- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:5

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerbielke - 1. Lagerbielke, Axel - 2. Lagerbjelke, Johan Gustaf - 3. Lagerbielke, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ätten. Johan L:s yngste son, riksrådet Axel L.
– se nedan – blef 1766 friherre och dennes son
Johan Gustaf L. erhöll 1809 greflig värdighet.

Den grefliga ätten skrifver sig Lagerbjelke.


1. Lagerbjelke, Axel, riksråd. Född i Karlskrona
d. 17 juli 1703; son af amiralitetskammarrådet
Johan Lagerbielke och Kristina Stenström.

Sedan L. 1721 blifvit befordrad till
amiralitetskapten, sökte och erhöll han tillåtelse
att gå i utländsk sjötjänst. Han seglade nu under
främmande nationers flagg i flere år, tills han vid
en träffning i Söderhafvet mellan en holländsk
fregatt, på hvilken han tjänstgjorde som sjöofficer,
och ett spanskt örlogsskepp, blef tillfångatagen af
spanjorerna. Han fördes först till Callao och
därifrån till Lima i Peru, hvarest han måste
utstå en tretton månaders svår fångenskap, innan
han fortskaffades vidare till Panama. Där lyckades
han göra sig fri och flyktade öfver Porto
Bello och Jamaica till London, hvarifrån han
återkom till fäderneslandet. Sedan han 1741 i
ryska kriget fört befälet på örlogsskeppet Freden,
befordrades han 1742 till kommendörkapten och
utnämndes fyra år senare till kommendör. Efter
att någon tid ha förestått landshöfdingeämbetet
i Blekinge, förordnades han 1749 till generaladjutant
vid örlogsflottan och undfick 1756 fullmakt
som schoutbynacht. 1757 kommenderad
som befälhafvare för en större eskader i Östersjön,
förordnades han s. å. till ledamot i amiralitetskollegium
och blef 1758 vice amiral. De
följande åren anförde han ånyo en örlogseskader,
som agerade i förening med ryska flottan, och
kallades vid Mössornas seger 1765 till riksråd,
ehuru han föga blandat sig i partistriderna, samt
blef året därefter friherre och serafimerriddare.
I likhet med flertalet af sina ämbetsbröder dömdes
han 1769 af Hattmajoriteten sitt ämbete förlustig
och vägrade 1771 att återtaga detsamma.

Död på sin egendom Elfsjö i Brännkyrka
socken vid Stockholm d. 20 maj 1782.

L. var en driftig och insiktsfull sjöofficer och förestod
under sin långa tjänstetid flera betydande
sjöexpeditioner, samt deltog däremellan med intresse,
och icke utan inflytande, i sin tids riksdagsförhandlingar.
Serafimerriddare blef han 1766.

Gift 1: 1743 med friherrinnan Sofia Magdalena
von Psilander
och 2: 1758 med <i>Johanna
Sofia Riddercreutz.


2. Lagerbjelke, Johan Gustaf, sjömilitär.
Född d. 22 maj 1745; den föregåendes
son.

Liksom fadern
ägnade sig L. tidigt åt sjöyrket
och gjorde, efter att 1762 ha
blifvit befordrad till löjtnant, en
resa till Kanton i Kina 1765–66.
Fyra år senare befordrad
till kapten och artillerilöjtnant
vid galéreskadern i Stockholm, utnämndes han
1774 till sjöartilleri- och bataljonsmajor samt
erhöll öfverstelöjtnants fullmakt. Under tiden
hade hans skicklighet i administrativa och civila
värf flere gånger blifvit pröfvad och togs nu
allt mer och mer i anspråk för en mängd befattningar
och uppdrag, som drogo honom från
hans egentliga yrke, sjövapnet. Sålunda, för att
endast nämna några få af hans många förtroendekall,
insattes han till ledamot i den kommitté,
som skulle undersöka ställningen af civil- och
militärstaternas änke- och pupillkassor, till
ordförande i direktionen af allmänna magasinsinrättningen,
till ordförande i diskontverkets och
generalassistanskontorets direktioner, till ledamot
i statsberedningen, till ordförande i beredningskommittén
för krigsakademien på Karlberg, m. m.

Under kriget 1788–90 beordrad att förestå
chefsämbetet för Stockholms eskader af arméns
flotta, utnämndes han efter krigets slut till chef
på stat för samma eskader, blef 1793 konteramiral
af blå flaggan och s. å. vice amiral.
1794, då storamiralsämbetet för arméns flotta inrättades,
förordnades L. till dess vice ordf. och
utarbetade olika reglementen för arméns flotta.
Han blef 1797 chef härför och ordf. i den
kommitté, som i storamiralämbetets ställe sattes
till öfverstyrelse för skärgårdsflottans förvaltning,
hvarefter nya författningar rörande lotsväsendet
utarbetades under L:s ledning. Efter att vid
riksdagen 1800 ha varit ledamot af lagutskottet,
valdes han enhälligt af ridderskapet och adeln
till fullmäktig i riksgäldskontoret, blef 1802
amiral i flottorna och 1803 chef för förvaltningen
af sjöärendena, med värdighet af president, 1808
ledamot af den k. beredning, som förordnades i
konseljens ställe och upphörde med revolutionen
1809, och var ledamot af riksföreståndarens
konselj, tills denna vid den nya regeringsformens
antagande i juni 1809 upplöstes. S. å. utnämndes
han till öfveramiral och upphöjdes i greflig värdighet
samt befordrades slutligen till president
i kammarrätten 1811.

Död i Stockholm den
16 okt. 1812.

Redan listan på de förtroendeuppdrag,
som här blifvit nämnda, men hvilka i
själfva verket endast äro ett fåtal af dem, i
hvilka han verkligen deltog, förutsätter en mångsidighet
i kunskaper, ihärdighet i arbetsförmåga
och drift vid ärendenas behandling, som icke
kommit på allas lott. Också ägde grefve L.
dessa egenskaper i ovanlig grad, och om han
icke kunde fylla sin plats lika väl öfverallt, var
detta icke hans fel, utan deras, som öfverhopade
honom med förtroenden af den mest olikartade
beskaffenhet.

Redan 1771 hade L. i Karlskrona
stiftat Örlogsmannasällskapet; var sedan
1796 hedersledamot af Krigsmannasällskapet,
n. v. Krigsvet.-akad., och sedan 1804 led. af
Vet.-akad.

Gift 1775 med Ulrika Gustafva Ehrenhoff.


3. Lagerbielke, Gustaf, statsråd, skriftställare.
Född d. 22 mars 1777; den föregåendes
son.

Vid femton års
ålder hade L. såsom e. o. kanslist
i k. kanslikollegii expedition
redan beträdt ämbetsmannabanan,
på hvilken han vann en lika
snabb som lysande befordran.
Vid aderton års ålder kanslist,
och vid nitton andre sekreterare i kabinettet för
utrikes brefväxlingen, utnämndes han 1801 till
kabinettssekreterare, blef 1804 statssekreterare
och följande året, således endast tjuguåtta år
gammal, ledamot af rikets allmänna ärendens beredning.
Från 1800 till 1806 var L. nästan
ensam den, genom hvars händer de flesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free