- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:37

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lenæus, Johannes Canuti - Lenæus, Knut Nilsson - Lennander, Karl Gustaf - Lennartsson, Anders - 1. Lenngren, Carl Peter - 2. Lenngren, Anna Maria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

först flera år efter L:i död vann konungens stadfästelse.
Död d. 23 april 1669.

Gift 1612
med Katarina Kenicia och genom sina söner
och döttrar stamfader för sex adliga ätter.


Lenæus, Knut Nilsson, präst, sedeskildrare. Född
d. 25 okt. 1688 i Lena församling i Uppland.
Föräldrar: kyrkoherden Nils Lenæus och Sara
Noræa
.

L. hade 1704 blifvit inskrifven som student
i Uppsala och promoverades därstädes till
magister 1716. Året därefter befordrades han till
rektor vid Klara skola i Stockholm och blef
pastor i Estuna i Roslagen 1726. Sju år senare
förflyttades han såsom kyrkoherde till Delsbo,
blef kontraktsprost i norra Helsingland 1734 och
bevistade fem riksdagar. Död såsom stiftets
senior d. 22 jan. 1776.

Såsom författare försökte
sig L. i hvarjehanda, men är egentligen
bekant genom sin Delsboa illustrata 1764, hvilket
arbete innehåller intressanta skildringar af lifvet
och sederna i denna aflägsna landsdel, men liksom
de mesta litterära företeelser från denna tid är till
öfverflöd späckadt med citat och lärda anmärkningar.
Genom ett par kvicka recensioner blef
också det lärdomsprålande verket utsatt för samtidens
löje.

I sitt både offentliga och enskilda
lif åtnjöt L. mycket anseende och rörde sig med
en viss myndighet, som han till och med ville
utsträcka till domkapitlet, under hvilket han hörde.

Gift 1717 med Anna Robsahm.


Lennander, Karl Gustaf, kirurg. Född i Kristianstad
d. 20 maj 1857. Föräldrar:
förste konstapeln vid Vendes
art.-reg. Nils August Lennander
och Elisabet Billing.

L. blef student i Uppsala 1875,
med. kand. 1881, med. lic. vid
Karolinska institutet 1886 samt
promoverades därstädes 1888 till
med. d:r, sedan han föregående år försvarat afhandlingen
Om tracheotomi för croup. Han blef
1888 docent och 1891 professor i kirurgi och
obstetrik i Uppsala. L. har utgifvit en mängd
afhandlingar, däribland särskildt om appendicitens
behandling: Om appendicit 1893; Bidrag
till den kirurgiska behandlingen af appendicit
och perityflit
1891–92; Om appendicit
och dess komplikationer från kirurgisk synpunkt

1892–93; Ueber appendicitis und ihre
Komplikationen vom chirurgischen Standpunkt
aus beurtheilt, Ueber Appendicitis
1895. För
dessa arbeten erhöll L., som är ansedd som en
af de förnämsta auktoriteterna rörande blindtarmsinflammationen,
1897 Sv. läkaresällskapets årspris.
Led. af Vet.-soc.

Ogift.


Lennartsson, Anders, krigare. Föräldrar: krigshöfvitsmannen
Lennart Torstensson (af Forstena-släkten)
och Margareta Andersdotter.

L., hvilken
1593 nämnes som fältöfverste, bidrog väsentligen
till hertig Carls seger vid Stångebro och belönades
1599 med befälet å Älfsborg. Han satt
1600 i domstolen i Linköping öfver de anklagade
rådsherrarne och nämndes s. å. till marsk. 1602
blef han jämte Arvid Stålarm öfverbefälhafvare för
den svenska styrkan i Livland, men var 1604 åter
hemma. 1605 slog han sig med 4,000 man fram
från Reval till Pernau, där Carl IX landstigit, och
följde denne på fälttåget söderut, men stupade
efter lysande prof å tapperhet i slaget vid Kirkholm
d. 17 sept. s. å.

Ogift.

Hans bror
Torsten blef 1602 slottslofven å Älfsborg, men
måste på grund af konungens misstankar snart begifva
sig ur riket, hvarefter fädernegodset Forstena
tillerkändes brodern Anders. Under Gustaf Adolfs
regering fick han dock återvända och afled 1631
å Restad vid Göta älf, som han bekommit i arf
efter brodern. Torsten L. blef 1600 gift med
Märta Posse och var fader till den store fältherren
Lennart Torstensson (se nedan). Vid riddarhusets
instiftande tillerkändes han sätet n:r 2
bland svenska adelsmän.


1. Lenngren, Carl Peter, ämbetsman, skriftställare.
Född d. 28 maj 1750.
Föräldrar: kyrkoherden i Västerljungs
församling af Strängnäs
stift Erik Peter Lenngren och
Charlotta Arfvedson.

Efter några års vistelse i Uppsala blef
L. 1770 e. o. kanslist i kammarkollegium,
genomgick därstädes
de underordnade graderna och erhöll sekreterarefullmakt
1790. Tre år senare befordrad
till assessor, utnämndes han 1799 till kommerseråd
och var under åren 1802–14 fullmäktig i
generaltullarrendesocieteten. Ledamot af Vet.-akademien,
m. m. Död d. 16 nov. 1827.

1778 begynte L. tillsammans med Kellgren att utgifva
tidningen Stockholms-Posten, som sedan kom att
utöfva ett stort inflytande på smaken och odlingen
inom landet. 1781 blef Kellgren hufvudredaktör.
Efter Kellgrens frånfälle 1795 antog L., som
blef redaktör, till medhjälpare vid redaktionen
advokatfiskalen Lengblom och sedermera medicinalrådet
Rutström samt lämnade tidningen 1814,
då han afträdde den till magister Wiborg. Stockholms-Posten
fortfor sedermera i tjugu år och
upphörde först 1833, då kapten A. Lindeberg
var dess utgifvare. För sin litterära verksamhet
glömde L. aldrig sitt ämbetsmannakall, utan
skötte detta med samma oförtröttade nit, ända
tills han året före sin död afgick från tjänstemannabanan.

Gift 1780 (se följ.).


2 Lenngren, Anna Maria, skaldinna. Född
i Uppsala d. 18 juni 1754. Föräldrar:
e. o. professorn Magnus
Brynolfsson Malmstedt
och
Märta Florin.

Hon åtnjöt i
ungdomen en icke allenast bildad
utan till och med lärd uppfostran,
så att hon säges ha biträdt sin far
vid korrigeringen af studenternas
latinska krior. I några tidningar, bl. a. »Hvad
Nytt» i Göteborg, syntes ock åtskilliga epigram
och andra dikter, skrifna af den unga fröken och
undertecknade A. M. M.

Vid tjuguett års
ålder öppade hon på allvar sin vittra bana med
ett stycke kalladt Thekonseljen, hvilket hon likväl
sedan själf förkastade, hvarefter följde några
öfversättningar och bearbetningar för teatern,
såsom Lucile, som hon öfversatte på anmodan
af hertig Carl och som uppfördes 1776, operan
Zémire och Azor, hvartill Kellgren författade
prologen och som uppfördes 1778, Arsène, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free