kemist. Född d. 29 mars 1757 i Stockholm. Den föregåendes sonsons son. Föräldrar: protokollssekreteraren Jakob Larsson Arrhenius och Brita Sofia Georgii..
Redan i ungdomen anställd vid artilleriet, utmärkte han sig under kriget 1788--90 för mod och skicklighet. På den militära banan fortgick han till major 1801 och t. f. generalfälttygmästare samt inspektör för kruttillverkningen i riket. Vid sidan af dessa befattningar har han inom vetenskapen eröfrat sig ett namn, såsom en af Sveriges utmärktaste kemister.
1787 hade A. blifvit utsedd att åt följa öfverdirektör Wadström och prof. Sparrman på en vetenskaplig-kommerciel, af allmänna medel bekostad resa till Senegal. På återresan besökte han Paris, där den sista striden just då utkämpades mellan Berthollet och Lavoisier om den senares antiflogistiska kemi. A. blef genast vunnen för den nya läran och var således den förste, som i Sverige fortplantade teorien om kropparnas syrsättning och därmed förbundna förbränningsfenomen. 1817 ledamot af Vetenskapsakademien. Död. d. 20 nov. 1824.
Gift 1796 med Gustafva von Bilang.