Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lybecker, Georg Henrik - Lysander, Albert Theodor - Lyth, Jakob Eberhard - 1. Lyttkens, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Viborg mot Neva och lyckades verkligen,
oaktadt ryssarnas motstånd, öfvergå denna flod,
men lät af det falska ryktet om en annalkande
stor fientlig här skrämma sig till en brådstörtad
flykt. 1710 föll Viborg i ryssarnes händer, utan
att L. gjorde något försök att undsätta staden. Han
utnämndes till generallöjtnant 1710, men fråntogs
af regeringen i Stockholm öfverbefälet. Icke desto
mindre förordnades han af Carl XII för andra gången
1712 till öfverbefälhafvare i Finland men visade
samma oskicklighet och oförmåga som förut. Bland
andra försummelser, som han låtit komma sig till
last, var äfven att icke hafva försett sig med
tillräcklig proviant, hvarför armén, som utan
något bestämdt mål kommenderades än hit, än dit,
slutligen måste gifva vika för hungersnöden och
fiendens öfvermakt. Ändtligen blef L. på finnarnas
uttryckliga begäran afskedad af rådet och återkallad
till Stockholm 1713, där han ställdes inför
generalkrigshofrätten och 1717 dömdes från lif,
ära och gods. Han blef dock af konungen benådad till
lifvet samt drog sig tillbaka till sitt gods Värsta
i Nerike, som han icke fick lämna. Där afled han d. 4
juni 1718.
Gift 1689 med Susanna Regina Modée.
Lysander, Albert Theodor, universitetslärare,
filolog, vitter författare. Född i Göteborg d. 29
maj 1822. Föräldrar: klädeshandlaren Sven Lysander
och Anna Dorothea Winkler.
Student i Lund 1840,
promoverades L. därstädes till fil. doktor 1847
och förordnades till docent i latinska språket
och litteraturen 1848. 1859 befordrades han till
adjunkt i äldre och nyare litteraturhistoria samt
utnämndes till professor i romersk vältalighet
och poesi 1864. L. afled d. 25 april 1890.
Af hans många tryckta skrifter nämna vi särskildt: De
Q. Horatio Flacco homine ac poëta; commentatio 1848;
Sören Kirkegaard. Litterärhistorisk teckning 1851;
Tre föredrag i academiska föreningen: Om nordiska
qvinnan; Erosmythen; Carl XII:s betydelse 1855;
Om sagospelet Lycksalighetens ö och dess uttolkare
1857; Romerska litteraturens historia. Med särskildt
afseende på stilens utveckling, I, 1858; Försök
att ordna Archilochi fragmenter; jämte bidrag till
deras tolkning 1862; Äfventyr 1872; Faust. En
själshisoria efter Göthes sorgespel, jämfördt
med flere idédramer 1875; Om Tegnér (tal vid
hundraårsfesten till hans minne 1882.) L. har vidare
tolkat Longfellows »Evangelina» 1854 samt Catullus’
»Valda sånger i svensk tolkning» 1896, samt ordnat
och utgifvit »Valda skrifter af C. J. L. Almqvist»
1874-78, som han försett med noter och en utförlig
lefnadsteckning öfver författaren, hvarjämte han
publicerat åtskilliga uppsatser och recensioner
i tidskrifter och tidningar, tal, samt en mängd
latinska och svenska verser, af hvilka senare några
blifvit omtryckta i Lunds Studentkalender 1863,
1864, m. m. Efter författarens död utgafs 1891 af
M. Weibull »Smärre skrifter i urval» af Chr. Cavallin
och Lysander, med lefnadsteckningar öfver de
båda författarne.
Gift 1859 med Kristina
Appolonia Broomé.
Lyth, Jakob Eberhard, läroboksförfattare. Född
d. 29 juni 1810 i Visby, där fadern Per Lyth
var handlande.
Efter att i åtta år ha bevistat
gymnasium i Königsberg samt tillbragt fyra lästerminer
i Uppsala, där han 1828 blef student, tjänstgjorde
han i tvenne år såsom underlärare vid Hillska skolan
i Hazelwood, nära Birmingham, samt var 1833–35 lärare
vid Hillska skolan å Barnängen. Förordnad sistnämnda
år till förste apologist i Visby, anställdes han 1840
såsom språklärare vid gymnasium, prästvigdes 1842 och
utnämndes 1847 till konrektor vid Visby skola. 1840–50
var L. äfven lärare i främmande lefvande språk vid
Visby gymnasium. Död i Visby d. 10 nov. 1852.
Bland svenska läroboksförfattare torde L. vara en
af de mest bekanta genom sin Tysk språklära, jämte
förberedande explikations- och skriföfningar 1834,
tillökt med läsebok och ordregister 1836.
Gift 1842 med Kristina Elisabet Anna Gahne.
1. Lyttkens, Ivar, landthushållare, kommunal- och
riksdagsman. Född å Brollsta i Össeby-Garns
församling af Stockholms län d. 22 jan. 1823.
Föräldrar: fabrikören Adolf
Fredrik Lyttkens och Eva Olava Rudbeck.
Efter att ha
åtnjutit undervisning i Klara trivialskola,
genomgick L. teknologiska institutet 1835–38 och
var därefter någon tid anställd som ingenjör vid
Huskvarna. Landtbrukselev på Börringe i Skåne 1840,
vistades han sedermera under två års tid i Tyskland,
hvarest han efter aflagd examen lät inskrifva sig som
student i Greifswald. Efter att ha genomgått Eldena
landtbruksinstitut, fick han, efter återkomsten till
fäderneslandet, ånyo plats å Börringe. Med hjälp af
ett resestipendium företog han snart en ny resa till
Tyskland för att studera ängsvattning och fårskötsel
samt studerade 1846, på uppdrag af grefve Beck-Friis,
okänd och förklädd till arbetare, bränneridriften
vid Bjerres bränneri i Köpenhamn, hvartill eljest
främlingar nekades tillträde. Vid hemkomsten anlade
han ångbrännerier å Börringe och Ebbesjö – de första
i sitt slag i Sverige. Sistnämnda gård öfvertog han
snart på arrende. 1850 inköpte han Skedala egendom
i Halland, hvilken af honom ägdes och beboddes
till hans död d. 30 juni 1899.
L. togs tidigt i
anspråk för ortens angelägenheter, tillhörde från
1869 till sin död Hallands hushållningssällskaps
förvaltningsutskott och under en följd af år länets
landsting (1887–97 som dess vice ordförande) samt
har en ej ringa andel i tillkomsten af järnvägen
mellan Halmstad och Helsingborg. 1871–93 var han
ledamot af Andra kammaren för Halmstads och Tönnersjö
härad, nära anslutande sig till sin länskamrat,
Carl Ifvarsson, och liksom denne kämpande för
sparsamhet i statsförvaltningen och värnande
af medborgerliga rättigheter, den politiska och
kommunala rösträttens utsträckning m. m., men mot
tullskydd å landtmannaprodukter. Han hade 1872–74
plats i konstitutionsutskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
