- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:77

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindholm, Berndt Adolf - Lindholm, Lorentz August - Lindman, Christian Fredrik - Lindmark, Knut Seve - Lindqvist, Johan Hinrik - Lindsköld, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målarekonsten. 1868 bosatte han sig för en längre tid
i Paris och studerade för Bonnat. Han exponerade
å salongen, fick medalj på utställningen i
Filadelfia 1876 och vann 1877 finska statens pris.
Sedan 1875 är L. bosatt i Göteborg, för hvars
konstmuseum han sedan 1878 är intendent. Led.
af konstakademierna i Petersburg och Stockholm.

L., som med ett par arbeten är representerad
å Nationalmuseum, visar i sin konst en manlig
och realistisk karaktär. Motiven till hans taflor
äro förnämligast hämtade från södra Finland,
från Göteborgstrakten, bohusländska skärgården,
Dalsland, Skåne och Norge.

Gift 1872 med
Karolina Bohle.


Lindholm, Lorentz August, genremålare. Född
i Stockholm d. 5 okt. 1819.

Efter att ha genomgått konstakademien
i Stockholm, begaf
L. sig utrikes, sedan han 1849
erhållit medalj af första klassen
och ett k. stipendium för
tre år. Han blef 1850 akademiens
agré.

L. studerade
bl. a. i Paris men måste för bröstlidande 1851
genomgå en kur i Ems. Han besökte därpå
Düsseldorf och Bruxelles på återfärd till Paris.
Hösten 1853 afreste han till Rom men afled
redan d. 11 april 1854.

L. var en anspråkslös,
mild natur, hvars älskliga skaplynne återspeglar
sig äfven i hans arbeten. Många af dessa, åtminstone
från den senare delen af hans lif, finnas
ej inom fäderneslandet. I Nationalmuseum förvaras:
Rökande gubbe; Flicka, som sönderslagit
en spillkum; Bondfamilj, interiör
, samt En
trasslig härfva
, hvilka kompositioner, liksom
allt, hvad L. målat, karaktäriseras af en egen
enkelhet och flärdlöshet både i innehåll och utförande.
L. har vidare målat Kålhufvudet;
Fransk arbetarekrog; Blommér i sin atelier;
Sömmerska i sin kammare; Romersk interiör
.
»L:s konst är alltigenom ärlig.»


Lindman, Christian Fredrik, matematiker. Född
i Vireda socken af Jönköpings
län d. 17 sept. 1816. Föräldrar:
mjölnaren Nils Jansson och
Stina Jansdotter.

L. blef
student i Uppsala 1835 och
vann efter inför filosofiska fakulteten
aflagda lärdomsprof 1842
den akademiska lagerkransen.
Följande år förordnades han till docent i astronomi,
förestod 1843–44 astronomie observatorstjänst
samt tjänstgjorde 1843–49 såsom lärare
i matematik vid Uppsala realgymnasium. 1849
utnämndes han till lektor i matematik vid högre
elementarläroverket i Strängnäs, från hvilken
befattning han afgick 1887.

Ledamot af kommittén
för öfverseende af 1856 års skolstadga,
med uppgörande af förslag till författning rörande
afgångsexamen vid elementarläroverken.
Ledamot af Vetenskapsakademien och Vetensk.-societ.
i Uppsala.

Förutom disputationer, en
mängd uppsatser i Grunert’s Archiv der Mathematik
und Fysik. (Greifswald), Mathematisk tidskrift,
och i Öfversigt af K. Vet.-Akad:s Förhandlingar,
har L. författat och utgifvit: Samling
af geometriska problemer
1847; Elementarlärobok
i Plan Trigonometri
1852; Euklides’
fyra första böcker
1867; Samling af problem
att användas vid skolungdomens skriföfningar

1868; Elementarlärobok i algebra 1875, med
dithörande Samling af exempel och problem
1875; Proportionslärans tillämpning på plangeometrien
1876; Fem-ställiga logaritm-tabeller
1885, m. m.; i Vetensk.-Akad:s Handlingar:
Om några definita integraler 1850; Om de
transcendenta funktionerna G(a) och Z(a)

1864; Bestämning af några funktioners högre
derivator, samt af åtskilliga dermed sammanhängande
definita integraler
1866; och i K.
Vetensk.-Societetens Acta: D’une fonction transcendente
1874 m. fl. Död i Örebro d. 10 jan.
1901.

Gift 1846 med Hilda Maria Cecilia
Widegren
.


Lindmark, Knut Seve, ingenjör. Född d. 28
dec. 1838. Föräldrar: prosten
Gustaf Fredrik Lindmark och
Sigrid Andrietta Norberg.

Student i Uppsala 1856, tog L.
1861 afgångsexamen vid krigsskolan
å Marieberg, blef 1863
löjtnant i väg- och vattenbyggnadskåren,
hvarifrån han 1874
tog afsked som kapten. 1867–76 var han vice
direktör eller direktör för Argentinska republikens
ingenjörkår. Katarinahissen i Stockholm, som
byggdes 1881–83, och Brunkebergstunneln i
samma stad, 1884–86, äro verk af L:s utmärkta
konstruktionsförmåga. Sedan 1889 innehade han
Långholmsvarfvet, där han beröfvade sig lifvet d.
17 aug. 1892.

Gift 1886 med Ebba Skogman.


Lindqvist, Johan Hinrik, matematiker. Född d.
19 sept. 1743 i Nystad. Föräldrar: borgaren Johan
Lindqvist
och Anna Frendeen.

L. inskrefs
som student i Åbo 1758 och kallades, strax
efter det han blifvit magister 1769, af fältmarskalken
grefve Ehrensvärd till Sveaborg, att föreläsa
i astronomi för därvarande officerare af arméns
flotta. Förordnad 1771 till mathes. docent i
Åbo, utnämndes han 1778 till adjunkt, följande
året till e. o. professor och, sedan Lexell tagit
afsked 1781, till innehafvare af den matematiska
lärostolen. På denna plats fullföljde han med
berömligt nit sina företrädares verk att höja
matematikens studium till det anseende, det före
Wallerii och Lexells tid förlorat vid det finska
universitetet. Död d. 14 mars 1798.

Ledamot af Vetenskapsakademien och Vetenskapssociet.

Frukterna af L:s författarverksamhet inskränka
sig till åtskilliga akademiska disputationer och
uppsatser i Vetenskapssociet. handl.

Gift 1:
1783 med Kristina Fredrika Laihiander och
2: 1792 med Gustafva Pryss.


Lindsköld, Erik, statsman, författare. Född
i Skeninge d. 2 febr. 1634. Son
af en smed Olof Håkanson, som
genom egen duglighet blef rådman
och borgmästare, och Margareta
Nohlanwähr
.

Sonen antog först namnet Lindeman
och blef student i Uppsala 1651.
Under sin studietid väckte han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free