resebeskrifvare. Född 1717 i Vadstena. Föräldrarna okända.
A. vann vid promotionen i Uppsala 1749 den filosofiska lärdomsgraden samt utnämndes följande året till docent i österländska språk. Nyss före utbrottet af sjuåriga kriget fick han resa i Tyskland. Han skref sedan Resebeskrifning öfver Pommern och Brandenburg 1757, senare öfversatt på tyska samt Resebeskrifning öfver Sachsen 1759.
Vid sin hemkomst utnämnd till adjunkt i grekiska och hebreiska språken vid akademien i Uppsala, utsågs han 1762 till informator för prins Carl, sedermera konung Carl XIII, och erhöll följande året titel af lagman. 1766 upphöjdes han i adligt stånd med namnet af Apelblad, men tog aldrig introduktion på riddarhuset. Särskildt har han gagnat fäderneslandets litteraturhistoria genom sina i handskrift (på Uppsala akad. bibliotek) efterlämnade arbeten: Suecia Literata illustris samt Anonymi et Pseudonymi Sueciæ. Död på Åkerby d. 17 febr. 1786.
Gift med Anna Elisabeth Martineau och genom sin dotter
Sofia svärfäder till biskop Lehnberg i Linköping.
