- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:79

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindstedt, Anders - Lindström, Carl Gustaf - Lindström, Erik Gustaf - Lindström, Gustaf - Lindström, Karl Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mån genomfördes. Det troddes rätt allmänt, att
L. skulle träda i spetsen för den i sammanhang
härmed stiftade svenska riksförsäkringsanstalten,
men han blef i stället 1902 efter professor Dahlander,
som då afgick, föreståndare vid Tekniska
högskolan.

Led. af Fysiogr. sällskapet i Lund,
Vet.-akad., m. fl. L. har utgifvit åtskilliga skrifter
i astronomiska och matematiska ämnen.

Gift 1879 med Ebba Peterson.


Lindström, Carl Gustaf, skådespelare, sångare.
Född d. 6 sept. 1779.

Elev vid operan i Stockholm 1793,
antogs L. 1800 till skådespelare
och sångare vid k. teatern. Utrustad
med en tenor af lika
sällsynt skönhet som ovanligt
omfång samt i besittning af ett
fördelaktigt yttre, utgjorde han
under fyrtiotre år en prydnad för den k. scenen,
där hans repertoar omfattade de förnämsta tenorrollerna
på hans tid. Hans bästa roller ansågos
vara Gustaf och Kristiern i »Gustaf Vasa»,
Sargines i Paërs opera samt Jakob i »Den
schweiziska familjen».

I sina unga år hade
han blifvit utnämnd till hofsångare och erhöll
1822 titel af hofkamrer.

Sista gången han
uppträdde var vid Carl Johans regeringsjubileum
1843, då han spelade Ferdinand Cortez. Död i
Stockholm d. 29 okt. 1855.

Gift 1813 med
operasångerskan Kristina Elisabet Frösslind,
från hvilken han sedermera blef skild.


Lindström, Erik Gustaf, affärsman, kommunalman,
politiker. Född i Göteborg
d. 18 sept. 1792. Föräldrar: handl.
i nämnda stad Benjamin Lindström
och Elisabet Maria Helling.

Efter att ifrån sitt fjortonde
år ha ägnat sig åt handelsyrket,
förvärfvade han sig burskap
i Göteborg 1820 och grundade
sex år senare den aktade handels- och fabriksfirman
Lindström & Brattberg. Medborgares förtroende,
som oinskränkt kommit honom till del
i hans enskilda affärsverksamhet, lämnade honom
också snart en mängd allmänna uppdrag, och
det fanns knappt någon riktning af samhällsnyttigt
arbete inom Göteborgs stad, i hvilket
icke L. mer eller mindre verksamt ingrep. Sålunda
var han länge ledamot af borgerskapets
äldste och en af handelsföreningens fullmäktige,
en af de mest nitiska befordrarne af Göteborgs
folkskoleväsen, ordförande i sparbanken, en af
upphofsmännen och stiftarne af arbetarbostäder,
ledamot och en tid ordförande i direktionen för
Göteborgs arbetsinrättning, i sällskapet De fattiges
vänner, i pensionsanstalten för ålderstigna tjänstehjon,
i direktionen för Sahlgrenska sjukhuset,
ordförande i Tyska församlingens kyrkoråd, medlem
af Göteborgs bibel- och missionssällskap, en
af stadsfullmäktige från början af denna institutions
införande, m. m. Till detta kom vidare
fullmäktigskapet för Göteborgs stad under tvenne
riksdagar 1844 och 1847, då han, som tillhörde
den frisinnade majoriteten, vid den första var
ledamot af bankoutskottet och vid den senare af
statsutskottet. Död i Göteborg d. 29 nov. 1865.

Gift med Carolina Johanna Linderot.


Lindström, Gustaf, paleontolog. Född i Visby
d. 27 aug. 1829. Föräldrar: kronofogden
Gustaf Lindström
och Katarina Lovisa Carolina
Chasseur
.

Student i Uppsala
1848, blef L. fil. d:r 1854 och adjunkt
vid Visby elementarläroverk
1856. L. ägnade ett synnerligen
intresseradt studium åt sin
fäderneös fauna, såväl den lefvande, hvilken han
behandlade i Bidrag till kännedomen om Östersjöns
invertebratfauna
1855 och Gotlands nutida
mollusker
1865, som den döda, bland hvars
djurgrupper L. förnämligast riktade sin uppmärksamhet
å armfotingarna i Gotlands brachiopoder
1859 och dess koraller, hvilkas organisation
och systematik skildras i Några iakttagelser
öfver Zoantharia Rugosa
1856, Om operkularbildningen
hos några nutida och siluriska koraller

1870, Om de palæozoiska formationernas
operkelbärande koraller
1882 m. fl. arbeten, hvilka
1876 banade L. vägen till posten som professor och
intendent vid riksmuseets paleontologiska afdelning.

L. har dessutom bl. a. författat: Om
Gotlands höjning
1852, Om jättegrytor, bildade
af hafvet vid Hoburg på Gotland
1877, Anteckningar
om silurlagren å Karlsöarne
1882, Anteckningar
om Gotlands medeltid
1892–95,
beskrifvit de af de svenska Spetsbergsexpeditionerna
1858 och 1861 insamlade trias- och jurafossilen
och i egenskap af Angelins efterträdare
ombesörjt redigerandet och utgifningen af dennes
»Iconographia Crinoideorum» (i förening med S.
Lovén) och »Fragmenta silurica», af hvilket väsentliga
delar härleda sig från L. Genom sin öfversättning
och bearbetning af Lyells Geologiens
grunder
1857 har han väsentligen främjat det
geologiska studiet i Sverige. Ledamot af Vetenskapsakademien
1878. Död i Stockholm d.
16 maj 1901.


Lindström, Karl Adam, publicist. Född i
Tillberga församling af Västmanland
d. 20 okt. 1816. Föräldrar:
landtbrukaren Carl Fredrik
Lindström
och Anna Carlsdotter.

Student i Uppsala
1838, aflade L. filosofie kandidatexamen
därstädes 1847 och mottog
vid promotionen året därefter
lagerkransen. Samma år inskrifven såsom
e. o. tjänsteman i ecklesiastikdepartementet och
riksarkivet, befordrades han 1858 till ordinarie
andre amanuens i det senare ämbetsverket. Redan
åtskilliga år förut hade han börjat sin publicistiska
bana såsom medarbetare på utrikesafdelningen i
tidningen Väktaren. Som detta inträffade samtidigt
med det orientaliska kriget, hade han här
ett intresseväckande fält att behandla, hvilket
han också gjorde så, att den förut spridda tidningen
mer än tredubblades. Detta fäste på
honom uppmärksamheten, då under senare delen
af år 1859 teckning börjades på Stockholms
börs för uppsättande af en ny tidning i moderatkonservativ
riktning. Åt L. erbjöds och han mottog
äfven hufvudredaktörskapet af denna tidning,
som under namn af Nya Dagligt Allehanda
sätt och vis var en fortsättning af den af Hazelius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free