Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lindhagen, Daniel Georg - 2. Lindhagen, Claes Albert - 3. Lindhagen, Carl Albert - Lindhberg, Per - Lindholm, Berndt Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskrifter och tidningar.
Gift 1854 med Olga
Anna Vilhelmina Struve.
2. Lindhagen, Claes Albert, jurist, kommunalman.
Född i Askeby socken
af Östergötland d. 25 juli 1823;
den föregåendes bror.
Efter idkade elementarstudier vid Linköpings
skola och gymnasium
blef L. student i Uppsala 1841,
aflade filosofie kandidatexamen
1847 och mottog vid filosofie
doktorspromotionen året därefter lagerkransen.
Efter aflagd hofrättsexamen lät han 1849 inskrifva
sig i åtskilliga af hufvudstadens rättegångsverk,
befordrades 1854 till fiskal i Svea
hofrätt, blef 1860 assessor därstädes, 1863 revisionssekreterare
och följande året expeditionschef
i civildepartementet. Utnämnd 1869 till
byråchef för lagärenden inom justitiedepartementet,
förordnades han 1871 till ledamot i den
inom samma departement inrättade lagbyrån och
befordrades 1874 till justitieråd, hvilket ämbete
han utöfvade till 1886. På uppdrag af regeringen
och enligt särskildt förordnande uppgjorde L.
förslag till ordningsstadga för rikets städer, hälsovårdsstadga
för riket, byggnadsstadga för rikets
städer samt brandstadga för rikets städer. Ledamot
af Stockholms folkskoleöfverstyrelse sedan
1862 och stadsfullmäktig från 1863 till sin död
samt samma korporations vice ordförande från
1879, deltog han med nit, aktningsvärd själfständighet
och sällsynt oegennytta i behandlingen
af den mängd i hufvudstadens utveckling djupt
ingripande frågor, som under denna tid förelågo
till afgörande. Särskildt har han knutit sitt
namn till den, om framsynt blick vittnande, antagna
stadsplanen för Stockholm och inlade ett
intresseradt arbete för åstadkommandet af Stockholms
högskola, hvars inspektor han var under
en följd af år.
Han representerade äfven hufvudstaden
i Andra kammaren vid 1869 års riksdag
och i Första från maj 1883 till sin död och anslöt
sig till den moderata fraktionen därstädes, i vissa
fall prononcerande en afgjordt reformvänlig uppfattning,
såsom i fråga om den kommunala rösträttens
begränsning. Vid den afgörande voteringen
i mars 1887 om spannmålstullarna, lät
han sjuk bära sig upp för att afgifva sin röst
mot desamma. Död i Stockholm d. 21 okt. 1887.
Ett i sitt slag sällsynt erkännande af hans förtjänster
som kommunalman innebar den af Stockholms
stadsfullmäktige hans änka beviljade årliga
pensionen af 3,000 kronor.
Gift 1: 1859 med
Anna Emilia Schönmeyr och 2: 1882 med sin
svägerska Elin Matilda Schönmeyr.
3. Lindhagen, Carl Albert, jurist, riksdagsman.
Född i Stockholm d. 17
dec. 1860; den föregåendes son
i första giftet.
Student i Uppsala
1878, aflade L. juris kandidatexamen
därstädes 1883 och
blef, efter föregående tingstjänstgöring,
fiskal i Svea hofrätt 1890,
där han 1891 avancerade till
assessor. 1897 blef han konstituerad revisionssekreterare
och 1899 revisionssekreterare.
Med fäderneärfdt intresse för allmänna värf, började
L. tidigt deltaga i offentliga angelägenheter, hvarvid
han särskildt ägnade sig åt höjandet af
kvinnans ställning som en nitisk medlem af »föreningen
för gift kvinnas äganderätt». I mars
1897 valdes han till hufvudstadens representant
i Andra kammaren, som han sedan dess oafbrutet
tillhört. Han har därvid ådagalagt utprägladt
radikala, åt statssocialismen starkt lutande, tendenser,
hvilka särskildt tagit sig uttryck i hans
motioner om stäckandet af bolagsväldet i Norrland,
som 1901 föranledde tillsättandet af den
ännu arbetande Norrlandskommittén, af hvilken
L. är medlem. Äfven ligga honom humanitära
reformer varmt om hjärtat och som först suppleant
samt från 1901 ordinarie ledamot af lagutskottet
har han ock haft tillfälle att verksamt bidraga
till att föra mer än en sådan fram till seger.
Om kvinnans rösträtt har han upprepade gånger
motionerat.
L., hvilken 1903 utnämndes till
borgmästare i Stockholm, efter att vid valet med
stor pluralitet uppförts i första förslagsrummet,
har äfven upptagit sin faders traditioner som
varm främjare af Stockholms högskola och tillhör
från 1901 dess styrelse. Han blef äfven
1903 stadsfullmäktig i Stockholm.
Gift 1893
med Anna Matilda Raae (från Danmark).
Lindhberg, Per, pastellmålare. Född i Skåne d.
9 juli 1785.
Han utbildade sina konstnärsanlag
vid konstakademien i Köpenhamn och handleddes
vid sina studier därstädes särskildt af professor
Lorentzen. På 1820-talet bosatt i Stockholm,
målade han uteslutande taflor och porträtt i
pastell, var en tid mycket uppburen och antogs
på slutet af 1830-talet till prins Carls teckningslärare.
Längre fram, då pastellmåleriet råkade
i glömska, lärde han sig daguerrotypien af en
skicklig wienare och utförde sedan 1844 ganska
goda prof på denna då nya konst. Sina senare
år tillbragte han tämligen förgäten och i knappa
villkor. Han afled i Stockholm d. 26 jan.
1868.
En del af hans pasteller, däraf nio
kopior efter svenska mästare, hafva kommit i
statens ägo genom Carl XV:s testamente. Dessa
äro: Bönen; Gustaf II Adolfs intåg i Augsburg;
Carl XII och hans sekreterare; Carl XII:s
död; Gustaf Vasa vid Bränkyrka; Gustaf
II Adolf på Rügen; Gustaf Vasa emottager
bibeln; En ritlektion; Carl XI, Wachtmeister
och Dahlberg; Landskap och Utsikt i närheten
af Venedig.
Lindholm, Berndt Adolf, målare. Född d. 20
aug. 1841 i Lovisa i Finland.
Föräldrar: magistratssekreteraren
Otto Berndt Lindholm och Betty
Edberg.
Efter föräldrarnas
flyttning till Åbo gick L. i konstföreningens
skola därstädes under
R. V. Ekman. 1862 student,
reste han följande år till Düsseldorf
och inträdde i därvarande målareakademi.
Snart lämnade han dock denna och begaf sig 1864
med landskapsmålaren F. Röth till Bayern, där
han under dennes ledning målade efter naturen.
Hösten 1865 begaf han sig till Gude i Karlsruhe,
där han blef bekant med den franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
