- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:38

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lenngren, Anna Maria - Lenning, John - Lennmalm, Karl Gustaf Frithiof - Lennstrand, Viktor Emanuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

féerikomedi, tryckt 1779, Silvain, m. fl. Dessa
vittra alster, på hvilka hon själf lade föga vikt,
blefvo ock snart glömda för hennes senare stycken,
som först infördes i Stockholms-Posten och efter
hennes död utkommo under den blygsamma
titeln Skaldeförsök. —

1780 gifte hon sig med
d. v. kanslisten, sedermera kommerserådet Carl
Peter Lenngren
och blef från samma stund den
föreningspunkt, kring hvilken flera af den tidens
utmärktheter i konst och vetenskap samlade sig
i paret Lenngrens fint bildade hem. Men långt
ifrån att söka ådraga sig uppmärksamhet genom
sina snillegåfvor och sin författartalang, använde
hon all omsorg att för världen och i synnerhet
sitt eget kön undangömma sitt vittra yrke och
glömde för detsamma aldrig sina husmoderliga
plikter. Orsaken till denna tillbakadragenhet
torde kanske få sökas i ungdomsminnen af
sårande utfall mot »blåstrumpan». Först längre
fram blef hennes namn kändt af allmänheten,
som trott, att Kellgren, Leopold eller Silfverstolpe
var författaren till hennes stycken. Bland
dessa må företrädesvis nämnas satirerna Min
salig man, Kärleken och dårskapen, Andra
tider, andra seder, Herrns och fruns
morgonkonversation
; de täcka idyllerna Den glada
festen
och Grefvinnans besök; hennes intagande
och naiva visor Pojkarna och Några ord till
min kära dotter
, att icke förgäta hennes Dröm,
med hvilken hon besvarade en artighet af grefve
G. F. Gyllenborg. —

Hvad som i synnerhet
utmärker fru Lenngrens skaldskap, är en skarp
blick för en mängd smådrag, i synnerhet på det
husliga lifvets område, en träffande åskådlighet
och rörlighet i ordmålningen och framförallt en
ovanlig förmåga att i några kvicka, glada och
träffande drag teckna de mötande föremålen.
Idyll och satir äro ock hennes egentliga fält. —

Fru Lenngren, hvars senare år fördystrats af
svåra sorger — hennes fosterdotter blef vansinnig
och hennes fader drunknade — afled efter
en lång och smärtsam sjukdom d. 8 mars 1817. —

Svenska akademien, som 1797 bragt henne
sin hyllning genom ett ode af Gyllenborg, har
låtit öfver henne slå en minnespenning och
uppresa en minnesvård på hennes graf å Klara
kyrkogård. Franzén har med mästarhand tecknat
henne och Rosenstein skrifvit förordet till hennes
Skaldeförsök, hvaraf första upplagan utkom 1819.
En särdeles vacker upplaga är den 1884 med
mästerliga teckningar af Carl Larsson utgifna.
Af Karl Warburg utkom 1887 »Anna Maria
Lenngren».


Lenning, John, fabriksidkare, donator. Född i
Norrköping d. 19 april 1819.
Föräldrar: fabrikören Kristian Erik
Lenning
, som 1810 anlade Drags
klädesfabrik, och Johanna Kristina
Heitmüller
. —

1832—34 gick L. vid Teknologiska institutet
i Stockholm, arbetade 1835—39
vid faderns fabrik och i dennes
affär, lärde sig därefter ytterligare fabrikationen
1839—42 som simpel arbetare på olika ställen
i England, Frankrike och Belgien, innehade
sedan en mindre fabriksrörelse i hemlandet och
blef 1854 disponent för Drags aktiebolag, som
bildades genom en rekonstruktion af den äldre
affären. L. dref nu upp rörelsen till något storartadt
i sitt slag. —

1855 ordf. i Norrköpings
fabriksförening. Medlem af tullkommittéerna
1864 och 1876, af bestyrelsen för Allm.
industriutställningen i Stockholm 1866, af svenska
kommittén för världsutställningen i Wien 1873,
juryman vid världsexpositionen i Paris 1878 och
från 1872 led. af Första kammaren för Norrköpings
stad. Död d. 25 dec. 1879. —

De donationer,
som L. gjort i sitt testamente, uppgingo
tillsammans till nära 1,467,000 kr. Häribland
märkas Lenningska pensionsfonden, 300,000
kr., hvilkens afkastning går till personer i
Norrköping, som oaktadt redligt arbete kommit på
obestånd; Lenningska fonden, 100,000 kr., hvaraf
afkastningen utdelas som premier och pensioner
åt arbetare vid Drags fabrik; John och
Matilda L:s sjukhem
, med en fond af omkring
610,000 kr., för obemedlade obotligt sjuka tillhörande
Norrköpings samhälle; John L:s väfskola,
300,000 kr.:s fond, där praktisk och teoretisk
undervisning meddelas lofvande ämnesvenner
i väfnadskonsten. —

Gift 1850 med Matilda
Justina Gustava (Tilda) Fagerström
.


Lennmalm, Karl Gustaf Frithiof, läkare. Född
i Norrköping d. 24 sept. 1858.
Föräldrar: apotekaren Carl Edmund
Lennmalm
och Amalia
Albertina Westerbergh
. —

Student i Uppsala 1875, blef L. med.
kandidat 1880 och med. licentiat
1884 samt 1886 med. doktor och
docent i praktisk medecin vid
Uppsala universitet efter att hafva försvarat
afhandlingen Om lokalisationen i hjärnbarken af
afasiens olika former
. 1889 utnämnd till e. o.
professor i pediatrik och praktisk medicin vid
Lunds universitet, kallades han 1890 att bekläda
P. H. Malmstens professur i nervsjukdomar vid
Karolinska institutet och bedrifver vid sidan häraf
en omfattande medicinsk praktik i hufvudstaden. —

L., hvilken 1895 valdes till Sv.
läkarsällskapets sekreterare, har af trycket utgifvit
åtskilliga afhandlingar, bl. a.: Skarlakansfeberns
uppträdande i Sverige
(i Uppsala univ. årsskrift
1889), och de i »Hygiea» införda Om de s. k.
traumatiska neuroserna
1893, Om kombinerade
skleroser i ryggmärgens bak- och sidosträngar

1894, Om sjukdomar, som bero på föreställningar
och som botas genom föreställningar

1896. —

Gift 1886 med Gunhild Gustafva
Lundqvist
.


Lennstrand, Viktor Emanuel, utilistisk agitator.
Född i Gäfle d. 30 jan. 1861.
Föräldrar: kopparslagaren Claes
Johan Lennstrand
och hans
hustru Eva. —

Född och uppfödd
i ett frireligiöst hem, uppgifves
han ytterligare under studietiden
tagit intryck af sin lärare,
lektor Waldenström, och lofvat
sin döende moder att utbilda sig till missionärens
kall. Detta blef ock fallet, men i en helt annan
riktning, än han då tänkte sig. Student i Uppsala
1881, bragtes han nämligen snart genom
läsningen af Channings m. fl. skrifter till tvifvel om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:44:47 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free