- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:41

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Letterstedt, Jakob - Leuhusen, Amalia Aurora Adelaide - Lewenhaupt - 1. Lewenhaupt, Gustaf Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemma och hjälpte fadern vid
hans gårdsbruk, men begaf sig
då till Stockholm för att själf
bygga sin framtid. Ett bränneriarrende,
som han öfvertog
vid Järfva nära Ulriksdal, aflopp
icke bättre än att han ådrog
sig en skuld på några tusen riksdaler,
som han fann sig urståndsatt att betala. Han
beslöt då att 1819 begifva sig till Amerika, men
ändrade resplan, när han kom till London, och
följde den då pågående engelska utflyttningen
till Goda Hopps-udden. I mars 1820 landsteg
han i Kapstaden med femton sh. i fickan. Tack
vare sitt goda hufvud, sin energi och sin hälsa
arbetade han sig nu upp, ehuru han först måste
taga plats som kroppsarbetare. 1822 gifte han
sig med en änkefru Dreyer, som var släkt med
koloniens bästa familjer och blef genom henne
ägare till en landtgård utanför Kap samt begynte
en omfattande handel. Genom lyckliga konjunkturer,
leveranser till kolonialarmén, anläggningen
af ett ölbryggeri, ångkvarn m. m. samlade han
snart – trots stora svårigheter, vållade af hustruns
familj, som ansåg henne ha gjort en mesallians – en
ansenlig förmögenhet och blef en betydande
man i Kap. Vid en konflikt, som af politiska
orsaker på 1840-talet utbröt mellan stadsbefolkningen
och regeringen, ställde sig L. emellertid
på den senares sida men ådrog sig härigenom
en sådan ovilja, att folket hotade hans egendom
och lif.

1841 blef L. svensk-norsk
konsul i Kapstaden och 1857 generalkonsul.
Sina fordringsägare i hemlandet hade han för
länge sedan godtgjort.

1837 besökte han Sverige,
men återvände följande år till Kap. Ännu tre
gånger besökte han Europa, innan han för alltid
lämnade Kap, 1848, 1850, då han besökte brunnsorten
Ems och i London ingick nytt gifte med
en förnäm engelska, och 1855, då han uppehöll
sig i Stockholm och vidtog förberedande anordningar
för sina blifvande donationer. 1860 lämnade
han för alltid Kap och bosatte sig i Paris,
där han afled d. 18 mars 1862.

L:s betydande
donationer till befrämjande af vetenskap, konst
och industri stå under Vetenskapsakademiens förvaltning
och fördela sig på tre fonder, af hvilka
en afser att bereda resestipendier åt yngre vetenskapsidkare,
och en annan, som vid 1904 års
början utgjorde 779,830 kronor, bildar grunden
för den s, k. »Letterstedtska föreningen». Denna
storartade stiftelse »har till ändamål att befordra
gemenskapen mellan de tre skandinaviska rikena
i afseende på industri, vetenskap och konst, samt
att åt yrkesflitens så väl som åt vetenskapens
och konstens utveckling inom dessa länder bereda
uppmuntran och stöd». En del af räntan
skall läggas till kapitalet, tills detta hunnit en
viss storlek. Räntan å den tredje fonden är bestämd
till årliga pris för utmärkta originalarbeten inom
vetenskapens, litteraturens eller konstens område
eller för någon viktig praktisk upptäckt, till pris
för någon öfversättning, till understöd för vetenskapliga
undersökningar o. s. v.

Genom sina
storartade dispositioner har L. anspråk på ett
framstående rum bland Sveriges mecenater, ett
varaktigt och tacksamt minne hos eftervärlden.


Leuhusen, Amalia Aurora Adelaide, född
Valerius, sångerska, målarinna.
Född i Stockholm d. 1 dec.
1828. Föräldrar: kanslirådet Johan
David Valerius
och Kristina
Aurora Ingell
.

De framstående
anlag, hon tidigt visade
för så väl musik som målning,
utvecklades i fäderneslandet till
1852, då hon företog en resa till Dresden, för
att i där varande galleri kopiera utmärkta mästares
arbeten. Som hennes musikaliska uppfostran varit
synnerligen omsorgsfull, öfvertalades hon af några
konstvänner att ej försumma sin röst. Hon
studerade också en tid sångkonsten för fru Fanny
Schäfer i Leipzig och sedermera för Rellstab i
Berlin. Under tiden uppträdde hon flera gånger
på konserter i Berlin och i Frankfurt am Main.

Efter att 1858 ha ingått äktenskap med
d. v. kaptenen vid flottan, frih. Axel Reinhold
Leuhusen
, bosatte hon sig i Göteborg, där hon
begynte ägna sig åt sångundervisning, men fortsatte
under utrikes resor sina egna studier i sång
för professor Wartel i Paris samt i målning för
Lindenschmidt i München. Det var under en af
dessa resor, hon öfverförde till Paris sin elev och
skyddsling Kristina Nilsson och därigenom åt
den lyriska konsten räddade denna världsberömda
sångerska. Sedan 1870 bosatt i Stockholm, där
hon fortsatte med att lämna undervisning i sång,
har hon till utlandets sånginstitut och mästare
befordrat flera lofvande elever. På våren 1874
företog hon en resa till Dresden, för att uteslutande
ägna sig åt målning under Marhalls ledning
och följde honom, jämte några af hans utmärktaste elever,
till Florens, där hennes konststudier
fortsattes under en längre tid. Ett minne
af denna hennes konstresa är Judith (kopia efter
Varotari), som blifvit inköpt af konstmuseum i
Göteborg.

Ledamot af Musikaliska akademien
1872.


Lewenhaupt. Om ättens härstamning, se friherrliga
ätten Leijonhufvud. Konung Gustaf I:s
svåger, Sten Eriksson Leijonhufvud (se II: 32)
blef grefve 1568 på dödsbädden, och hans änka
blef 1569 grefvinna. Deras barn började skrifva
sig Lewenkopf, snart utbytt mot Löwenhaupt
och Lewenhaupt, hvilket senare namn i slutet
af 1700-talet blef det enda använda.


1. Lewenhaupt, Gustaf Adolf, krigare, ämbetsman.
Född på Vinäs sätesgård
i Småland d. 24 febr. 1619; son
af generalguvernören grefve Johan
Casimir Leijonhufvud
och
friherrinnan Sidonia Grip.

Han ingick först som frivillig i
holländsk tjänst vid grefvens af
Solm regemente men återvände
sedermera till Sverige och deltog såsom kapten
i slaget vid Leipzig 1642. Följande året befordrad
till öfverstelöjtnant och kort därefter
till öfverste, utnämndes han 1645 till generalmajor,
1648 till generallöjtnant och 1651 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free