894 företog A. en ballongfärd från Göteborg till Gotland. A. redogjorde i olika afhandlingar för de observationer, som han gjort under ballongfärderna. Den 13 febr. 1895 framlade A. för Vetenskapsakademien en plan till att utforska polarområdet i en styrbar ballong. Den lämpligaste utgångspunkten ansågs vara Danskön (tillhörande Spetsbergens ögrupp). Konung Oscar lämnade som bidrag till expeditionen 30,000 kr., hr A. Nobel 65,000 kr., frih. O. Dickson 30,000 och ingeniör Lamm 6,000 kr. Ballongen, »Örnen» kallad, tillverkades af den erfarne franske ingeniören Henri Lachambre. Nordpolsballongen rymde omkring 4,500 kbm. gas. Efter stora afskedsfester i Stockholm och Göteborg anträddes färden med ångaren »Virgo» från Göteborg den 7 juni 1896. Utom Andrée skulle i färden deltaga d:r Ekholm och fil. kand. Strindberg. (Se dessa!) På Spetsbergen gjordes allt i ordning, men gynnsam vind ville icke inställa sig, hvarför resenärerna måste åter styra kosan mot hemmets kust. Följande år gjordes resan om till Danskön denna gång med »Svensksund», och den 11 juli klockan half tre e. m. kunde uppstigningen ske. Den aflöpte väl, ehuru en del af släplinorna förlorades. Vinden var hård sydlig. Ballongen var synlig i ungefär en timmes tid. Andrée hade då med sig hrr Strindberg och Frænkel (se dessa!), den senare i stället för d:r Ekholm, hvilken på grund af misstroende till ballongens bärkraft under vinterns lopp dragit sig tillbaka.
Om de djärfve ballongfararnes öde vet man ännu intet. Åtskilliga gånger efter affärden ha underrättelser från Nordamerika och Sibirien anländt, men de ha alla befunnits vara falska. De expeditioner -- däribland den Nathorstska (se denne!), som sökt påträffa Andrée och hans kamrater -- ha återvändt med oförrättadt ärende. Ej heller lämna de bojar, som A. medförde för att utkasta, hvaraf flere påträffats af fångstfartyg, någon visshet om A:s och hans kamraters slutliga öde.
A. ådagalade äfven stort intresse för allmänna frågor, deltog med ifver i det frisinnade partiets sträfvanden och var bl. a. stadsfullmäktig i Stockholm 1891--94, inom hvilken korporation flera af honom väckta motioner ådagalägga hans intresse för sociala spörsrmål.
Ogift.
