- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:28

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leesen, Jakob von - Lefebure, Johan Henrik - Leffler - 1. Leffler, Sven Peter - 2. Leffler, Johan Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplösning, infördes vid anläggningen en mängd nya
uppfinningar, däribland den att vid sockertillverkningen
använda ånga anbragtes 1854. Yid
framskridna år och sedan han förlorat sin son,
hvilken på senare tider varit hans kompanjon,
öfverlät han 1865 sin sockerbruksrörelse på ett
bolag.

Under sin verksamma ålder hade han
genom drift och omtanke samlat en högst ansenlig
förmögenhet. 1866 öfverlämnade han
300,000 rdr rmt till en vattenledning för Norrköpings
stad samt donerade 1875 100,000 kr.
till användning att sedligt förbättra vanartiga
barn, tillhörande Norrköpings samhälle och en
lika stor summa till en fattiggård för Kvillinge
församling. I L:s och hans hustrus testamente
bestämdes ytterligare stora summor till olika
ändamål. Död å sin egendom Krusenhof i Kvillinge
socken d. 25 sept. 1876.

Gift 1831 med
Charlotta Stenhammar.


Lefebure, Johan Henrik, industriidkare. Född
i Stockholm d. 15 jan. 1708. Föräldrar: grosshandlaren
Henry Lefebure och Marie Bedoire.

Endast tjugutvå år gammal, då han erhöll burskap
i hufvudstaden, ägnade sig L. åt en omfattande
merkantil och industriell verksamhet, anlade åtskilliga
fabriker och inköpte mässingsbruket i Norrköping,
hvilket han betydligt utvidgade och försåg
med ett konstgjuteri.

Såsom ledamot af borgarståndet
deltog han i riksdagarna 1751 och 1760
och blef som en ifrig Hatt fullmäktig i rikets
ständers kontor samt ledamot af konvojkommissariatet
och assekuransrätten, fullmäktig i generaltullarrendesocieteten,
direktör i sjöförsäkrings- och
järnkontoret, ledamot i frimurarbarnhusets
direktion samt direktör för ostindiska kompaniet,
hvarjämte han adlades 1762 med bibehållande
af namnet Lefebure.

Den ansenliga förmögenhet,
han samlat på sin handel och sina fabriksanläggningar,
ökade han ännu mer såsom delägare
i det beryktade växelkontoret. När därför
1765 års ständer anställde sin räfst med Kierman
och hans associerade i växelaffärerna, dömdes L.
att återbära till kronan sex millioner daler kopparmynt
eller vid pass tjugu tunnor guld samt till
en månads fängelse vid vatten och bröd samt
förlust af all borgerlig näring i Stockholm och
af rättighet att vistas i Stockholm eller å ort,
där riksdag hölles. I maj 1766 blef väl en del
af ersättningssumman efterskänkt, och hans straff
mildrades till böter af 1,000 d. smt, men L.
afled redan d. 27 okt. 1767.

Gift 1736 med
sin kusin Charlotta Bedoire.


Leffler. Släkten, hvars äldste kände stamfader,
Georg Leffler, lefde i Breslau i början af 1600-talet,
inkom omkring 1655 till Sverige med hans
son, Tobias, hvilken, född 1641 och död 1702, var
kopparslagare i Västerås.


1. Leffler, Sven Peter, läkare, skriftställare,
boktryckare. Född i Göteborg
d. 7 juni 1776. Föräldrar:
stadsmäklaren och skeppsklareraren
Johan Håkan Leffler och Elisabet
Kullman
.

Efter förberedande
uppfostran vid Kristiansfelds
institut inskrefs L. 1789
ibland de studerande vid Lunds
universitet men begaf sig efter några år till
Uppsala, där han blef medicine doktor 1797.
Sedan han en tid varit praktiserande läkare i
Göteborg samt ett år uppehållit sig i Köpenhamn,
återvände han i början af 1800-talet till
Uppsala, där han 1833 öfvertog ett tryckeri och
1836 jämte sin måg Sebell blef ägare af det
akademiska tryckeriet. Allt ifrån sin bosättning
i Uppsala ägnade han sig uteslutande åt litteratur
och författarskap och kan i detta hänseende räknas
bland de verksammaste befordrarna af fosterländsk
bildning under förra hälften af nittonde
århundradet. Särskildt förtjänar han ihågkommas
för, hvad han gjort för den tyska litteraturens
spridning genom redigerandet af det af Bruzelius
utgifna »Biliothek der Deutschen Classiker».
Han inskränkte likväl ej sin litterära verksamhet
till att endast göra Sverige och svenskarna
bekant med det yppersta, Tysklands skalder och
tänkare frambragt, utan skänkte genom öfversättningar
från svenskan till tyskan äfven det
senare landet det utmärktaste, vårt eget land ägde
i vetenskaplig väg, såsom Höijers afhandling om
den »filosofiska konstruktionen», Geijers »Svenska
folkets historia», Berzelii, Hisingers m. fl.
vetenskapliga uppsatser, o. s. v. Han deltog
äfven verksamt i redigerandet af »Tidning i
blandade ämnen» samt utgaf från 1833 »Uppsala-Korrespondenten».
Död i Uppsala den 11 okt.
1850.

Gift med Anna Katarina Lindberg.


2. Leffler, Johan Anders, nationalekonom.
Född i Göteborg den 18 juni
1845; den föreg. broders sonson.
Föräldrar: stadsmäklaren Johan
Albrecht Leffler
och Maria
Theresia Hegardt
.

Student i
Uppsala 1863, lämnade L. efter
några år studierna för att öfvertaga
egendomen Staflösa i Östergötland,
men återupptog dem 1874 efter sin
hustrus död vid universitetet i Leipzig, där han
förnämligast ägnade sig åt nationalekonomi och
finansvetenskap (under W. Roscher), jordbruksvetenskap
och botanik. Sedan han efter 1876
vunnen filosofisk doktorsgrad därstädes återvändt
till hemlandet, höll han 1878–80 offentliga föreläsningar
i nationalekonomi i Göteborg. 1880
insamlade han på uppdrag af L. O. Smith upplysningar
om arbetarförhållanden, konsumtionsföreningar,
folk- och sparbanker, m. m. i Syd- och
Väst-Europa, hvilka kommo att bilda det
sakliga underlaget för den af Smith 1883 startade
arbetareringsrörelsen och L. blef ock
1883–86 direktör för den nybildade Arbetareringens
bank.

L. hade äfven begagnat tillfället
att under samma resa i England taga noggrann
kännedom om postsparbanksväsendet, hvars
införande i Sverige han efter sin återkomst
varmt förordade. Han vardt ock 1881 ledamot
och sekreterare i den af k. m:t tillsatta postsparbankskommittéen
samt 1883 vid postsparbankens
inrättande ledamot af dess styrelse, som
han ännu tillhör.

L. har under skilda perioder
haft förordnande som lärare i nationalekonomi
vid Stockholms högskola samt är sedan 1893
extra lärare i samma ämne vid Tekniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free