- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:4

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lagerberg, Sven - 2. Lagerberg, Carl - 3. Lagerberg, Carl Sven Axel - Lagerbielke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattande blick och en arbetsförmåga och ihärdighet,
som väckte beundran. Till följd af dessa
och andra utmärkta egenskaper kom han snart
att utöfva ett ganska stort inflytande och var de
första åren efter det nya statsskicket, jämte
Horn, den egentlige ledaren af fäderneslandets
öden. Af adeln vald till landtmarskalk vid
1723 års riksdag, ådagalade han på denna förtroendepost
en ovanlig moderation och oväld,
utan att hvarken sluta sig till det holsteinska
eller hessiska partiet, ehuru han ansågs mest
för det förra, till hvilket han de första
åren efter sitt inträde i rådet 1723 också vanligen
anslöt sig. Så småningom kom han dock
att allt fullständigare ansluta sig till Arvid Horns
på en gång varsamma och fosterländska politik.
Af en tillfällighet räddad från att, i likhet med
sina meningsfränder, afsättas 1739, fortfor han
att, sina grundsatser trogen, ingifva sin bestämda
gensaga mot Hattarnas äfventyrslystna politik
ända till sin död d. 7 okt. 1746, under de sista
åren vanligen anslutande sig till Sam. Åkerhielm.

L., som 1731 erhöll greflig värdighet, var
sedan 1722 gift med friherrinnan Ottiliana
Wellingk
.


2. Lagerberg, Carl, riksråd. Född d. 14
juni 1708 på Brunntorp, Skaraborgs
län; den föregåendes brorson
och son af godsägaren Johan
Lagerberg
och Ingeborg Rydingstjerna.

Steg för steg vandrade
L. tjänstetrappan uppför till
den höga plats, på hvilken hans
förtjänster slutligen ställde honom.
Inskrifven 1730 som auskultant i Svea hofrätt
och lagkommissionen, erhöll han flera gånger
förtroendet att i rådskammaren föra protokollet
vid föredragningen af justitieärenden samt förrättade
vid ett par tillfällen notarie- och sekreteraretjänsten
i de kommissioner, som blifvit
nedsatta öfver amiralitetet i Karlskrona. Hans
duglighet, hvilken härigenom kom i dagen, belöntes
1736 med advokatfiskalsämbetet i hofrätten
och året därefter med sekreterareplatsen
i kammarrevisionen.

Han deltog äfven i sin
tids politiska lif, i motsats mot sin farbroder
tillhörande Hattarnas läger. Af dessa placerad
i sekreta utskottet vid 1742–43 och 1746–47
års riksdag, ådagalade han där större hofsamhet
än sitt partis flertal. Särskildt länder det honom
till heder, att han motsatte sig beslutet att tillsätta
en extra judiciell kommission öfver Springer
och att han, sedan denna icke desto mindre
kommit till stånd, med kraft inom densamma
gentemot majoritetens partihätskhet häfdade laga
formers iakttagande. Efter riksdagens slut utnämndes
han 1747 till assessor i Svea hofrätt,
1748 till revisionssekreterare och 1753 till justitiekanslär.
1755 bereddes honom plats i rådet,
där hans moderata skaplynne snart ställde honom
i strid med Hattarnas ultras och motsatte han
sig på det bestämdaste krigsförklaringen mot
Preussen 1757. I handelspolitiken hyllade han
prohibitiva åsikter och utarbetade 1756 års stränga
öfverflödsförordning. L., som 1757 blef serafimerriddare
och 1758 erhöll friherrlig värdighet
men ej för densamma tog introduktion å riddarhuset,
förordnades 1765 att presidera i lagkommissionen,
fortfarande vid rådsbordet häfdande
en förmedlande ställning, till sin död i
Stockholm d. 7 mars 1767.

Gift 1: 1744 med Hedvig
Katarina Danckwardt-Lillieström
och
2: 1747 med hennes kusin Katarina Maria
Danckwardt-Lillieström
.


3. Lagerberg, Carl Sven Axel, militär, riksdagsman.
Född i Göteborg d. 26 jan. 1822; sonsons sonson
till L. 1. Föräldrar: öfverstelöjtnanten
Claes Sven Lagerberg
och grefvinnan Hedvig Beata
von Rosen
.

Utnämnd till underlöjtnant
vid Andra lifgardet
1839, genomgick han dess alla
officersgrader, tills han 1866 utnämndes till öfverste
och chef för detsamma, i hvilken egenskap
han fungerade till 1880, då han blef generalbefälhafvare
i fjärde militärdistriktet. Samtidigt
erhöll L., som 1867 blifvit generalmajor i
armén, generallöjtnants värdighet. 1882 blef
han därjämte öfverkommendant i Stockholm och
ordf. i krigshofrätten, hvilka poster han ännu
bekläder. 1889 utnämndes han till general samt
till generalbefälhafvare i femte militärdistriktet,
men lämnade sistnämnda befäl följande år. Af
k. m:t har han tagits i anspråk för en mängd
militära kommittéer, bl. a. härordningskommittéen
1873–75 och landtförsvarskommittéen 1880–82.

Alltifrån 1847–48 års riksdag representerande
sin ätt å riddarhuset, tillhörde han dess relativt
frisinnade minoritet. Efter den med hans röst
genomdrifna representationsförändringen företrädde
han Älfsborgs län i Första kammaren
1867–84, tillhörande statsutskottet som suppleant
1872–77 och som ledamot 1878–84. Tillika
var han 1875 suppleant och 1883 ledamot
af försvarsutskottet, städse intagande en försonlig
hållning mot landtmannapartiet.

Tack vare sitt
öppna och rättframma väsen samt sitt friska och
käcka lynne, som ofta tagit sig uttryck i träffande
kvickheter öfver dagens företeelser, har
den på Stockholms gator ofta synlige ståtlige
generalen blifvit en af hufvudstadens mest populära
personer. Och trots L. tillhört först Carl
XV:s och sedermera Oscar II:s närmaste omgifning
som förste adjutant (hos den senare
äfven som chef för dennes stab), har denna ställning
på intet sätt hindrat honom att på sitt frispråkiga
sätt äfven uppåt säga sin mening.

Sedan 1864 är L. led. af Krigsvetensk.-akad.
och sedan 1887 serafimerriddare.

Gift 1850
med grefvinnan Mariana Lovisa von Rosen.


Lagerbjelke. Ättens förste kände stamfader,
Benedictus Fistulator, inflyttade i början af
1600-talet sannolikt från Skotland till Göteborg
och blef handlande därstädes. Sonsonen Johan
Eugenius
adlades 1698 med namnet Lagerbielke,
och blef stamfader för en nu utgången gren af
ätten. Hans broder Josua adlades med namnet
Stjernblad, under det att bröderna Frans och
Rutger adlades 1715 samt adopterades på Johan
Lagerbielkes adliga namn och nummer. Från
dem härstamma de nu lefvande medlemmarna af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free