präst, riksdagsman. Född d. 9 dec. 1785 i Ånsta socken nära Örebro, där föräldrarna voro soldatfolk.
Student i Uppsala 1807, ägnade Å. under sin beredelse till graden isynnerhet grundliga studier åt matematik och filosofi samt promoverades till fil. magister 1812. Förordnad 1814 att vara apologist vid skolan i Nyköping och 1819 till dylik befattning i Örebro, lät han prästviga sig 1821 samt befordrades 1822 till konrektor vid Örebro skola och till kyrkoherde i Kräklinge 1827, prost 1828 och förflyttades från Kräklinge som kyrkoherde till Edsberg och Hackvad 1840. Han afled, innan han ännu tillträdt Edsbergs pastorat, under riksdagen i Stockholm d. 10 dec. 1840.
I samtliga riksdagarna 1828-40 deltog Å. som fullmäktig för Strängnäs stifts prästerskap och var genom sin oväld, sakkännedom och själfständighet en af de utmärktaste representanterna i prästeståndet, som 1834 och 1840 invalde honom i statsutskottet. 1837 var han utsedd till statsrevisor. Under den tid, han tjänstgjorde i skolan, var han en flitig och skicklig öfversättare af främmande gagneliga arbeten, såsom: Haug: »De kristnes antiqviteter» 1813, Villers: »Utkast till kristna kyrkans historia» 1817, Eichhorn: »De tre sista århundradenas historia» 5 band 1815-24, Eichhorn: »Nittonde århundradets historia» 1816 m. m.
Gift 1: 1820 med Hedvig Charlotta Bruzelius och 2: 1826 med
Anna Elisabet Svenberg.