- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:72

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell, Per Gustaf Edvard - Linder, Carl Vilhelm - Linder, Nils - Linderot, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nyköpings län d. 6 mars 1842.
Föräldrar: komministern Gustaf
Lindell
och Sofia Augusta
Boethius
.

Student i Uppsala
1862, genomgick L. teknologiska
institutet i Stockholm 1862–65
och var anställd vid åtskilliga industriella
verk och inrättningar
till 1875, då han i hufvudstaden upprättade industritidningen
Norden, som under hans ledning
kämpade sig fram till en ansedd position och af
L. redigerades till hans död i Stockholm d. 23
okt. 1902.

L. har förnämligast fäst uppmärksamheten
vid sin person genom sitt entusiastiska
och energiska arbete för likbränningens införande
som grafsätt i Sverige. Alltifrån Svenska Likbränningsföreningens
bildande tjänstgjorde han som
dess sekreterare och kassaförvaltare samt var outtröttlig
att med råd och dåd, bl. a. genom redaktion
af föreningens meddelanden och genom det
1888 utgifna arbetet Likbränningen jämte öfriga
grafskick
, söka vinna mark för detta grafskick,
hvilket arbete i början möttes med ett fördomsfullt
motstånd, särskildt från kyrkligt håll, men sedan
kröntes med den framgång, att likbränningen
blef officiellt erkänd som berättigad från statens
sida.

1889–98 utgaf L., som var en ideellt
anlagd man med varmt fosterländskt sinne, äfven
fyra serier af en i sitt slag förtjänstfull publikation:
Autografier och porträtt af framstående
personer
och gjorde under utställningen 1897
sin industritidning till daglig under namnet Nordens
Expositionstidning
.

Gift 1884 med
Julia Margareta Henrika Nerpin.


Linder, Carl Vilhelm, filolog, teolog. Född d. 10
mars 1825 i Vists församling i
Östergötlands län. Föräldrar:
hemmansägaren Daniel Persson
och Kristina Nilsdotter.

Student i Uppsala 1845, filosofie
doktor 1851, docent i latin 1852,
adjunkt i grekiska 1854 samt
professor i samma ämne vid
Lunds universitet 1859. L. upprättade tillsammans
med professor Lysander 1866 i Lund ett
filologiskt universitet, prästvigdes s. å. och utnämndes
1868 till domprost i Västerås. Hans
mångsidiga duglighet blef för olika ändamål
tagen i anspråk. 1873 och 1878 var L. representant
för stiftet vid kyrkomötet samt 1875–78
landstingsman för Västerås stad och ordförande
för stadsfullmäktige. 1876–78 riksdagsman i
Andra kammaren för Västerås–Köping–Enköping
och 1879–81 för Västerås–Köping, tillhörde L.
landtmannapartiets utpräglade motståndare. Han
var äfven 1865 ledamot af kommissionen för språkundervisningen,
1870–71 af kommittén för
granskning af läroverksstadgan samt beklädde
posten som ordförande eller vice ordförande vid
fyra allmänna läraremöten. 1877 blef L. domprost
i Linköping och teologie doktor. Död i
Linköping d. 20 okt. 1882.

L. var äfven verksam
som skriftställare. Han utgaf Om grekernas
theater och skådespel
1865; Bidrag till grekiska
språkets synonymik
1867; Om liturgiens betydelse
i och för kulten inom den evangelisk-lutherska
kyrkan
1871; latinska poem och festtal,
akademiska afhandlingar, tidskriftsuppsatser,
tillfällighetsvers på svenska, i förening med K.
A. Wallberg ett Svenskt-grekiskt lexikon 1862,
m. m.

Gift 1854 med Anna Maria Ulrika
Wallenberg
.


Linder, Nils, språkforskare. Född i Vissefjärda,
Kalmar län, d. 13 febr. 1835.
Föräldrar: hemmansägaren Petter
Karlsson
och Ingrid Nilsdotter.

Student i Uppsala 1858, aflade
L. kansliexamen 1861 och
blef 1866 filosofie doktor. Docent
i nordiska språk vid Uppsala
universitet 1867, utnämndes han
1868 till lektor i svenska språket och litteraturhistoria
vid högre lärarinneseminariet i Stockholm.

L. har uppträdt som en flitig författare
med bl. a.: Om allmogemålet i Södra Möre
härad af Kalmar län
1867; Om uppfostran
hos forntidens nordboar
1870; Johan Erik
Rydqvist
, minnesteckning 1878; Regler och råd
angående svenska språkets behandling i tal och
skrift
1882; Om tilltalsord i svenska språket
1884; Pseudonymen Jonas Grönström (J. A.
Wahlberg) och hans kritiska ströftåg 1885; Om
-er, -r, -ar och -or såsom pluraländelser för
neutrala substantiver i svenska språket
1890,
där han i strid mot Rydqvist m. fl. söker ådagalägga,
att dessa ändelser äro fullt berättigade;
Om afledningsformerna -länding, -ländning
och -länning
1896; Om attributbestämningar
1900. I ett par föredrag framlade han 1895–96
Meddelanden såsom bidrag till kännedom
om Viktor Rydbergs personlighet
. Därjämte
har han för en mängd tidningar och
tidskrifter författat ett stort antal afhandlingar
och uppsatser, hufvudsakligen i språkvetenskapliga,
pedagogiska och litteraturhistoriska ämnen
samt åtskilliga lefnadsteckningar. Hvad som dock
mer än något annat är ägnadt att bereda L:s
plats i samtids och eftervärlds hågkomst, är hans
startande 1875 af det storartade verket Nordisk
Familjebok
, öfver hvilket han till 1880 utöfvade
ledningen.

Under sin senaste tid uppträdde L.,
särskildt i litteraturkritiska uppsatser i Aftonbladet,
som en bitter och lidelsefull motståndare
till den världsåskådning, som representeras af Ellen
Key, V. von Heidenstam m. fl., och sökte därjämte
i en broschyr Svenska språket i modern
diktkonst
1902, hvilken gaf anledning till åtskilliga
polemiska skrifter, förringa samma riktnings
rent litterära värde.

Sekreterare i 1873 års
särskilda utskott för behandling af läroverksfrågan,
var L. en af hufvudstadens representanter
i Andra kammaren 1891–93, hvarvid han ådagalade
liberala och frihandelsvänliga tendenser. Död
i Stockholm d. 21 jan. 1904.

Gift 1887 med
Gurli Peterson, som författat åtskilliga
uppsatser i tidningar och
tidskrifter samt broschyren Våra
barns ungdomsläsning
.


Linderot, Lars, väckelsepredikant.
Född i Jörlanda socken i
Bohuslän d. 7 aug. 1761. Föräldrar:
regementsskrifvaren <i>Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free