- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:102

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgren, Egron Sellif - Lundgren, Johan Fredrik - 1. Lundgren, Ludvig Persson - 2. Lundgren, Per Henrik - Lundgren, Magnus Fredrik - Lundh, Henrik Teodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om man kallar L. den svenska konstnärskretsens mest
själfulle man.»

Ogift.


Lundgrén, Johan Fredrik, pseud. »Uller»,
lustspelsförfattare. Född d. 18 mars 1821 i Visby,
där fadern var sjöman.

I ungdomen ägnade han
sig åt krigareyrket och tjänade under loppet
af åtskilliga år dels vid Gotlands nationalbeväring
och det i Visby förlagda depotkompaniet af Svea
artilleri, dels vid lifgardet till häst. Men 1846
utbytte L. militärståndet mot skådebanan, uppträdde
1846–58 på åtskilliga landsortsteatrar samt till
sist på Ladugårdslandsteatern och Södra teatern i
Stockholm. Han hade dock 1849 deltagit i dansk-tyska
kriget som underofficer i danska armén.

På våren
1859 uppfördes på sistnämnda skådeplats hans första
lustspel En svartsjuk tok, som snart efterföljdes
af en mängd andra originalpjäser: Studenterna,
Kärlek och upptåg, Bättre aldrig än sent, Ett råd,
som bär frukt, Hemkomsten, Två dagar i Stockholm,
Skuggor och dagrar, Bilder ur Stockholms folklif,
Det borttappade fåret, Tronskiftet
, o. s. v. Han
har vidare verkställt för teatern åtskilliga
öfversättningar och bearbetningar efter utländska
mönster. Hans lustspel ha äfven på landsortsteatrarna
i Sverige och Norge blifvit mottagna med bifall. Död
i Hernösand d. 20 okt. 1885. Efter hans utkast
å dödsbädden utgafs af J. Neander Från en lång
teaterbana
.

Gift 1: 1855 med Ottilia Hamnqvist och
2: 1868 med Ida Långberg.


1. Lundgren, Ludvig Persson, medaljgravör.
Född d. 3 mars 1789 på Ljungby sätesgård i Skåne, där
fadern var trädgårdsmästare.

Från barndomen
hade L. visat stor fallenhet för målning, och
då han tillika under studietiden förvärfvat
sig stor skicklighet i fäktkonsten,
uppmanades han af Ling
att komma till Stockholm, där tillfälle stod honom
öppet att utbilda sina målaranlag vid Konstakademien,
under det hans färdighet som fäktmästare borde
tillförsäkra honom nödtorftig utkomst under hans
Stockholmsvistelse. Sedan han en längre tid biträdt
Ling i hans fäktskola och samtidigt öfvat sig i
olje- och miniatyrmålning, erhöll han plats såsom
fäktmästare vid krigsakademien på Karlberg. Kort därpå
gjorde han bekantskap med gravören Joh. Salmson och då
han snart kom till öfvertygelsen om, att gravyrkonsten
vore ett fält, på hvilket han både skulle kunna
gagna med sin talang och vinna sin framtida bärgning,
ingick han som elev hos Salmsons fader, hofgravören
S. Salmson. Han uppnådde ock inom få år sådan
skicklighet, att han efter Grandels afsked utnämndes
till gravör vid k. myntet, hvilken befattning han
innehade till sin död d. 15 sept. 1853. Af hans
arbeten berömmas i synnerhet Carl XIV Johans kröningsmedalj
och krigsbefälets jubelmedalj öfver samme
konung
.

Gift med Kristina Johanna Salmson och fader
till Lea Ahlborn (se I: 15)
samt till



2. Lundgren, Per Henrik, medaljgravör. Född
d. 22 juli 1824; den föreg. son.

L. hade under
sin faders ledning öfvat sig i miniatyrmålning,
poussering och gravyr. 1842–44 var han lärjunge
hos Byström och biträdde denne med inredningen
af hans villa å Djurgården. Han studerade äfven
vid konstakademien och fick för sin medalj öfver
prins Gustaf
, 1853, akademiens stora pris och i juli
s. å. erhöll han Blommérska stipendiet. L. begaf sig
nu till Paris, där han vistades ett år. Men det dröjde
ej länge, förrän tecken visade sig hos honom till
sinnesrubbning, så att han måste föras hem. Han afled
på Danviken d. 12 juni 1855. Såsom gravör intog L. ett
utmärkt rum, det första inom landet på sin tid. Bland
hans arbeten nämnas företrädesvis: Oskar I:s och
drottning Josefinas kröningsmedalj, tvenne medaljer
öfver Berzelius, tvenne öfver riksmarskalken grefve
Magnus Brahe
, den subskriberade stora medaljen
öfver Jenny Lind, medaljen öfver E. G. Geijer,
järnkontorets hundraårshögtid, 1847, kronprinsparets
förmälning
1850, m. fl.


Lundgren, Magnus Fredrik, språkforskare. Född i
Göteborg d. 21 jan. 1852. Föräldrar: kyrkoherden
Johan Fredrik Lundgren och Maria Magdalena Leffler.

Student i Uppsala 1870, filosofie doktor 1875,
docent i nordiska språk och germansk jämförande
språkforskning s. å., vikarierade L. för professuren
i nordiska språk 1876 och större delen af 1879. Han
utnämndes 1881 till lektor vid Nya elementarskolan i
Stockholm. Lärarebanan passade dock icke riktigt en
person af L:s tillbakadragna och blyga skaplynne,
men han kom på sin rätta plats som medlem af
redaktionen för Svenska akademiens ordboksarbete, i
hvilken egenskap han sedan 1893 åtnjöt tjänstledighet
från sitt lektorat. Död i Lund d. 8 maj 1903.

En utmärkt kännare af det fornsvenska namnskicket, har
L. behandlat detta i flera arbeten, såsom Språkliga
intyg om hednisk gudatro i Sverige
1878, Spår af
hednisk tro och kult i fornsvenska personnamn
1880,
Om fornsvenska personnamn på -ing och -ung 1886,
och det i ordboksform affattade Personnamn från
medeltiden
1892–96, Bidrag till svensk namnforskning
1892, Bidrag till nordisk namnforskning 1893.

Gift 1884 med Sigrid Sofia Elisabet Malmqvist.


Lundh, Henrik Teodor, historiemålare. Född Stockholm d. 3
okt. 1812. Föräldrar: bryggaren Adolf Fredrik Lundh
och Elisabet Westin.

Hans naturliga anlag för konsten
uppmuntrades af morbrodern, professor F. Westin,
i hvars ateljer den fjortonårige gossen fick
börja måla och kopiera. 1829 antagen till elev vid
konstakademien, idkade han studier därstädes ända till
1840, på samma gång han åtnjöt enskild handledning
af sin nyssnämnde morbroder, anställdes 1837 såsom
konduktör vid konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free