- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:88

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljungstedt, Aurora Lovisa - Ljungström, Claës Johan - Lloyd, Llewellyn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ljungstedt, Aurora Lovisa, fru, född Hjort,
romanförfattarinna under signaturen
Claude Gerard. Född i
Karlskrona d. 2 sept. 1821. Föräldrar:
majoren vid flottans konstruktionskår
Georg Leonard
Hjort
, härstammande från en
gammal prästsläkt i Skåne, som
fordom kallades Cervus, samt
Fredrika Älf.

Vid hennes morfaders, öfverjägmästaren
Älfs, död 1835 flyttade föräldrarna
med sina fyra barn, bland hvilka Aurora var
äldst, till släktens egendom Krusenhof, belägen
mellan Bråviken och Kolmården. Här förflöt hennes
ungdom i ett lyckligt och gladt familjelif,
där skämt och humor voro dagliga gäster och
landtlifvets enformiga och hvardagliga händelser
utgjorde föremål för de ungas komiska skildringar
och karrikatyrer. Vistelsen i en skön och storartad
natur bidrog tillika att framkalla på en
gång allvarliga tankar och fantastiska bilder och
scenerier, af hvilka månget minne sedan skildrats
i författarinnans utgifna arbeten. Hennes mor,
ett särdeles intelligent fruntimmer och lycklig
målarinna, hyste den åsikten, att en väl uppfostrad
kvinnas namn icke passade för offentligheten,
och sökte därför vid den tidiga upptäckten af
dotterns litterära försök på allt sätt, isynnerhet
genom satirens vapen, kväfva detta anlag. Den
senares naturliga böjelser i detta fall voro dock
alltför afgjorda. Likväl åstadkom detta motstånd
ett visst själfmisstroende som, jämte kvinnans lätt
förklarliga skygghet för offentligheten, hos henne
alstrade en föresats att aldrig sätta sitt namn på
titelbladet af en bok samt på alla upptänkliga
sätt förhemliga sitt författarnamn. Detta lyckades
till en lång tid genom begagnande af olika signaturer
o. s. v., men hennes namn yppades slutligen
genom ett missförstånd, så att förf:s identitet
med den värderade signaturen Claude Gerard
ej längre blef någon hemlighet för allmänheten.
1846 gifte hon sig med d. v. kamreraren sedermera
departementschefen i fångvårdsstyrelsen,
Victor Ljungstedt. Först efter hennes flyttning
till hufvudstaden trycktes i slutet af 1840-talet,
dels i Aftonbladet, dels i tidningen Bore, åtskilliga
smärre berättelser såsom följetongsartiklar.
1857 utkom i Aftonbladet berättelsecykeln Dagdrifverier
och drömmerier
, 1861 i Nya Dagligt
Allehanda En jägares historier, 1864 Skymningsprat,
1869 Psykologiska gåtor, en större
roman, 1870 Onkel Benjamins album, 1871 Järnringen,
1872 Moderna typer och i Familje-journalen
Den svarta kappan, historisk novell samt
1875 en större roman såsom följetong i Aftonbladet,
under titeln Inom natt och år, 1877
Hvardagslif och Gröna blad samt 1878 Den
tomma rymden
, o. s. v. Största delen af förenämnda
arbeten äro 1872–82 utkomna i bokform
under titel Samlade berättelser af Claude Gerard.
L:s berättelser äro i hufvudsak sensationsromaner,
byggda på »spännande» motiv och med intrigen
ofta påverkad af öfvernaturliga tilldragelser.


Ljungström, Claës Johan, präst, arkeolog, författare.
Född i Sandhems socken af Skaraborgs
län d. 25 juli 1819. Föräldrar: torparen Nils
Börjeson Ljungström
och Kristina
Svensdotter.


I ynglingaåren,
då han som arbetare biträdde
fadern, antingen med göromålen
vid hemmet eller i utgörande
af dagsverksskyldigheten
vid herrgården, hägrade för honom
ständigt hoppet att få studera
och den möjliga lyckan att blifva präst. Föräldrarnas
medellöshet hindrade dock i det längsta
sonens önskningar. Först på sitt adertonde år intogs
han i Skara skola, afgick 1842 till Uppsala
och vigdes den 16 aug. 1845 till präst. Efter att
hafva tjänstgjort som adjunkt och vice pastor på
flera ställen i Skara stift, befordrades han till
komminister i Bredared, förflyttades därifrån till
en dylik befattning i Böne, sedan till Lidköping,
samt utnämndes 1871 till kyrkoherde i Tunhem.
Fadern, som särdeles älskade läsning, fäste tidigt
sonens uppmärksamhet på fäderneslandets historiska
minnen och förde honom så in på en bana,
där den senare med framgång verkat både som
forskare och författare. Utom andra öfversättningar
har L. i bearbetning och sammandrag utgifvit
»Hengstenbergs kommentar öfver psalmerna»;
författat och utgifvit: Biografiska uppgifter
om författarne till svenska psalmerna
och psalmmelodierna
1852, Beskrifning öfver
Bredareds pastorat
(i Älfsborgs län) 1860, Beskrifning
öfver Redvägs härad med staden
Ulricæhamn
1861, Beskrifning öfver Åhs och
Wedens härader samt staden Borås
1865,
Beskrifning öfver Kinnefjerdings och Kållands
härader samt staden Lidköping
1871, Vartofta
härad och staden Falköping
1877, m. fl.
häradsbeskrifningar; vidare Rúna-List eller konsten
att läsa runor
1866, åtskilliga Liktal och
predikningar
, lämnat en mängd uppsatser i bunden
och obunden stil till tidningar och tidskrifter
samt utgifvit Vestergötlands Fornminnesförenings
Tidskrift
1869–77. L. var den egentlige
upphofsmannen till Vestergötlands fornminnesförening.
Korr. led. af Vitt.- hist.- o. ant.-akad.
i Stockholm och Nord. Oldskrift-selskabet
i Köpenhamn m. m. Död d. 8 dec. 1882.

Gift 1: 1855 med Sofia Amalia Albertina Sodenstierna
och 2: 1869 med Hilma Katarina Björsell.


Lloyd, Llewellyn, jägare. Född i England d.
27 juli 1792, vistades L. allt ifrån
sin ungdom i Sverige och kan
således, med allt skäl anses tillhöra
vårt land.

Han var bland
de första af Albions söner, som
nedslogo sina bopålar på den
skandinaviska halfön för att tillfredsställa
sin lust för jakt
och fiske. 1823–40 uppehöll han sig omväxlande
i Värmland, Dalarne, Bohuslän, på Dal
och i Norge för att jaga och fiska, men i synnerhet
för att idka björnjakt, en idrott, i hvilken
han förvärfvade sig ett berömdt namn. I Venersborg
bodde L. i omkring tjugufem år och afled
där d. 17 febr. 1876.

L. skulle enligt egen
uppgift ha varit med om jakt på 102 björnar.
Sina många jaktäfventyr i nordens skogar har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free