Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lundberg-Seelig, Lotten Jenny Anne-Marie - Lundberg, Nils Victor - Lundblad, Sven - 1. Lundblad, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera i flere år primadonna och äfven direktris
vid Van der Ostens resande sällskap. Bland hennes
roller märkas: Ofelia, Sigrid den fagra, Suzanne
D’Ange i »Falska juveler», Iza i »Bildhuggaren
Clémenceau», fru Elfsted i »Hedda Gabler», Kerstin
i »Lilla professorskan» Jeanette i »Röda kåpan»,
Jieky i »Hofgunst», Emma i »Stulen lycka», Ellen
i »Löndörren», Inga Ros i »Farbror Pål», Odette,
Cyprienne i »Vi skiljas», Zaza, Hanna i »Formannen
Henschel». Fru L. är i besittning af kraftigt
temperament och gifver stark färgläggning åt sina
roller.
Lundberg, Nils Victor, skådespelare. Född i Stockholm
d. 20 mars 1859.
Elev vid k. teatern 1879–82,
var L. först engagerad vid olika resande sällskap,
vid Svenska teatern i Stockholm 1886–87, hos Lindmark
1887–88, vid Stora teatern i Göteborg 1888–93,
hos Selander 1893–95 och
hos Ranft i Stockholm från 1895. Bland L:s
roller märkas: Daniel Hejre i »De ungas förbund»,
Fregattkaptenen, Den inbillningssjuke, Jemmerling
i »Advokaten Knifving», Konjander i »Hittebarnet»,
Pipping i »Sodom och Gomorrha», Dödgräfvaren i
»Hamlet», Fattig-Johan i »Per Olsson och hans
käring», Bouzin i »Fernands giftermål», Mathieu i
»Spökhotellet», mr Dunn i »Niobe», m. fl. L. är en
framstående komisk skådespelare, som med användande
af små medel uppnår stor verkan. Han är i besittning
af en oemotståndlig torr humor och spelar med samma
orubbliga komiska kraft yngre roller och gubbroller.
Lundblad, Sven, biskop. Född vid Bernstorp i Skara
landsförsamling den 30 september 1776. Föräldrar:
torparen Anders Svensson o. Greta Andersdotter.
Under kamp mot den yttersta fattigdom genomgick
L. Skara skola och gymnasium, hvarefter han genom lärares
och kamraters välvilja sattes
i tillfälle att afgå till Uppsala universitet
1799. Här förvärfvade han efter fyra års ihärdiga
studier magistergraden 1803 och kallades, sedan han
aflagt teologie kandidatexamen 1804, till docent
i exegetik 1806.
E. o. teologie adjunkt 1808,
absolverade han 1810 teol. licentiatexamen och
utnämndes till ord. teologie adjunkt och kyrkoherde i
Börje 1813. Följande året befordrad till Kalseniansk
professor och kyrkoherde i Hagby och Ramsta, erhöll
han vid kröningen 1818 teologie doktorsvärdigheten
och utnämndes till prost öfver Hagunda kontrakt
1821.
Prim. teologie professor 1827 förordnades
han till kontraktsprost öfver domprosteriet och
Vaksala kontrakt, samt utnämndes till biskop i Skara
1829.
Död på Brunnsbo vid Skara d. 29 april 1837
och begrafven på Värnhems kyrkogård, där stiftets
prästerskap lät uppresa en minnesvård på hans graf.
Få hafva varit så älskade och högaktade som L. Han
deltog i 1823 och 1828–30 års riksdagar och ansågs
vid riksdagen 1834–35
vara den jämförelsevis mest frisinnade biskopen.
Gift 1815 med Katarina Helena Afzelius.
1. Lundblad, Jonas, latinsk filolog. Född d.
1 mars 1753 i Tönnersjö socken i Halland. Fadern,
Knut Larsson, en fattig torpare under Alslöfs
sätesgård, omkom genom en olyckshändelse och lämnade
änkan och fem värnlösa barn, af hvilka Jonas vid
olyckstillfället var halftannat år, i yttersta
fattigdom.
Vid sex års ålder var gossen ännu
så svag, att han hvarken kunde gå eller tala,
och efter ytterligare några år, då han skulle
besöka sockenskolan, måste han bäras dit och hem af
styffadern. Med allt detta väckte han uppmärksamhet
genom sina ovanliga anlag, så att en adjunkt Lund –
hvars namn han sedan af erkänsla inflätade i sitt
eget – åtog sig att lämna honom undervisning. Denna
bedrefs med sådan framgång, att L. efter tvenne år
vid nitton års ålder kunde upptagas i öfre klassen
af Göteborgs gymnasium. Här utvecklade han den snabba
uppfattning och rastlösa flit samt särskildt den håg
för den klassiska forntiden, att han med berömliga
vitsord och ett större stipendium 1774 fick resa
till Leipzig, där han s. å. blef student. Vid detta
universitet kvarstannade han i två år och mottog 1776
lagerkransen. Med understöd af hertig Fredrik Adolf
och grefve Magnus Brahe förlängde han sin vistelse
i Tyskland i ännu två år, hvarunder han bland annat
uppehöll sig i Halle och Greifswald, och återkom
till Sverige 1778. Tre år senare fästes han vid
Lunds högskola såsom docent i romerska litteraturen,
hvarefter han befordrades till e. o. professor 1787
och till ord. innehafvare af lärostolen i romersk
vältalighet och poesi 1789. Efter ytterligare fyra
år utnämnd till kyrkoherde vid S:t Peders klosters
och Nöbbelöfs församlingars prebendepastorat, fick
han 1800 teologie doktorsvärdigheten.
Död i Lund d. 18 juni 1820.
Under sin vistelse
i Leipzig hade L. varit lärjunge till J. A.
Ernesti och blef, såsom målsman för den
romerska litteraturen vid Lunds lärosäte,
en representant för den nya riktning, de
klassiska studierna tagit i Tyskland, efter deras
återupplifvande under senare hälften af adertonde
seklet. Genom brinnande kärlek för sin vetenskap,
klarhet i framställningen och lefvande ande i
uppfattningen af den romerska fornåldern, utöfvade
L. ett högst betydligt inflytande på den klassiska
bildningen vid universitetet. Den tid, som
representerades af honom och den af honom bildade
skolan, har ock med rätta blifvit ansedd såsom
den latinska klassicitetens blomstringsperiod vid
Lunds högskola. Hans efterlämnade skrifter utgöras
af sextiofyra disputationer i romersk filologi och
historia samt en mängd sånger och åminnelsetal
på latinsk vers, hvilka i tankens djup och formens
fulländning anvisa författaren ett rum af de allra
främsta bland våra nylatinska skalder. L. vann
1792 Vitt.-akademiens högsta pris för en latinsk
sång öfver slaget vid Helsingborg och följande år ett
pris för en annan latinsk sång. Led. af Vitt.-akad.
1819.
I Lund inrättade L. en bokhandel och anlade
boktryckeri, och som tacksamhetsbevis för erhållet
privilegium härtill utfäste L. ett årligt
pris, som skulle utdelas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
