- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:118

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Malmsten, Per Henrik - 2. Malmsten, Carl Johan - Malmström - 1. Malmström, Bernhard Elis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befordrades han tio år senare till ord. medicine
professor vid Karolinska institutet samt till
förste öfverläkare vid Serafimerlasarettet efter
Huss, som blifvit förflyttad till ordförande
i Sundhetskollegium. Han erhöll 1876 efter
uppnådd pensionsålder afsked från professuren och
öfverläkarebefattningen. Död å Vexiö hospital,
där han vistades i två år, d. 28 mars 1883. Under
nu nämnda tid och äfven sedermera företog M. flere
utländska resor för vidgande af sin erfarenhet
och för att taga kännedom om läkarvetenskapens
framsteg i andra länder. Likaså deltog han
flitigt i de skandinaviska ländernas läkare- och
naturforskaremöten. Jämte den lärorika kliniska
undervisning han lämnade de unge blifvande läkarne
utöfvade han den mest vidsträckta medicinska
praktik. M. var ovanligt framstående i att ställa
diagnosen. 1872–80 Oscar II:s läkare. Svenska
Läkarsällskapets handlingar, Hygiea, Medicinskt
arkiv samt Läkarsällskapets förhandlingar
innehålla af hans hand en stor mängd uppsatser
i medicinskt praktisk riktning. Han utgaf äfven
några minnesteckningar och Om låtsade sjukdomar,
1878.

Led. af Vet.-akad., hedersled. af Svenska
läkaresällskapet, fil. hedersdoktor i Köpenhamn
o. s. v.

Gift 1844 med Emilia Kristina Maria Hård.


2. Malmsten, Carl Johan, matematiker,
statsråd. Född på Uddetorp
i Skara landsförsamling d. 9 april 1814; den
föregåendes broder.

Student i Uppsala 1833
innehade han främsta rummet vid promotionen
1839 och förordnades till math. inferior. docent
1840. Den 29 dec 1842 befullmäktigad
mathes. professor i Uppsala, fungerade han vid 1854
års lagerfest såsom, promotor i filos. fakulteten
och var akademiens rektor 1855–56. Den 29 jan. 1859
utnämndes han till konsultativt statsråd, hvilket
ämbete af honom innehades till d. 4 sept. 1866,
då han förflyttades till landshöfding i Skaraborgs
län. Pensionerad 1879, återflyttade han till Uppsala,
där han afled d. 11 febr. 1886.

För vetenskapliga
forskningar företog han åtskilliga gånger resor
till utlandet, såsom till Danmark, Tyskland, Belgien
ock Frankrike 1842, till Tyskland och Schweiz 1847,
till Tyskland och Österrike 1854 och 1856 samt till
Tyskland, Frankrike och England 1858. Han deltog i
flera af de skandinaviska naturforskaremötena och
ledde såsom förste ordförande förhandlingarna vid
mötet i Stockholm 1863. År 1858 förordnades han
till ledamot i den af k. m:t nedsatta kommittén
för uppgörande af förslag till ett ändamålsenligt
ordnande af pensionsväsendet i allmänhet, var en bland
stiftarne af svenska lif- och brandförsäkringsbolaget
Skandia samt ledamot af dess styrelse ända från nämnda
inrättnings början 1855 till 1867; valdes 1866 af
Skaraborgs läns landsting till ledamot af riksdagens
Första kammare, hvilket förtroendeuppdrag, han
afsade sig 1870 och förordnades 1869 till ordförande
i kommittén för utredande af frågan rörande ett
förändradt myntsystem. Led. af Sv. Vetensk.-akad.,
af hvilken han flera gånger erhöll
det Ferrnerska och 1858 det Wallmarkska priset;
en af de 40 utländska ledamöterna af Academia dei
nuovi Lincei i Rom; ledamot af Société philomathique
i Paris jämte åtskilliga andra lärda samfund och
sällskaper.

Såsom vetenskapsman utgaf M. en mängd
afhandlingar af rent matematiskt innehåll, dels i
form af Akademiska dessertationer, dels i Vet.-Akad:s
Handlingar
och Öfversigten af dess förhandlingar, dels
ock i Nova Acta Reg. Societ. Scient. Upsal., i Dillners
m. fl. Tidskrift för mathem. och fysik, i Crelles
journal für die reine und angewandte Mathem., i
Grunerts Archiv für Math. und Physik, i W. Thomsons
Cambridge and Dublin Mathem. Journal; i Lionvilles
Journal des Mathém. pures et appliquées; i Schlömilchs
Zeitschrift für Mathem. und Physik. M. bildar som
lärare epok vid Uppsala universitet. Han var den
förste, som der införde kännedomen om bl. a. den
nya af Cauchy införda funktionsteorien. Han ägde
äfven en utmärkt framställningsförmåga och sökte
alltid följa med sin tid. Har dessutom författat
åtskilliga uppsatser rörande lifförsäkrings och
lifränteanstalter, tullfrågor, bankväsendet, m. m.

Gift 1843 med Fredrika Sofia Rosalie Anckarsvärd.


Malmström. Svensk släkt från Lilla Malma i
Södermanland, hvarifrån namnet antogs af komministern
i Wintrosa och Tysslinge, Per Malmström, f. 1710
d. 1771.


1. Malmström, Bernhard Elis,
universitetslärare, skald, estetiker.
Född på egendomen Södra Holmstorp i
Tysslinge socken af Närke d. 14
mars 1816. Föräldrar: ekonomidirektören Carl
Adolf Malmström
och Hedvig Ulrika Styffe.

Liksom många af de män,
hvilkas namn sedan blifvit en
prydnad för vår lärdoms- och vitterhetshistoria, måste
M. under sin ungdoms- och studietid kämpa sig fram
genom nöd och försakelser. Efter att ha genomgått
Strängnäs gymnasium, inskrefs han vårterminen
1835 som student i Uppsala, aflade två år senare
inför teologiska fakulteten dimissionsexamen samt
blef filosofie kandidat med goda vitsord i flera
vetenskapsgrenar i dec. 1840. Redan under de närmast
föregående åren hade han offentliggjort några dikter,
bland hvilka isynnerhet en, Fiskarflickan på Tynnelsö
1839, vid honom fäst allmänhetens uppmärksamhet och
förhoppningar. På hösten 1840 utgaf han tillsammans
med skalden C. J. Bergman den poetiska kalendern
Linnæa borealis i hvilken flera yngre författare då
för första gången uppträdde offentligt. Bland dikter
af M., som kalendern innehåller, förtjäna särskildt
nämnas de tvenne större skaldestyckena Fosterlandet
och Julianus samt det vackra i folkvisans tonart
diktade poemet Hvi suckar det så tungt uti skogen?
Några veckor senare d. 20 dec. 1840 mottog han
Svenska Akademiens stora pris för sitt skaldestycke
Angelika. Lagerkrönt vid promotionen 1842,
kallades han året därefter till docent i estetik och
litteraturhistoria och erhöll inom kort förordnande
att sköta de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free