- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:10

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerfelt, Israel - Lagergren, Per Johan - Lagerheim - 1. Lagerheim, Carl Erik - 2. Lagerheim, Gustaf Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Israëlsson mot Lagerfelt, samt befordrades 1650
till vice president i Åbo hofrätt. 1654 förflyttades
han härifrån till vice president i generalkommersekollegium,
på hvilken plats han under
en tjugusjuårig verksamhet förvärfvade sig både
samtidens erkänsla och sin egentliga namnkunnighet.

Död på sin egendom Lagerlunda i Östergötland
d. 27 maj 1684.

Att L. med all sin
ämbetsmannaskicklighet och verkligen stora vyer
på statsekonomiens område likväl var ett barn
af sin tid, framgår af hans blinda dyrkan för
monopolsystemet och nit att befordra statsmannanäringarna
genom prohibitiva författningsåtgärder.
Flera efterlämnade skrifter, de flesta på latin,
vittna berömligt om hans inblick äfven på andra
områden än det rent statsekonomiska.

Gift 1: 1641 med Margareta Lennep; 2: 1662 med
Kristina Maria Hård.


Lagergren, Per Johan, ämbetsman, talman i
borgarståndet. Född d. 7 sept.
1797 i Falkenberg. Föräldrar:
borgmästaren därst. Johan Lagergren
och Johanna Brita
Hammarstrand
.

Efter akademiska
studier vid rikets båda
universitet började L. 1820 sin
ämbetsmannabana i Svea hofrätt
och kammarkollegium. Utrustad med ett klart
förstånd, skarpt omdöme och vidsträckta juridiska
kunskaper, gjorde han sig tidigt bemärkt och befordrades
inom några få år till extra fiskal, ordinarie
fiskal och advokatfiskal samt slutligen
1830 till assessor. Med sin mångsidiga bildning
och sina omfattande allmänna intressen, fann han
likväl icke nog utrymme för sin verksamhet
inom hofrättsgöromålens trånga krets, hvarför
han med nöje utbytte sitt assessorsämbete mot
justitieborgmästaretjänsten i Norrköping, hvartill
han utnämndes 1836. »Från detta ögonblick
lefde och verkade han oafbrutet för det samhälles
intressen, öfver hvilket han blifvit satt till
styresman. Han förfäktade dem nitiskt och talangfullt
som representant vid riksdagarna och
däremellan, både genom sitt inflytande och sina
relationer. – – Liberal i hjärtat och statsekonomiskt
konservativ af grundsats, ägde han
den senare meningsbrytningens varma sympatier
och den förras odelade aktning.»

Under riksdagarna
1840–51 representant för Norrköping
och ledare af dess konservativa fraktion, kallades
han, sedan han 1851 afböjt ett anbud till
konsultativt statsråd, att vid 1853–54 årens
riksdag föra talmansklubban inom samma stånd
och gjorde detta på ett sätt, som tillvann honom
allas, både vänners och motståndares, fulla erkännande.

Anländ till Stockholm, att för
andra gången intaga talmansplatsen i borgareståndet,
träffades han plötsligen af döden, dagen
före riksdagens öppnande d. 14 okt. 1856.

Norrköpings samhälle bekostade L:s grafvård
och stiftade till hans minne »Lagergrenska fonden»,
hvars afkastning går till pensioner åt änkor
efter stadens ämbetsmän.

Gift 1835 med
Beata Kristina Pihler.


Lagerheim. Inom vårt riddarhus finnas tvenne
släkter med detta namn, den ena härstammande
från Johannes Bergqvist, som var komminister
i Helgesta och Hyltinge församlingar af Strängnäs
stift, död 1718, och den andra från borgmästaren
i Söderköping Arvid Larsson, hvilken
dog 1647. Hans son, riddarhuskamreraren Lars Arvidsson,
upptog namnet Weidman samt hade
flere söner. Den yngre, majoren Lars W., adlades
1694 med bibehållande af namnet. Från
den äldre sonen Johans sonson, kyrkoherden
Johan Gottfried W., härstammade presidenten
Olof Elias W., som adlades 1777 med namnet
Lagerheim och 1812 blef friherre (se nedan).


Af den förstnämnda ätten märkas:


1. Lagerheim, Carl Erik, ämbetsman. Född
d. 28 juli 1742; sonson till Johannes
Bergqvist. Föräldrar:
gravören Erik Carl Bergqvist
och Gertrud Elisabeth Eckeroth.

För att lätta sina fattiga föräldrars
näringsbekymmer antog
han tidigt skrifvaretjänst hos en
sin morbror, som var kronofogde,
och erhöll genom dennes bemedling 1764 plats
som extra kammarskrifvare i kammarkollegium.
Han förflyttades därifrån till kammarrevisionen
och slutligen till kommersekollegium, där han utnämndes
till kamrerare i första kamrerarekontoret
1770. Genom sina insikter, sin skicklighet
och arbetsamhet hade han nu hunnit göra sig
så känd, att han 1772 befordrades till assessor
i handels- och manufakturdivisionen af kommersekollegium,
hvarjämte han insattes till ledamot
i den kommission, som ägde att föreslå förbättrade
tullagar.

Adlad 1777, antog han namnet
Lagerheim och blef 1792 på en gång kommerseråd
och ledamot i allmänna ärendenas beredning.
Dessa utnämningar voro en omedelbar
följd af hans befattning såsom sekreterare i hemliga
utskottet vid riksdagen i Gäfle, hvartill han
af Gustaf III utsågs, ehuru hans politiska tänkesätt
icke voro konungen särdeles i smaken.
Strax efter sedan Gustaf IV Adolf själf tillträdt
regeringen, blef L. ledamot i den nya statsberedningen,
samt chef för statskontoret. Denna
sistnämnda plats var då ännu icke hvarken till
inkomster eller anseende jämförlig med presidentämbetet,
hvilket under en längre tid stått
obesatt, men hvartill L. omsider utnämndes 1805.

Öfriga utmärkelser, som träffade denne förtjänte
ämbetsman, voro hans utnämning till friherre
1807 och till serafimerriddare 1811.

1799 hade han blifvit kallad till ledamot af
Vet.-akad., till hvars förvaltning han uppgjorde
en ny plan; och han ämnade göra detsamma
med Serafimerordensgillet, då »döden satte ett
mål för hans verksamhet och aldrig hvilande
nit», d. 21 dec. 1813.

Gift 1771 med Anna
Kristina Gerdes
.


2. Lagerheim, Gustaf Adolf, mekaniker.
Född d. 31 mars 1788; den föreg. son.

Efter slutade akademiska studier ingick L. 1812 såsom
konduktör vid öfverintendentsämbetet, i hvilken
egenskap han genast kallades att tjänstgöra
vid Göta kanalbyggnad som nivellör. Här hade
han den lyckan att bli personligen känd af grefve
B. von Platen, hvilken beredde honom tillfälle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free