- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:124

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Mankell, Gustaf Adolf - 4. Mankell, Otto August - Mannerheim - 1. Mannerheim, Lars Augustin - 2. Mannerheim, Carl Erik - Mannerskantz, Carl Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ledamot af Musikaliska akademien.

Gift 1839 med Charlotta Lovisa Warnke.


4. Mankell, Otto August, tecknare. Född i Göteborg
d. 21 juli 1838; den föreg. brorson. Föräldrar:
pianofabrikören i Göteborg Vilhelm August Mankell
och Margareta Igelström.

Efter slutad kurs
vid Chalmersska institutet i Göteborg, genomgick
M. 1858–63 byggnadsskolorna vid konstakademien och inskrefs
sistnämnda år som e. o. auskultant i öfverintendentsämbetet. 1867
tillförordnad lärare i lineartecknings- och
målareperspektivskolan vid nämnda akademi, kallades
han året därefter till agré och företog 1872 en
studieresa till Danmark, Tyskland och Ryssland. 1879
utnämndes han till ordinarie lärare i perspektiv- och
skugglära vid akademiens läroverk. Död å Gångsätra
på Lidingön d. 26 juni 1885.

M. är egentligen
känd såsom utgifvare af i litografiskt färgtryck
utförda fågelperspektiv öfver Göteborg, Stockholm
och Visby – af hvilka den stora rundmålningen öfver
Stockholm äfven i utlandet vunnit uppmärksamhet –
samt såsom utgifvare af planschverket Stockholm,
aqvarell-lithografier
1873–75, fyra stora planscher
öfver Svenska fältslag, 1874, samt Göteborg, 20
akvarell-litografier 1884.

Ogift.


Mannerheim. Ätten härstammar från Henrik Augustin
Marheim
, som i midten af 1600-talet var bokhållare i
Stockholm. Sonen Augustin Marheim, bankokommissarie,
adlades 1693 med namnet Mannerheim och dennes
söner Gustaf Henrik och Johan Augustin upphöjdes i
friherrligt stånd 1768.


1. Mannerheim, Lars Augustin, justitieombudsman. Född
d. 15 okt. 1749. Föräldrar: öfversten friherre Johan
Augustin Mannerheim
och Helena Maria Söderhjelm.

1764–69 vistades M. vid universitetet i Uppsala,
anställdes 1769 såsom kanslist i kanslikollegii
expedition och befordrades därefter till kanslijunkare
i d. v. presidentskontoret. 1773 utnämndes han till
andre och 1775 till förste protokollssekreterare
i inrikes civilexpeditionen och deltog 1780–81 i
den resa till södra Europa, som C. A. Ehrensvärd
skildrat i sina arbeten. Efter sin hemkomst utnämnd
till förste expeditionssekreterare, innehade han denna
befattning till 1789 års riksdag, då han, hvilken som
inflytelserik ledamot af hemliga utskottet intagit
en plats i oppositionens främsta led, inlämnade
sin afskedsansökan. Han drog sig nu tillbaka till
det enskilda lifvet, hufvudsakligen sysslande med
sina bruk och egendomar, men deltog fortfarande
i riksdagarna, var äfven 1792 ledamot af hemliga
utskottet, hedrades upprepade gånger med uppdrag
som revisor af bankoverket och blef 1805 fullmäktig
i järnkontoret. Vid 1809 års statshvälfning var M.,
som tillhörde det Adlersparreska partiet, den förste,
som på riddarhuset föreslog Gustaf Adolfs afsättning,
och utsågs, när ett konstitutionsutskott tillsattes
för tillskapandet af en ny grundlag, till
detta utskotts förste ordförande. När sedan
enligt den nya grundlagen en justitieombudsman
skulle utses, blef M. vald därtill och fortfor
på grund af nya omval med befattningen till 1823
års riksdag. Juris hedersdoktor i Uppsala 1818,
Led. af Vetenskapsakademien. Död i Stockholm d. 18
mars 1835.

M. var en man af stränga grundsatser,
omutlig redbarhet och ekonomiskt oberoende och
skötte sitt höga förtroendekall i fullkomligt
konstitutionell anda, lika obekymrad om de styrandes
bevågenhet som om folkgunstens bifall.

Gift 1787 med
Sofia Wadenstjerna, dotter af den kände politikern
C. E. Wadenstjerna.


2. Mannerheim, Carl Erik,
finsk-rysk ämbetsman. Född d. 14 dec. 1759 i Säters
socken, Kopparbergs län; den föregåendes broder.

Vid utbrottet af 1788 års krig var M. major vid Åbo läns
regemente och blef snart en af dem, som ifrigast läto
hänföra sig af Sprengtportens
själfständighetsplaner rörande Finland. Invecklad
i Anjalakonspirationen, dömdes han till döden, men
benådades 1790 och tog afsked ur krigstjänsten 1796
samt bodde därefter som privatman på sitt gods Villnäs
i Lemo socken nära Åbo. Efter Finlands eröfring 1809
kvarstannade M. i landet och kom snart i synnerlig
gunst hos ryska regeringen, blef sistnämnda år
rysk-finskt krigsråd, sedermera geheimeråd, statsråd
och ledamot af regeringskonseljen i Finland, chef
för ryska kansliexpeditionen, landshöfding i Åbo och
Björneborgs län 1816 och 1820 ledamot af senatens
ekonomiedepartements första afdelning samt 1822 vice
ordförande i detta departement, från hvilka ämbeten
han på begäran entledigades 1826. 1824 rysk-finsk
grefve. Död i Åbo d. 15 jan. 1837.

Gift 1796 med Vendela Sofia von Willebrand.


Mannerskantz, Carl Axel,
militär, politiker. Född d. 27 nov. 1809 å Värnanäs
i Halltorps socken, Kalmar län. Föräldrar:
majoren Carl Råbergh, adlad och adopterad
Mannerskantz, och Anna Charlotta von Arbin.

Efter slutad kurs vid Karlberg utnämndes M. 1827
till underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente
samt avancerade inom denna kår till löjtnant 1837
och kapten 1847. Följande år tog han afsked ur
regementet för att ostördt kunna ägna sig åt vården
af sitt fädernegods Värnanäs, men kvarstod som kapten
i armén till 1856, då han lämnade krigstjänsten.

Sin parlamentariska bana öppnade M. 1840, redan från
början slutande sig till den liberala oppositionen,
med hvilken han genom sitt 1847 ingångna gifte
med Augusta Karolina Ulrika Anckarsvärd, dotter af
öfverste Aug. Anckarsvärd (se I: 32) snart blef än
mera förbunden. Med öfvertygelsens värme häfdade ock
M. städse nödvändigheten af en representationsreform,
ända tills han 1865 hade glädjen med sin röst bidraga
till dess seger. Han invaldes sedermera 1866 i Andra
kammaren, hvars vice talman han var till och med 1872,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free