- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:114

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maclean, Rutger - Magni, Jonas - Magni, Petrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maclean, Rutger, landthushållare, politiker.
Född d. 27 juli 1742. Föräldrar: öfversten,
frih. Rutger Maclean och friherrinnan Vilhelmina
Eleonora Coijet
.

Med afseende på M:s offentliga
lif må nämnas, att han inom militärståndet
avancerade till major vid Kalmar
regemente, inom hofchargen till kammarherre
hos drottning Sofia Magdalena, samt att han var
ledamot af Vetenskapsakademien och hedersledamot af
Landbruksakademien. Vid tillträdet af Svaneholms
stora sätesgård i Skåne, hvilken han ärfde
efter sin morbroder, öfverste Coijet, fann han
egendomen i vanhäfd och godsets underhafvande,
genom okloka och obilliga kontrakter, försänkta i
fattigdom, liknöjdhet, lättja och okunnighet. Med
en viljekraft, som förtjänar lika mycket pris som
beundran, grep han sig genast an med en omdaning,
huru mycket hans underlydande stretade däremot. Hela
godset enskiftades och indelades i farmer, som
omhägnades och bebygdes. Arrendet, som förut utgått
i arbeten och betungande körslor till herrgården,
förvandlades i en billig penningafgift. Åkerbruket
förändrades och sköttes efter en af ägaren själf
uppgjord cirkulationsmetod. Och Svaneholmska godset,
hvilket, när M. mottog det, med nöd kunde lifnära
sju hundra utsvultna, tröga och usla varelser, hade
vid hans död att uppvisa tolf hundra arbetsamma,
välmående och förnöjda människor. I jämna steg med
den ekonomiska förbättringen drogs försorg om den
moraliska. Själf lät han anlägga folkskolor, aflönade
lärare, författade och utdelade till sina bönder
och torpare en liten skrift, kallad En husfaders
göromål
o. s. v.

Såsom vanligt möttes hans reformer
af dem, som icke kunde lägga positivt hinder för
desamma, af uppenbart begabberi, särdeles i Skåne,
där man hade tillfälle att på nära håll följa hans
företaganden. Han var likväl lycklig att få upplefva
den tid, då han såg dem både bära frukt och vinna
efterföljd mångenstädes i landet. De högljudda ropen,
att ägaren gjorde sig utfattig med sin »fantasi»,
blefvo efterhand svagare och tystnade alldeles, då man
vid hans död fann hans förmögenhet fördubblad. Vid
1800 års riksdag lät adeln, till erinran om hans
förtjänster, öfver honom slå en minnespenning,
och vid riksdagen 1809 inbjöd prästeståndet de
öfriga stånden att gemensamt med sig hembära skånska
jordbrukets och folkbildningens reformator uttrycken
af deras aktning och tillfredsställelse för hans
fosterländska och människovänliga verksamhet.

M., som afled ogift på Svaneholm den 14 jan. 1816, spelade
äfven en ingalunda obemärkt roll i politiken. Vid
1786 års riksdag var han en af det mot Gustaf III
oppositionella landtpartiets ledare och medlem af
statsutskottet. 1789 medlem af bankoutskottet,
var han en af de 19 adlige oppositionsmän, som
konungen ansåg nödigt att arrestera för att betrygga
förenings- och säkerhetsaktens antagande af adeln. Vid
1809 års riksdag verkade M., som nu, trots sina nästan
republikanska åsikter, var en af gustavianska
partiets mera framskjutna män, ifrigt
för att tillförsäkra ständerna rätten att uppgöra
konstitutionen, innan konung valdes.

Brodern, Gustaf, f. 12 juni 1744 och död 19 febr. 1804, öfverste
i armén och kammarherre hos hertig Carl, delade sin
broders politiska åsikter och uppträdde vid hans
sida vid riksdagarna samt blef 1789, då han tillhörde
hemliga utskottet, liksom denne arresterad. Han gifte
sig 1796 med grefvinnan Eva Helena Löwen, Arvid Horns
dotterdotter, änka efter riksrådet Fredrik Ribbing
och moder till konungamördaren Adolf Ludvig Ribbing,
med hvilken hon i hans landsflykt underhöll jämn
förbindelse.


Magni, Jonas, biskop. Född d. 11 mars 1583 i
Vexiö, hvarför han kallas Vexionensis. Fadern var
d. v. sysslomannen vid hospitalet därstädes Magnus
Petri
, sedermera kyrkoherde i Lekaryd och Wirestad.

Sedan sonen någon tid begagnat undervisningen i
Vexiö och Linköpings skolor, reste han till Uppsala
universitet 1602 och 1603 utomlands samt blef magister
i Wittenberg 1610. Hemkommen utnämndes han till
ethices professor i Uppsala 1614, blef teol. professor
1624 och 1640 teol. d:r. Genom flera lärda skrifter,
bland hvilka må nämnas Synopsis Historiæ universalis;
Tuba Angelica; Gustavi Adolphi Elogium
m. fl.,
hade han väckt Kristinas uppmärksamhet. 1640 blef
han biskop i Skara, hvilken post han tillträdde
följande år. Nitisk befrämjare af bildning och
upplysning, utverkade han hos drottningen, att
ett fullständigt gymnasium upprättades i Skara,
och har så väl härigenom, som genom sin berömliga
verksamhet såsom stiftsstyresman i öfrigt gjort sig
väl förtjänt af eftervärldens hågkomst. Från 1635
bevistade M. riksmötena och var 1647 prästeståndets
talman. Död på Brunsbo biskopsgård vid Skara den 3
april 1651.

Gift med Sigrid Johansdotter Bubb.


Magni, Petrus, biskop, författare. Född på Redbro
i Tillberga socken af Västmanland och son af
höfvidsmannen på Västerås slott Måns Jönsson, som
vid hög ålder aflifvades af Kristian II, 1520.

Sonen studerade hemma och vid utländska högskolor samt
ägnade sig tidigt åt det andliga ståndet. 1499 omtalas
han såsom munk och ordensbroder af Birgittin-samfundet
i Vadstena och skickades 1507 till Rom för att söka
återvinna Birgittas hus därstädes, hvilket blifvit
med orätt afhändt Vadstena kloster. På ditresan blef
han tillfångatagen af danska kryssare och måste med
oförrättadt ärende återvända till Vadstena. Men icke
afskräckt häraf anträdde han 1508 i sällskap med
en annan klosterbroder, Peder Ingemarsson, en
ny resa och lyckades efter åtskilliga rättegångar
och vidrigheter i Rom omsider komma i besittning af
klostrets rättmätiga egendom 1511. Här kvarstannade
han sedermera i flera år såsom föreståndare
i Birgittas hus och vann efterhand allt större
inflytande vid den påfliga kurian. Ryktet om hans
lärdom och välvilja mot svenska pilgrimer spordes
äfven till Sverige, och då Gustaf Vasa afsatte den
upproriska biskop Peder Sunnanväder, föreslog han
M. till efterträdare på Västerås biskopsstol. För att
i Sverige fortplanta den s. k, »successio apostolica»,
eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:44:47 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free