- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:34

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Leijonhufvud, Abraham Eriksson - 8. Leijonhufvud, Abraham Gustafsson - 9. Leijonhufvud, Axel Gabriel - 10. Leijonhufvud, Broder Abraham - Leijonmarck - 1. Leijonmarck, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigskonsten. Återkommen till fäderneslandet, ingick
han åter i Carls tjänst och förordnades af honom
1607 till ståthållare öfver Arboga och Köpings
län med Lindes och Nora skogar. 1610 upphöjdes
han till friherre och erhöll till friherrskap
Nynäs, som några år förut blifvit indraget efter
Hogenschild Bjelke. Sedan han sistnämnda år
utfört en beskickning till Frankrike, utnämndes
han 1614 till lagman i Nerike och upphöjdes,
efter att ånyo ha varit använd som sändebud till
Frankrike, England och Skottland, till riksråd
1617. Död d. 7 okt. 1618.

Gift 1612 med
Beata Sparre, dotter af rikskanslären Erik Sparre
(se nedan).


8. Leijonhufvud, Abraham Gustafsson, ämbetsman.
Född d. 14 aug. 1627; den föreg. brorson
och son till landshöfdingen öfver Närke och Värmland
friherre Gustaf Eriksson Leijonhufvud och
Katarina Sparre.

Anställd först som kammarherre
i drottning Kristinas hof, utnämndes han
till assessor i bergskollegium och förordnades
1658 till landshöfding i Nerike och Värmland
med Nora och Lindes bergslag. Såsom styresman
öfver detta vidsträckta län inlade han stora och
för denna tid alldeles ovanliga förtjänster, lät
förbättra och omlägga dess vägar, författa kartor
öfver provinserna och den till Nerike hörande
delen af Hjälmaren och bidrog, såsom regeringens
kommissarie 1674, till upprättandet af ett bergsregemente
i Nora och Lindes bergslag, m. m.
Död i Örebro d. 20 juli 1676 och jämte sin
hustru, friherrinnan Brita Kagg, begrafven i
fädernegrafven i Lillkyrka kyrka.


9. Leijonhufvud, Axel Gabriel, ämbetsman,
musiker, vitterhetsidkare. Född
på Säters kungsgård i Dalarne d.
13 sept. 1717; den föreg. brorsons
sonson. Föräldrar: öfverstlöjtnanten
frih. Carl Leonard Leijonhufvud
o. grefvinnan Elsa Barbro
Oxenstierna
.

I släktskap
med Arvid Horn, ingick L. först
i utrikesexpeditionen af k. kansliet, men lämnade
redan efter tvenne år 1736 tjänstemannabanan
och anställdes som fänrik vid Lifgardet.
I denna egenskap deltog han i finska fälttåget
1741–42 och befordrades omsider 1763 till öfverstelöjtnant
vid Åbo läns regemente. 1756
blef han af ständerna förordnad till en af den
unge kronprins Gustafs kavaljerer och uppmuntrade
i denna egenskap kronprinsen i hans kärlek
till vitterheten. 1766 anställdes han såsom hofmarskalk
och var 1767–70 öfverkammarherre
hos prinsessan Sofia Albertina samt valdes enligt
konungens önskan af adeln till landtmarskalk
vid 1771 års riksdag. Följande året utnämnd af
Gustaf III till riddarhusdirektör, befordrades han
1775 till president i Åbo hofrätt. Död på sin
egendom Lindö i Östergötland d. 19 juni 1789.

I yngre år ägnade L. sånggudinnorna sin hyllning
och träffades i den vittra krets, som omgaf
fru Nordenflycht. Framför allt älskade han likväl
tonkonsten och var bland musikaliska akademiens
stiftare och dess förste präses 1771.

Gift 1: 1741 med friherrinnan Anna Renata
Yxkull
; 2: 1754 med Kristina Magdalena
Silfversparre
och 3: 1771 med grefvinnan Kristina
Anna Dohna
.


10. Leijonhufvud, Broder Abraham, militär,
politiker. Född i Örebro d. 31
mars 1823; ättling i sjunde led
af L. 8. Föräldrar: ryttmästaren
frih. Carl Edvard Leijonhufvud
och friherrinnan Sofia
Aurora Leijonhufvud
.

Efter att hafva genomgått Karlbergs
krigsakademi utnämndes L. 1842
till underlöjtnant vid ingenjörkåren, där han 1848
avancerade till löjtnant och 1855 till kapten.
1868 utnämndes han till generalmajor i arméen
och chef för kåren, hvilken året förut återfått
sitt gamla namn fortifikationen, i hvilken egenskap
L., som 1881 erhöll generallöjtnants värdighet,
tjänstgjorde till 1891, med undantag af åren
1870–74, då han var statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet.
L., hvilken åtnjöt anseende
såsom en särdeles duglig militär, blef
redan 1859 ledamot af Krigsvetenskapsakademien,
1872 hedersledamot af Örlogsmannasällskapet och
har varit ledamot af en mängd militära kommittéer.
Han är sedan 1891 serafimerriddare.

Från 1856 hade han deltagit i ståndsriksdagarna,
tillhörande riddarhusets konservativa majoritet.
1876–84 var han en af Stockholms stads representanter
i Andra kammaren. Käck och oböjlig
till sitt skaplynne, framträdde han därvid som
en af de mest deciderade motståndarne till landtmannapartiets
härordnings- och skattepolitik. Vid
1884 års val föll han igenom, men invaldes i
stället s. å. af Kopparbergs län i Första kammaren,
där han hade plats till och med 1893 års riksdag,
under 1885–91 placerad i statsutskottet.
Han tillhörde äfven här det konservativa lägret
och motsatte sig bl. a. hvarje utsträckning af
den politiska rösträtten. Under tullstriden slöt
sig L. emellertid till frihandlarne och väckte
mycket uppseende genom sitt uppträdande i
unionsfrågan vid 1891 års riksdag, då han uttalade
sig för, att, såvidt utan verklig skada för
Sverige kunde ske, gå norrmännens fordringar
till mötes. För sina själfständiga tänkesätt åtnjöt
L. ock aktning af alla partier.

Gift 1851 med
Margareta Jacquette af Forselles.


Leijonmarck. Biskopen i Åbo stift, Mikael
Agricola, son af fiskaren Olof Simonsson i
Torsby i Nyland, var farfars farfars far till landshöfdingen
Sven Agricola Åkerman, se nedan,
1686 adlad med namnet Leijonmarck. Ättemedlemmarne
skrifva sig Leyonmarck.


1. Leijonmarck, Sven, ämbetsman. Född i
Finland d. 25 febr. 1649. Föräldrar:
prosten och kyrkoherden
i Uskela Christiernus Agricola
och Britta Forssenia.

Såsom den förste i släkten, hvilken beträdde
tjänstemannabanan, ändrade
han sitt fädernenamn till
Åkerman och Åkermarck och
slutligen, när han adlades, till Leijonmarck.

Han hade efter idkade studier i Åbo och Uppsala
blifvit förordnad till landssekreterare i Uppland,
hvarifrån han 1683 befordrades till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free