- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:101

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundequist, Nils Vilhelm - Lundgren, Egron Sellif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetet i Uppsala, där han promoverades till filosofie
doktor 1827. Sedan han några år tjänstgjort
vid ämbetsverken i Stockholm, lämnade han
tjänstemannabanan och nedsatte sig som bokhandlare i
Uppsala. Vid sidan af detta yrke utvecklade han en
flitig författarverksamhet, utgaf Bondepraktika
för åker, äng och ladugård
1839 samt Handbok i
svenska landtbruket
1840, hvilket arbete prisbelöntes
af Landtbruksakademien samt utgick i ständigt nya
upplagor och ansågs såsom det yppersta i sitt slag,
ända tills det på senare tider blifvit undanträngdt
af mer rationelt-vetenskapliga handböcker. Tillika
har han utgifvit handupplagor af lagboken samt en
Juridisk handbok 1832, ursprungligen författad
af P. Götrek, som i sin väg hade en sällspord
framgång. L. har äfven skrifvit romaner och noveller,
Familjen Ehrenflykt 1828, Agda 1830 m. fl. samt en
Brefställare.

De senare åren af sin lefnad ägnade
han åt det praktiska landtbruket och experimenterade,
bl. a. med att acklimatisera en mängd sällsynta
utländska trädslag. Död på sin egendom Slätte
i Västergötland d. 4 april 1863.

Gift 1: med
fröken Looström; 2: med Sofia Henrika Hollander,
känd såsom skaldinna genom det af Sv. Akad. 1840
prisbelönta skaldestycket Gustaf Vasa, med flera
dikter.


Lundgren, Egron Sellif, genremålare,
akvarellist. Född i Stockholm d. 18 dec.
1815. Föräldrar: sidenfabrikören Erik Lundgren och
Maria Elisabet Fåhræus, syster till statsråden
O. I. och J. F. Fåhræus.

Sonens rika anlag
för ritning och målning, hvilka tidigt röjde
sig, ansågos dock af föräldrarna ej böra vidare
utbildas. Däremot trodde de, att bruksvägen vore
den, som säkrast och fortast skulle föra honom till
både yttre anseende och en oberoende ställning. Han
studerade därför någon tid vid Teknologiska institutet
och uppehöll sig därefter vid faktorierna i Eskilstuna
och vid Finspongs kanongjuteri i Östergötland. Vid
tjugu års ålder kunde han likväl ej längre motstå
sin lust att helt ägna sig åt konsten. Han återvände
således 1835 till Stockholm, tillbragte fyra år som
elev vid konstakademien och begaf sig 1839 till Paris,
där han flitigt kopierade i Louvregalleriet, åhörde
konsthistoriska föreläsningar samt begagnade under
någon tid Léon Cogniets undervisning. Efter tvenne
års vistelse i Frankrike, där han aldrig blef rätt
belåten med sig själf, fortsatte han 1841 sin resa
till Florens och Rom, där han i fulla drag njöt
af all skönhet. I Italien uppehöll han sig nästan
oafbrutet till 1849, då de i Italien utbrytande
oroligheterna föranledde honom att utbyta Italien
mot Spanien, hvarest han slog sig ned i Sevilla. Af
åtskilliga engelska familjer, med hvilka han gjort
bekantskap i Spanien, öfvertalades han att 1851
flytta öfver till England, där han redan var känd
som utmärkt akvarellist, och där han, föreställd
för drottning Victoria, af henne erhöll i uppdrag
att bl. a. utföra en akvarellserie af scener ur
Shakspeares skådespel. Vid utbrottet af kriget
mellan England och Indien 1858 erbjöds honom af ett
hus i Manchester, Agnew et Sons, att mot fri resa
och ett högt arvode begifva sig till det aflägsna
landet för att i en samling akvareller återgifva dess
egendomliga natur och de mest karakteristiska scenerna
ur kriget. När äfven drottningen biträdt förslaget och
rekommenderat honom hos öfvergeneralen Clyde, anträdde
han resan öfver Alexandria till Ceylon och därifrån
öfver Kalkutta till Benares och Allahabad, hvarifrån
han följde armén ända till Lucknow, där han valde sin
station, tills han återvände till Europa. En af honom
efter återkomsten till England föranstaltad exposition
af sina från Indien hemförda 500 akvareller väckte det
största uppseende och beredde honom ett kallelsebref
till »Society of painters in watercolours», en af
de sällsyntaste utmärkelser, som kunna tillfalla
en akvarellmålare.

Hemkommen på ett kort besök i
Sverige 1860, gjorde han följande året en fjällresa
i Norge, uppehöll sig vintern 1861–62 i Egypten,
återsåg Spanien och England, begaf sig 1865 till
Italien och var från 1867 bosatt i Sverige, ehuru han
ofta reste. Sålunda besökte han 1868–69 England och
1871–73 England, Egypten och Italien. Död i Stockholm
d. 16 dec. 1875.

Af hans många arbeten må här
nämnas: i olja: Parisergrisett i ett fönster,
Corpus-domini-festen i Rom, Skördefolk i romerska
Campagnan, Fiskarbåt från Ischia, Pilgrimsfesten
vid Puerta del Cid i Valencia, Zigenerskans spådom
,
m. m.; akvareller: Choristerna i katedralen i Sevilla,
Michel Angelo och Lorenzo di Medici, Dante och
Giotto, Femhundra teckningar från kriget i Indien,
Studier efter de italienska freskerna, Teckningar
från Kairo och Nedre Egypten, Orientaliska scener,
Indisk bivuak i månsken, Teckningar på skottska
slottet Balmoral, Arkitektur-målningar från
Ravenna, Florens och Siena
o. s. v. L. utförde
äfven en mängd handteckningar i synnerhet till
engelska praktverk. I bokform utgaf L.: En målares
anteckningar
1870–73, Indien 1872, Lediga stunder
i främmande land
1873, präglade af en pittoresk
och liflig uppfattning. 1871 erhöll L. af Svenska
akademien den mindre guldmedaljen såsom utmärkelse
för sitt skriftställarskap. K. biblioteket äger hans
stora manuskriptsamling samt alla hans bref, 1839–75,
till brodern, och Nationalmuseum hans efterlämnade
studier, omkring 1,000 blad samt 45 skissböcker.

»L. är konstnär i hvarje tum, konstnär ej blott, då
han leker fram en stämningsbild i färg eller tecknar
sig till minnes ett ögonblicksintryck från sitt lifs
turistfärd, utan konstnär, då han läser en bok eller
skrifver ett bref, konstnär i hvarje sträfvan, hvarje
begär, hvarje tanke. Som målare, som författare, som
människa är han en indépendant. Han skapar åt sig en
egen stil, vinner ett namn ute i världen, men bildar
ingen skola. Han längtar efter en stor, monumental
konst och blir mästare inom en idealiserande, läcker
liten konstart, inom en poetiskt känslofull värld,
som är till hälften verklighet, till hälften saga.

Det är kanske ingen öfverdrift,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:22:50 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free