- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:85

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungberg, Carl Edvard - Ljungberg, Erik Johan - Ljungberg, Jöns Mattias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ljungberg, Carl Edvard, ämbetsman, statistiker,
politiker. Född i Kristianstad
d. 30 nov. 1820. Föräldrar: förste
landtmätaren i Kristianstads län
Alexander Ljungberg och Dorotea
Norgren
.

Vid ännu ej i fyllda sexton år student i Lund,
begaf sig L. till universitetet i
Uppsala, där han 1838 aflade
kansliexamen, 1840 kameralexamen och 1841 hofrättsexamen.
Sistnämnda år inskrifven såsom
auskultant i skånska hofrätten och e. o. kanslist
i justitierevisionen, utnämndes han 1846 till
kanslist i bankodiskontverket, var 1861-80 notarie
i kammarkollegium och tjänstgjorde 1870-78
som advokatfiskal i arméns pensionskassa.
Redan såsom ung e. o. tjänsteman ägnade han
med ifver lediga stunder åt studier i statistik och
gjorde i denna vetenskapsgren rikhaltiga samlingar.
Då en kommitté 1854 blifvit tillsatt för
att utarbeta förslag till upprättande af en statistisk
byrå, blef L. af k. m:t utsedd till denna
kommittés sekreterare, hvarefter han, då ett sådant
ämbetsverk 1858 inrättades, förordnades till
tjänsteman därstädes. Denna plats innehade han
sedan till 1861, då han på egen begäran därifrån
erhöll entledigande. Under åren 1862 och 1867
innehade han under längre och kortare tider förordnande
att förrätta krigsfiskalstjänsten. 1862
vald till riksdagsfullmäktig i borgarståndet
för Stockholms stad, deltog han i 1862-63 och
1865-66 års riksdagar, tillhörande den liberala
fraktionen, och valdes 1864-65 till statsrevisor.
Såsom författare framträdde han först med Allmän
statistik
1851-56, och har sedan utgifvit:
Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige
(tills. med C. A. Agardh) 1856-63,
Upplysningar om den officiella statistikens i Sverige
närvarande tillstånd, samt om de i främmande
länder inrättade statistiska byråer
1854,
Om jordstyckningens utveckling samt de under
olika tider i denna angelägenhet vidtagna lagstiftningsåtgärder
i Sverige och främmande länder

1857, Om associationsväsendet i främmande
länder
1865, Sveriges materiella utveckling under
senaste årtionden
1866, La Suéde, son développement
moral, industriel et commercial

1867, Den nyare tidens Associationsväsende,
dess betydelse och närvarande ståndpunkt
med
bihang 1869. I Skrifter, utgifna af Sällskapet
för arbetarföreningars befrämjande: Om Folkbanker
1866, Om arbetarbostäder 1868, Föreningsväsendet
bland de svenska arbetarna
1868-70,
Det första nordiska arbetarmötet 1871,
Om skogssköflingen i Sverige 1874, De diplomatiska
angelägenheterna
1891, m. m. Sedan
1869 utgifver han Tidskrift för Sveriges landsting
och större kommuner
.

1894 invaldes L.
i Första kammaren för Älfsborgs län och hade
plats därstädes till och med 1903 års riksdag.
Han uppträdde nu som tolk för helt andra tendenser
än under sin föregående politiska bana
och ådagalade särskildt en ytterlig animositet
mot enligt hans mening öfverdrifna norska anspråk.

Gift 1: 1846 med Augusta Carolina
Katarina Louise af Wetterstedt
2: 1896 med
Fanny Charlotta Hammarström.


Ljungberg, Erik Johan, industriidkare. Född
å Hammarn i Grythytte socken
i Västmanland d. 4 febr. 1843.
Föräldrar: bergsmannen Erik
Ljungberg
och Anna Charlotta
Hagberg
.

Tidigt ägnande sig åt
fädernas yrke, började L. sin bana
som biträde å Villingsbergs bruksegendom
i Närke. Efter att 1865
genomgått Filipstads bergsskola, blef han förvaltare
å Munkfors bruk i Värmland, hvarifrån
han 1875 kallades att intaga platsen som disponent
för Stora Kopparbergs bergslag. Under L:s vakna,
driftiga och energiska ledning har detta bolag,
hvars egendomar i omfång torde öfverträffa månget
tyskt furstendöme, tagit ett storartadt uppsving,
hvilket bl. a. tagit sig uttryck i, att dess
tillverkningsvärde under perioden 1875-1900
nära femdubblats. Bolaget betygade ock vid L:s
25-årsjubileum som disponent sin tacksamhet genom
en storartad minnesgåfva, bestående af ett
konstverk, förfärdigadt af delvis silfver och delvis
guld, däri aktiebolagets skogar och grufvor, verk
och inrättningar, funnos inlagda, såsom på en
karta, omgifna af fyra kvinnofigurer, med hvilka
konstnären afsett att framställa de fyra hufvudgrenarna
för bolagets verksamhet: kopparindustrien,
stål- och järntillverkningen, trävaruhandteringen
och papperstillverkningen. Minnesgåfvan,
utförd efter ritning af Agi Lindegren och Viktor
Andrén, anses dragit en kostnad af omkring ett
hundratusentals kronor.

Gift 1881 med Hildur Margareta Melkersson.


Ljungberg, Jöns Mattias, astronom. Född i
Kristianstad 1748. Föräldrar: stadsfältskären Jöns
Mattias Ljungberg
och Anna Sofia Noréen.

Han visade redan i barndomen de mest afgjorda
anlag för matematiska och mekaniska studier
och inskrefs femton år gammal bland de studerande
vid universitetet i Lund. Härifrån begaf han
sig till Göttingen, för att öka sina kunskaper
i matematik och astronomi under den berömde
Kästner, som, intagen af den svenske studentens
ovanliga skicklighet och anspråkslösa väsen,
sökte förskaffa honom ett stipendium i Uppsala.
Då detta ej lyckades, kvarstannade L. i Göttingen,
hvarest han 1769 erhöll den filosofiska graden
och kort därpå utnämndes till professor. Omedelbart
därefter emottog han, vid ännu ej fyllda
tjuguett år, på en gång tvenne hedrande anbud,
det ena från ryska kejsarinnan, det andra från
konungen i Danmark, att träda i deras tjänst.
L. valde det första såsom fördelaktigast och
erhöll fullmakt såsom professor vid universitetet
i Kiel, hvilket då befann sig under ryskt välde.
Ledd af sin ovanliga håg för mekaniken, sökte
och erhöll han tillåtelse att få göra ett besök i
England, där han under halftannat års resor tog
noggrann kännedom om detta lands mekaniska
uppfinningar. I synnerhet fäste han sin uppmärksamhet
vid den just på den tiden berömda
Arkwrightska spinnmaskinen, hvilken han 1777
erbjöd sig att införa i Sverige, mot villkor att
det tillförsäkrades honom en tarflig bergning. Då
anbudet af svenska regeringen afböjdes, vände
han sig till Danmark, där han genom den upplyste
ministern grefve Schimmelmann fick icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free