Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan - Ljungman, Axel Wilhelm - Ljungqvist, Knut Ottonin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen lärostol, utnämndes L. till förste innehafvaren
af densamma 1859. 1865 invaldes han
i Svenska Akademien. Ordförande för Lunds
stadsfullmäktige och ledamot af Malmöhus läns
landsting under en följd af år samt 1887–88
och 1892–93 dess ordf., ledamot af kommittén
för omarbetande af universitetens statuter 1874,
1875–85 Lunds universitets rektor. L. tog
1889 afsked från professuren. Ledamot af
Vet.-akad., hedersledamot af Konstakademien,
Vet.- o. Vitt.-samhället i Göteborg, Vet.-societeten
i Uppsala, o. s. v.
Af L:s talrika vetenskapliga
arbeten tillåter oss utrymmet endast
nämna de viktigaste: Framställning af de förnämsta
estetiska systemerna 1856–60, Skånska
Herregårdar 1852–63, Svenska dramat intill
slutet af sjuttonde århundradet 1864, Bellman
och Fredmans epistlar; en studie 1867, S:t
Knutsgillet i Lund 1869, Från en resa 1871,
Smärre skrifter 1872–81, Svenska Vitterhetens
häfder efter Gustaf III:s död I–V (omfattande
tiden till 1821), 1873–95, Svenska akademiens
historia 1786–1886, 1886 m. m. i Nordisk Universitets-tidskrift:
Om det humoristiska elementet
i Fredmans epistlar samt om de i dem uppträdande
personer 1857, Johan Messenius som
dramatisk författare 1862, Studier öfver Holberg
1864. disputationer, tal, recensioner, uppsatser,
programmer m. m.
Gift 1857 med friherrinnan
Adelaide Louise Christine Ehrensvärd.
Ljungman, Axel Wilhelm, zoolog, riksdagsman.
Född i Ljungs socken
i Bohuslän d. 1 sept. 1841.
Föräldrar: landtbrukaren Carl
Johan Gottfrid Ljungman och
Brita Kristina Andersson.
Student i Uppsala 1859, blef
L. därstädes filosofie doktor
1872 och hade redan året förut
kallats till docent i zoologi vid därvarande universitet,
från hvilken docentur han afgick 1884.
Hans tid kom snart att nästan oafbrutet tagas
i anspråk för officiella undersökningar om bohusländska
sillfisket, med hvilka han under en
följd af år var sysselsatt. Resultatet af dessa
framlade han i dels »Nordisk tidskrift för fiskeri»,
i hvilken han 1879–82 var medredaktör, dels
äfven i den af honom grundlagda och redigerade
Bohusländsk fiskeritidskrift 1884–95.
Han bosatte sig nu å sin hembygd å Tjörn och kallades
1881 till representant för Orusts och Tjörns
domsaga i Andra kammaren samt fungerade som
sådan till och med 1899 års riksdag. På grund
af sin arbetssamhet och sitt mångsidiga intresse,
hvilket särskildt omfattade konstitutionella frågor,
kom L. snart att göra sig bemärkt, men
saknaden på verklig hållning och bristen på
mod att uppträda med öppet visir afskar honom
möjligheten att nå verkligt inflytande. Redan
1885 inkom han emellertid i konstitutionsutskottet,
som han tillhörde först till och med januaririksdagen
1887 och sedermera 1891–99 (från 1887
som dess vice ordförande). Med i tullfrågorna
sväfvande ståndpunkt, kvarstod han dock efter
landtmannapartiets sprängning 1888 i »gamla
landtmannapartiet» och kallades tidigt till ledamot
af dess förtroenderåd. Han innehade sedermera
samma post i det sammanslagna landtmannapartiet,
sedan 1895 en återförening ägt rum
mellan det gamla och nya landtmannapartiet
å en inbjudan, under hvilken bl. a. äfven förekom
L:s namn.
Han var under en följd af
år landstingsman, 1892–94 ledamot af kommittén
angående hafsfisket i Göteborg och Bohuslän
och af 1897–1900 års kommunalbeskattningskommitté.
1900 utnämndes han till karantänsmästare
å Känsö, och afled ogift den 27
okt. 1901 i Göteborg.
Sina vidtsväfvande
konstitutionella funderingar har L. framlagt, dels
i digra motioner, dels i Några ord om den
unionella frågans lösning, 1895.
Ljungqvist, Knut Ottonin, industriidkare, riksdagsman.
Född i Karlstad d.
16 dec. 1836. Föräldrar: målaremästaren
och rådmannen Adolf
Ljungqvist och Elisabet Carlborg.
Student i Uppsala 1854,
ägnade sig L. därstädes med förkärlek
åt studiet af klassiska
språk, men fann sig 1862 af ekonomiska
skäl nödsakad att antaga ett vikariat
vid Karlstads läroverk och tjänstgjorde samtidigt
som biträde i en af stadens tidningar. 1863
fogade slumpen så, att ägaren af Munksjö pappersbruk,
J. E. Lundström (se nedan), annonserade
efter ett skrifkunnigt biträde, af hvilken han
önskade svar på något af de främmande språk,
som i hans affärskorrespondens skulle komma
att användas. Svaret afgafs, halft på skämt, på
– grekiska, hvilket till den grad förtjuste Lundström,
hvilken liksom Ljungqvist var gammal
student, att denne senare omedelbart erhöll svar,
att han fick platsen. Han arbetade här med
sådan drift och skicklighet, att han 1865 blef
prokurist för bruket och 1869 ingick som L. J.
Hiertas kompanjon som ägare af detsamma, sedan
Lundström försålt sin andel. Efter Hiertas
död öfvergick bruket 1873 helt i L:s ägo. Under
hans ledning tillkämpade sig dess tillverkningar,
särskildt af takpapp, ett alltjämt stigande anseende
inom den industriella världen.
Vid sidan häraf
var L. med vaken framsynthet och praktisk blick
verksam i offentliga angelägenheter, som ledamot
i Jönköpings stadsfullmäktige i 20 år och någon
tid dess vice ordförande, som ledamot i Jönköpings
läns landsting i 17 år o. s. v. 1875 valdes
han af detsamma till ledamot af Första kammaren,
som han tillhörde till och med 1889 års riksdag.
Med afgjordt frisinnade och i ekonomiska frågor
frihandelsvänliga tendenser, blef han dock af
kammarens i annan riktning gående majoritet
rätt mycket använd i utskottsarbetet, tillhörde 1879
bankoutskottet, 1880–82 och 1885 statsutskottet
samt var 1879–80 statsrevisor. Han var äfven
ledamot af 1880 års skatteregleringskommitté och
kallades äfven till ledamot af 1882 års läroverkskommitté,
men afsade sig uppdraget. Såväl för
främjande af samhälleliga syften som för lindrande
af nöd och lidanden utöfvade L. en sällsynt
frikostighet, städse bärande vittne om ett hjärtevarmt
och nobelt sinnelag. Död å Munksjö d. 2
dec. 1896.
Gift 1: 1866 med Ida Maria
Andrietta Elisabet Tenger och 2: 1882 med
Clara Weijdling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
