Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerström, Magnus - Lagus, Vilhelm Gabriel - Lalin, Lars Samuel - Lallerstedt, Sven Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofrådet måste tjänstgöra som auskultant i kommersekollegium
och biträda presidenten i sitt
ämbetsverk som enskild sekreterare. Han företog
sig då, till vinnande af rikligare utkomst,
dels att författa och öfversätta arbeten, dels
samla böcker och författningar, hvarunder hans
villkor mycket förbättrades och blefvo ännu
mera lysande, sedan han för sin språkskicklighet
blifvit förordnad till sekreterare vid det 1731
inrättade Ostindiska kompaniet. Nu inköpte han
efter hand flera landtegendomar, hvilka han förbättrade
och förskönade genom nyodlingar och
planteringar samt ämnade 1746 nedsätta sig på
landet, då han kallades till direktör vid kompaniet,
hvarefter han följande året erhöll titel
af kommerseråd.
Död barnlös i Göteborg d. 5
juli 1759.
Själf utrustad med stor vetenskaplig
bildning, genomdref L., att kunnige och vetenskapligt
bildade män så mycket som möjligt
anställdes till befälhafvare och ämbetsmän på de
utgående ostindiska skeppen. Dessa resande
fingo sig särskildt ålagdt att föra dagbok och
anteckningar, anställa rön i vetenskapliga ämnen,
uppteckna främmande folkslags seder och bruk,
upprätta kartor samt samla och hemföra naturalier.
De hemförda naturföremålen, fynden, redskap,
böcker o. d. öfverlämnades till allmänna
samlingar, konungaparet och Linné, hvilken till
hugkomst af den omtänksamme vetenskapsvännen
uppkallade ett växtsläkte med namnet Lagerstroemia.
Bland L:s många tryckta öfversättningar
märkas flera af Holbergs lustspel, andaktsskrifter
af Bunyan, stycken af Molière m. m.
Led. af Vet.-akad.
Gift 1733 med Klara Olbers.
Lagus, Vilhelm Gabriel, jurist, historiker.
Född d. 8 juli 1786 i Idensalmi af Viborgs
län. Föräldrar: kontraktsprosten Johan Lagus
och Lovisa Benedikta Kraftman.
Studerade först i Åbo och sedan i Uppsala, där han
1812 promoverades till magister och samma
år blef jur. licentiat. L. tillhör så till vida
Sverige, som han var född svensk undersåte
och inom vårt land vann sin vetenskapliga
bildning. Sin verksamhet såsom akademisk
tjänsteman ägnade han visserligen åt ett främmande
välde, men hans oförtrutna forskning i
Finlands häfder är dock att anse som ett arbete
äfven i Sveriges tjänst.
Efter att 1813 ha
blifvit utnämnd till juris oecon. et commerc.
adjunkt i Åbo, 1818 promoverad till juris doktor
i Uppsala samt, sedan han under längre tider ha bestridt
de till juridiska professuren hörande föreläsningarna,
befordrades L. 1823 till ord. innehafvare
af lärostolen i allmän lagfarenhet vid Åbo
universitet, blef han 1852 professor i civil lagfarenhet
och romersk rätt; 1858 tog han afsked. Af
yttre utmärkelser, dem han under sin långa tjänstetid
fick mottaga, må nämnas kanslirådstiteln och
ledamotskap af flera lärda samfund. Död i Helsingfors
d. 18 dec. 1859.
Af hans arbeten
torde särskildt böra uppräknas: Åbo hofrätts
historia, I. 1834; Handlingar till upplysning
af Finlands kyrkohistoria. Ny följd 1836–39;
Handlingar och uppsatser rörande Finlands
kyrkohistoria 1845–50; Bidrag till
kännedom af Finlands geografi i äldre tider
1852, samt hans sista och i flera hänseenden
förnämsta arbete: Undersökningar om Finska
adelns gods och ätter 1857–60.
L., som så
träget och uppoffrande arbetat för att skaffa
klarhet beträffande Finlands forntid, ägde stora
samlingar af handlingar, hvilka efter hans död
tillföllo universitetsbiblioteket i Helsingfors, dock
med villkor att samlingarne finge öppnas först
femtio år därefter.
Gift 1816 med Hedvig
Maria af Tengström.
Lalin, Lars Samuel, musiker, vitterhetsidkare.
Född 1729 och från mediet af 1700-talet sånglärare
i Stockholm med titel af kammarmusikus,
1762 samt hofsekreterare 1764.
Omkring 1767
gjorde L. en utrikes resa för att samla »nya och
utsökta musikalier» och sedan hålla dessa tillhanda
för kyrkomusiker, promotioner och solenne akter,
äfvensom för rikets akademier och gymnasier.
Vedergällningen härför var en k. tillåtelse att
inrätta en biljard i Stockholm, hvilket privilegium
1770 utsträcktes till äfven en kaffehusnäring
i hufvudstaden. Året därefter invaldes
L. till ledamot af Musik-akad. och anställdes
1773 såsom sångmästare och skådespelare vid k.
teatern. Såsom författare begagnades han af
Gustaf III att skrifva texten till på förhand
gifven musik, för prologer och divertissement.
För öfrigt har han författat tvenne större arbeten
för teatern: operacomique’n Den straffade
förmätenheten eller Arachne förvandlad til en
spindel 1750, samt den »heroiska baletten»
Acis och Galathea 1773.
»I intetdera af
dessa stycken tillhör uppfinningen honom själf
och i afseende på utförandet hafva de visserligen
icke den poetiska kraft, som bildar sig för
evigheten; men väl vissa veka behag och tjänlighet
för sången.»
»Acis och Galathea», hvars
musik han äfven ordnade, har blifvit allmänt
bekant genom Hallmans parodi »Casper och
Dorothea». Huruvida L. är författare äfven till
operatexten Syrinx, eller then uti wass förwandlade
wattunymphen, är osäkert.
L. afled
i Stockholm d. 15 dec. 1785 och var sedan
1766 gift med Johanna Eleonora Charlotta Ehrenreich.
Lallerstedt, Sven Gustaf, publicist, riksdagsman.
Född på Norrö kaptensboställe
i Östergötland d. 16
maj 1816. Föräldrar: krigskommissarien
Erik Gustaf Lallerstedt
– broder till Jakob Letterstedt
(se nedan) – och Ulrika
Herzman.
L. blef student i
Uppsala 1833 samt tog hofrättsexamen
1837. På ämbetsmannabanan inskränkte
sig hans befordringar till notarietjänsten i kammarkollegium,
som han lämnade 1853. Tillika
var han under sina många vidsträckta utrikes
resor för kortare tider anställd vid beskickningarna
i Berlin och Paris.
I kommunala
och offentliga angelägenheter användes hans insikter
och förmåga mera. Sålunda var han 1842–56
sekreterare i Allmänna brandförsäkringsverket
för byggnader på landet, ledamot i hypoteksbanken,
i den af regeringen tillsatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
