- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:57

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillieblad, Gustaf (Peringer) - Lilliecrona - 1. Lilliecrona, Gustaf - 2. Lilliecrona, Carl Vilhelm - Lilliehorn - 1. Lilliehorn, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Avoda Sara» och »Tamid». Återkommen till
Sverige, befordrades han 1681 till lingv. oriental.
professor i Uppsala och skötte sitt lärarekall
oafbrutet till 1690, då Carl XI skickade honom
till Polen för att hos karaiterna studera denna
judiska sekts religiösa bruk och ceremonier. Då
han genom denna resa ännu mer ökat sitt lärda
anseende, upphöjdes han 1693 i adligt stånd med
namnet Lillieblad, och utnämndes 1695 till k.
sekreterare och censor librorum samt 1703 till
k. hofbibliotekarie. Död i Stockholm d. 5 jan.
1710.

Hans märkligaste skrifter äro: Epistola
de Karaitis Lithauniæ ad J. Ludolphum
1691;
Historia rerum Ægyptiacarum etc., fragm. 1691;
D:r Lutheri Cateches från svenskan på virginiskan;
Apomasaris drömbok; Catalogus
librorum quibus reg. bibliothecam adauxit Sparfvenfeldt

1706 m. m.

Gift 1685 med Ingeborg Wijnblad.


Lilliecrona. Släkten härstammar från Schlesien,
från en Nikolaus König eller Kenig, som var
rådsherre i Jägerndorf 1580. Dennes son Kasper
Kenig
kom omkring 1603 till Sverige, där han
antogs i tjänst hos Carl IX, sedermera blef hofapotekare
och kammartjänare hos Gustaf II
Adolf samt som krigskommissarie adlades 1637
med namnet Lilliecrona.


1. Lilliecrona, Gustaf, statsman. Född på
Kiholm i Södermanland d. 10
okt. 1623. Föräldrar: förenämnda
Kasper Lilliecrona och Britta
Johansdotter
.

L. begynte sin
offentliga bana 1647 som hofjunkare
hos drottning Kristina.
Åtta år därefter följde han henne
till Italien och var en af de få
svenskar, som bevittnade hennes högtidliga intåg
i Rom. Efter sin återkomst till Sverige utnämndes
han 1662 till resident i Köpenhamn
och blef 1675 envoyé vid danska hofvet.
Återkallad af konungen, förordnades han till
landshöfding först i Kronobergs län 1676, sedermera
i Uppland 1679 och slutligen i Närke
och Värmland 1681. Vid riksdagen 1682 fungerade
han som landtmarskalk under Fab. Wredes
sjukdom och undertecknade i denna egenskap
adelns svar på detta riksmötes viktiga k. propositioner.
Tre år senare utnämndes han till k.
råd och president i kammar- och kommerskollegium
samt statskontoret och blef 1686 Lunds
universitets kansler. Död d. 19 april 1687.

Genom egen förtjänst och driftighet bragte L. sig
upp till statens högsta ämbeten under en tid, då
den allmänna meningen ännu lämnade de gamla
adelssläkternas företräde i detta hänseende obestridd.

Ogift.


2. Lilliecrona, Carl Vilhelm, publicist, biograf.
Född på Söder To i Skåne d. 10 okt. 1794; den
föreg. broders sonsons sonson. Föräldrar: fänriken
Carl Georg Lilliecrona och Johanna Karolina
Dahlman
.

Efter slutade studier i Lund ingick
L. 1811 i krigsexpeditionen af konungens kansli,
och befordrades där efter någon tid till kopist.
Då det bullrande lifvet i hufvudstaden föga öfverensstämde
med hans svårmodiga lynne, sökte han
sig en annan verkningskrets och anställdes 1815
som auditör vid skånska karabinjärregementet, för
hvilket excellensen Toll den tiden var chef. Använd
af sin förman som handsekreterare, tillbragte
han tvenne år på Bäckaskog och skildes från Toll
först sedan han med sitt namns underskrift bevittnat
underrättelsen om dennes död d. 21 maj
1817.

Jagad af sin gamla oro, tog han 1820
afsked från regementet och begaf sig till Amerika
men återkom efter någon tid och öfvertog 1832
utgifningen af tidn. »Skånska Correspondenten».
Några artiklar i tidningen, skrifna af Agardh
och hvilka L. J. Hierta trodde vara författade
af L., föranledde Hierta att förvärfva L. för
»Aftonbladet». Denne antog tillbudet och tjänstgjorde
vid Aftonbladsredaktionen något öfver tio
år, likväl mer som ett slags censor af andras
uppsatser än som författare af egna. När han
omsider återflyttade till landsorten, utarbetade han
efter af Tolls anförvanter meddelade autentiska
handlingar: Fältmarskalken grefve Johan
Christopher Toll. Biografisk teckning
, 2 del.
1849–50. Död i Oskarshamn d. 2 okt. 1856.

Intressanta dagboksanteckningar af L. öfver
1840–41 års riksdag förvaras i Uppsala universitets
bibliotek.

Ogift.


Lilliehorn. Ätten härstammar från Per Jönsson
Berg
, som lefde på 1680-talet och var handelsman
och borgare i Karlskrona. Hans son, majoren
Peter Berg, adlades 1719 med namnet Lilliehorn.


1. Lilliehorn, Per, sjömilitär, politiker. Född d.
20 nov. 1729. Föräldrar: ofvannämnde
majoren Peter Berg o.Dorotea
Leijoncrona
.

L. begynte
sin offentliga bana som arklimästare
vid amiralitetet 1754 och utnämndes
s. å. till löjtnant. Sedan
han sex år därefter blifvit befordrad
till kaptenlöjtnant, tjänstgjorde
han en tid i franska marinen och erhöll
kaptensfullmakt 1770. Samtidigt uppträdde
han å den politiska vädjobanan och var en
af hofpartiets ifrigaste kämpar vid 1771–72
års riksdag. Major 1771 och öfverstlöjtnant
1773, befordrades han 1777 till öfverste och
kvarstannade i denna grad till 1789, då han
på samma år fungerade först som landtmarskalk
och sedan som divisionsgeneral, utan att på någotdera
hållet vinna synnerlig ära. När Gustaf III,
för genomförandet af sina envåldsplaner vid
nämnda års riksdag, behöfde en riddarhusordförande,
på hvilken han oinskränkt kunde lita,
valde han för denna befattning L. Den ordinarie
landtmarskalken grefve Lewenhaupt fick
en uppmaning att genom en sjukanmälan lämna
platsen ledig. Utnämningen väckte allmän förtrytelse,
dels emedan L. alls icke ägde det anseende
inom riddarhuset, som var behöfligt, dels
ock med skäl ansågs som ett blindt verktyg i
konungens händer. Riksdagens snara upplösning
räddade honom likväl för en hop bryderi, som
han eljest säkert icke undgått.

Längre fram
på året deltog han som befälhafvande kontreamiral
i sjöslaget vid Öland, där hans division
utgjorde arrièregardet. Af någon anledning efterkom
han icke hertig Carls order att framrycka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free