- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:2

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ladau, Gustaf Wilhelm - Læstadius - 1. Læstadius, Lars Levi - 2. Læstadius, Petrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Ladau, Gustaf Wilhelm, militär, Anjalaman.
Född d. 27 mars 1765; den föregåendes
sonson och son af majoren vid Savolaks’ regemente
Fredrik Wilhelm Ladau och Anna Kristina
Furumarck
.

L. hade begynt sin militära
bana under lofvande utsikter och var, ehuru endast
tjugutre år gammal, när 1788 års krig utbröt,
redan stabsadjutant och kapten. Med ungdomens
hela liflighet och obetänksamhet deltog han i de
förrädiska stämplingar, som Sprengtportenska
själfständighetspartiet spunno omkring Gustaf III,
och var en af de mest komprometterade bland
konspiratörerna vid Anjala. Då han ej kunde
ertappas, emedan han flytt öfver till Ryssland,
dömdes han frånvarande att mista lif, ära, gods
och adelskap, och att hans namn skulle anslås
på galgen i Stockholm, Åbo och Vasa. Utan
tillgångar försökte han sig först som handelsman.
Men då detta ej lyckades, antog han anställning
som förvaltare på en af grefve Soltikoffs
egendomar. Efter några års förlopp fick han
en civil beställning i ryska statens tjänst och
därefter begynte lyckan åter le mot honom.
1809 befordrad till ryskt-finskt hofråd, utnämndes
han 1817, till verkligt statsråd, blef 1811
direktör för postverket i Finland och sedermera
ledamot af kejserliga finska senaten samt inregistrerades
bland adelsmän på finska riddarhuset
1818.

I Sverige hade med förändrade politiska
förhållanden hans brottslighet fallit i glömska
och 1810 upphäfdes domen öfver honom
alldeles. Död i Helsingfors d. 16 aug. 1833.

Gift 1: 1804 med Amalia Helena von Vegesack
och 2: 1817 med Fredrika Sofia Fock.


Læstadius. Släktnamnet antogs efter födelseorten
Lästa by i Ångermanland af kyrkoherden
i Arjeploug Johan Nilsson-Læstadius, f. 1615,
d. 1697. Från släkten härstammar den släkt
Boström, som nuv. statsministern E. G. Boström
tillhör (jfr I: 122).


1. Læstadius, Lars Levi, lappmarkspräst,
botaniker. Född i Arjeploug i
Pite lappmark d. 10 jan. 1800.
Föräldrar : bergsfogden vid Nasafjälls
silfververk Carl Læstadius
och Anna Magdalena Johansdotter.

Åtta år gammal, skickades
L. att undervisas af en äldre
broder Carl Erik Læstadius i
Kvickjock af Lule lappmark och intogs vid sexton
års ålder på Hernösands gymnasium. 1819 företog
han en botanisk resa genom Ångermanland,
Medelpad, Jämtland och öfver norska gränsen
till Trondhjem samt efter hafskusten till Vefsenfjord
och öfver norska fjällryggen till Arjeploug,
under hvilken resa han upptäckte en för Skandinaviens
flora ny ormbunke. Följande året aflade
han i Uppsala studentexamen och anträdde
1821 med understöd af Vetenskapsakademien en
resa genom Lule lappmark, hvarunder han uppdagade
tvenne för den skandinaviska floran nya
starrarter. 1822 genomreste han med Wahlenberg
hela södra Sverige, 1823 Norrbotten och
Pite lappmark samt 1824 Västerbotten, Ångermanland
och Medelpad, under hvilken sista resa
åter tvenne för svenska floran nya växtarter upptäcktes.
Efter att ha blifvit prästvigd 1825, anställdes
han till en början som missionär i Pite
lappmark, men utnämndes redan samma år till
pastor i Karesuando, hvarifrån han sedan förflyttades
till Pajala pastorat och afled d. 21
febr. 1861.

L. var ledamot af Vet.-akad.,
Vetenskapssocieteten i Uppsala m. fl.

Förutom en mängd uppsatser, rön och iakttagelser
i tidningar och Vet.-akad. handlingar, har han
författat och utgifvit: Om uppodlingar i Lappmarken
1823; Fragmenter i Lappska mythologien;
Hålailattem Ristagasa ja satte Almatja
kaskan
, en läsning i religiösa ämnen på lappska,
1836; en Biblisk Historia på lappska 1844;
några predikningar på finska; månadsskriften
En ropandes röst i öknen (tre årgångar) m. m.

Gift 1827 med Brita Kajsa Alstadius.


Læstadius, Petrus, lappmarksmissionär,
författare. Född i Arjeploug d.
9 febr. 1802; den föreg. bror.

Från sitt sjette år vistades
L. med sina bröder i Kvickjock
och intogs 1816 på Hernösands
gymnasium. Efter fyra års studier
var han härifrån resfärdig till
Uppsala. Men han ville, innan
han företog den långa resan, ännu en gång se
sina gamla föräldrar i Arjeploug. Med en »näfverkont»
– ett slags rensel af näfver – på
ryggen, vandrade han den fyratio mil långa vägen
genom skog och mark, upp till Hornavan, och
tillbragte några veckor i föräldrarnas hem. I
slutet af sommaren 1820 kastade han åter ränseln
på axlarna och vandrade de trettiotre mil,
som skillde hans hem från Umeå. Här gick
han ombord på ett segelfartyg, som fraktade
honom till Öregrund, hvarifrån han fortsatte sin
vandring till Uppsala. Han hade önskat att få
taga den filosofiska graden, men i betraktande
af sina inskränkta tillgångar beredde han sig
först för det prästerliga ståndet och prästvigdes
jämte sin bror Lars Levi i Hernösand 1825. Sålunda
försäkrad om en plats i kyrkans tjänst,
»köpte han sig ett par skarskidor och rände tillbaka
till Uppsala», där han aflade filos. kand.-examen
hösten 1826 och förordnades samma år
till missionär i Piteå Lappmark. I denna ansträngande
befattning fortfor han till 1832, då
han efter att till kanslistyrelsen ha ingifvit ett
betänkande om undervisningsverket i lappmarken,
förordnades till visitator i lappmarksförsamlingarna
och utnämndes till kollega i Piteå.
Efter ytterligare fyra år befordrades han till
kyrkoherde i Vibyggerå pastorat i Ångermanland,
där han som själasörjare verkade till sin
död d. 6 aug. 1841.

Ett af L. 1835 uppgjordt
förslag till omordning af de kyrkliga förhållandena
i Lappland blef grunden till reglementet
för ecklesiastikverket i Lappmarken af d. 14
april 1846. Hans båda arbeten: Journal af
Petrus Læstadius, för första året af hans
tjänstgöring såsom missionaire i Lappmarken

och Fortsättning af journalen öfver missionsresor
i Lappmarken
etc. 1833, skildra i ett tilltalande
språk lifvet och förhållandena i höga
norden och väckte för sin tid stort uppseende.
Utom dessa har han författat Tankar om fattigdomen
och fattigvården i Sverige
1840 samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free