Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lindell, Per Gustaf Edvard - Linder, Carl Vilhelm - Linder, Nils - Linderot, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyköpings län d. 6 mars 1842. Föräldrar: komministern Gustaf Lindell och Sofia Augusta Boethius. Student i Uppsala 1862, genomgick L. teknologiska institutet i Stockholm 1862--65 och var anställd vid åtskilliga industriella verk och inrättningar till 1875, då han i hufvudstaden upprättade industritidningen Norden, som under hans ledning kämpade sig fram till en ansedd position och af L. redigerades till hans död i Stockholm d. 23 okt. 1902. L. har förnämligast fäst uppmärksamheten vid sin person genom sitt entusiastiska och energiska arbete för likbränningens införande som grafsätt i Sverige. Alltifrån Svenska Likbränningsföreningens bildande tjänstgjorde han som dess sekreterare och kassaförvaltare samt var outtröttlig att med råd och dåd, bl. a. genom redaktion af föreningens meddelanden och genom det 1888 utgifna arbetet Likbränningen jämte öfriga grafskick, söka vinna mark för detta grafskick, hvilket arbete i början möttes med ett fördomsfullt motstånd, särskildt från kyrkligt håll, men sedan kröntes med den framgång, att likbränningen blef officiellt erkänd som berättigad från statens sida. 1889--98 utgaf L., som var en ideellt anlagd man med varmt fosterländskt sinne, äfven fyra serier af en i sitt slag förtjänstfull publikation: Autografier och porträtt af framstående personer och gjorde under utställningen 1897 sin industritidning till daglig under namnet Nordens Expositionstidning. Gift 1884 med Julia Margareta Henrika Nerpin. Linder, Carl Vilhelm, filolog, teolog. Född d. 10 mars 1825 i Vists församling i Östergötlands län. Föräldrar: hemmansägaren Daniel Persson och Kristina Nilsdotter. Student i Uppsala 1845, filosofie doktor 1851, docent i latin 1852, adjunkt i grekiska 1854 samt professor i samma ämne vid Lunds universitet 1859. L. upprättade tillsammans med professor Lysander 1866 i Lund ett filologiskt universitet, prästvigdes s. å. och utnämndes 1868 till domprost i Västerås. Hans mångsidiga duglighet blef för olika ändamål tagen i anspråk. 1873 och 1878 var L. representant för stiftet vid kyrkomötet samt 1875--78 landstingsman för Västerås stad och ordförande för stadsfullmäktige. 1876--78 riksdagsman i Andra kammaren för Västerås--Köping--Enköping och 1879--81 för Västerås--Köping, tillhörde L. landtmannapartiets utpräglade motståndare. Han var äfven 1865 ledamot af kommissionen för språkundervisningen, 1870--71 af kommittén för granskning af läroverksstadgan samt beklädde posten som ordförande eller vice ordförande vid fyra allmänna läraremöten. 1877 blef L. domprost i Linköping och teologie doktor. Död i Linköping d. 20 okt. 1882. L. var äfven verksam som skriftställare. Han utgaf Om grekernas theater och skådespel 1865; Bidrag till grekiska språkets synonymik 1867; Om liturgiens betydelse i och för kulten inom den evangelisk-lutherska kyrkan 1871; latinska poem och festtal, akademiska afhandlingar, tidskriftsuppsatser, tillfällighetsvers på svenska, i förening med K. A. Wallberg ett Svenskt-grekiskt lexikon 1862, m. m. Gift 1854 med Anna Maria Ulrika Wallenberg. Linder, Nils, språkforskare. Född i Vissefjärda, Kalmar län, d. 13 febr. 1835. Föräldrar: hemmansägaren Petter Karlsson och Ingrid Nilsdotter. Student i Uppsala 1858, aflade L. kansliexamen 1861 och blef 1866 filosofie doktor. Docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 1867, utnämndes han 1868 till lektor i svenska språket och litteraturhistoria vid högre lärarinneseminariet i Stockholm. L. har uppträdt som en flitig författare med bl. a.: Om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län 1867; Om uppfostran hos forntidens nordboar 1870; Johan Erik Rydqvist, minnesteckning 1878; Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift 1882; Om tilltalsord i svenska språket 1884; Pseudonymen Jonas Grönström (J. A. Wahlberg) och hans kritiska ströftåg 1885; Om -er, -r, -ar och -or såsom pluraländelser för neutrala substantiver i svenska språket 1890, där han i strid mot Rydqvist m. fl. söker ådagalägga, att dessa ändelser äro fullt berättigade; Om afledningsformerna -länding, -ländning och -länning 1896; Om attributbestämningar 1900. I ett par föredrag framlade han 1895--96 Meddelanden såsom bidrag till kännedom om Viktor Rydbergs personlighet. Därjämte har han för en mängd tidningar och tidskrifter författat ett stort antal afhandlingar och uppsatser, hufvudsakligen i språkvetenskapliga, pedagogiska och litteraturhistoriska ämnen samt åtskilliga lefnadsteckningar. Hvad som dock mer än något annat är ägnadt att bereda L:s plats i samtids och eftervärlds hågkomst, är hans startande 1875 af det storartade verket Nordisk Familjebok, öfver hvilket han till 1880 utöfvade ledningen. Under sin senaste tid uppträdde L., särskildt i litteraturkritiska uppsatser i Aftonbladet, som en bitter och lidelsefull motståndare till den världsåskådning, som representeras af Ellen Key, V. von Heidenstam m. fl., och sökte därjämte i en broschyr Svenska språket i modern diktkonst 1902, hvilken gaf anledning till åtskilliga polemiska skrifter, förringa samma riktnings rent litterära värde. Sekreterare i 1873 års särskilda utskott för behandling af läroverksfrågan, var L. en af hufvudstadens representanter i Andra kammaren 1891--93, hvarvid han ådagalade liberala och frihandelsvänliga tendenser. Död i Stockholm d. 21 jan. 1904. Gift 1887 med Gurli Peterson, som författat åtskilliga uppsatser i tidningar och tidskrifter samt broschyren Våra barns ungdomsläsning. Linderot, Lars, väckelsepredikant. Född i Jörlanda socken i Bohuslän d. 7 aug. 1761. Föräldrar: regementsskrifvaren Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
