- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:133

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meijerberg, Carl Jonas - Meijerfelt - 1. Meijerfelt, Johan August - 2. Meijerfelt, Johan August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jämtland. Föräldrar: kommissionslandtmätaren
Klas Joakim Meijerberg och Anna Carolina Berg.

Vid faderns frånfälle 1821 erhöll M. ett hem hos sin
frände, kyrkoherden Renström i Nordingrå församling
i Ångermanland. Vid sju års ålder
skickades han till elementarskolan i Hernösand,
genomgick sedermera gymnasium därstädes och blef
student i Uppsala 1836. Efter vid universitetet
idkade filosofiska studier och sedan han 1840–42
varit lärare vid en privatskola i Fagerreds socken
i Halland, inrättade han 1842 tillsammans med
tvenne andra skolmän Göteborgs realgymnasium. Men
M. afgick redan 1845 härifrån och grundade en
egen läroanstalt i Göteborg, hvilken skola under
de aderton år, som den stod under hans omedelbara
ledning, förvärfvade ett stort och välförtjänt
anseende. Under denna tid var M. äfven verksam
vid organisationen af Göteborgs folkskoleväsen och
inrättandet af slöjdföreningens skola därstädes. 1861
kallades M. till folkskoleinspektör i Göteborgs
och Bohus län och erhöll 1863 i uppdrag att
utöfva inspektionen öfver samtliga folkskolorna i
hufvudstaden. Inspektörsbefattningen i Stockholm
behöll han ända till 1888.

En man af kraftigt
skarplynne, skydde M. aldrig att taga i, och redan
i Bohuslän började han ordna folkundervisningen på
ett sätt, som man först icke kunde tänka sig. På
den tiden voro lokalerna ofta smutsiga lador, och
det fanns 15-års barn, som inte kunde stafva. Det
samma var förhållandet i Stockholm, där lokaler,
materiel och allt var i högsta grad uselt. Och det
fanns på den tiden inalles 28 folkskollärare och
lärarinnor i Stockholm. Så kom M. som den store
nyskaparen. »Herrn kostar oss mycket pengar!»
hette det den tiden. Men »herrn» förstod, att
det var väl använda pengar och visste också att
drifva sin vilja igenom. Nog fick den stränge många
fiender bland de mäktiga, men af barnen var han
alltid afgudad.

1867–69 ledamot för Stockholms
stad af riksdagens andra kammare och 1876 Sveriges
kommissarie vid afdelningen för undervisningsväsendet
å världsutställningen i Filadelfia. Vidare var han
ledamot af 1875–77 års kommitté för utarbetande af
betänkande angående minderåriges arbete i fabrik,
handtverk eller annan handtering, samt af 1882–84 års
läroverkskommitté. Led. af Vetensk.- och vitt.-samh. i
Göteborg.

M., som afled d. 8 dec. 1903, fortsatte
till det sista sina studier och lär ha behärskat
25 olika språk. Han efterlämnade ett trettiotal
band manuskript, hufvudsakligen rörande jämförande
språkforskning, hvilka enligt hans förordnande skola
af sakkunnig hand bearbetas.

Ogift.


Meijerfelt. Släkten härstammar från kastellanen i
Riga Johan Meijer, som förde i vapnet en hvit
skära i blått fält. Hans afkomling i femte led
öfverstlöjtnanten Anders Meijer adlades 1674 och
kallade sig Meijerfelt.


1. Meijerfelt, Johan August, d. ä., krigare.
Född i Livland 1664 och son af
förenämnda Anders Meijer adlad Meijerfelt och Anna
Katarina Wolff
.

M. var tjugu år gammal, när han
ingick som frivillig i holländsk tjänst och hade
där stigit till major, då han efter fredsslutet 1698
återkom till Sverige. Här ställde han sig under Carl
XII:s fanor och var öfverstlöjtnant, när armén i juli
1701 gjorde den ärofulla öfvergången af Düna. Hans
vidare befordringar gingo hastigt och voro för hvarje
grad belöningar för utförda bedrifter.
1702 utnämndes han till öfverste för Åbo läns
kavalleri och deltog s. å. i slaget vid Klissov.
1703 upptog han en brandskatt af Lublin och
befordrades till chef för ett värfvadt regemente.
1704 generalmajor, slog han sachsarna vid Posen
och senare på året polske generalen Radomicki,
hvarefter han tappert försvarade Posen
mot sachsare och polacker. 1705 friherre,
följde M. sedan Carl genom alla krigsäfventyr i Polen,
Sachsen och Ukraine till Pultava, där
han blef fången, men efter några veckor
utväxlad mot en rysk general Butterlin.
Af konungen hemskickad från Bender till Sverige,
bevistade han 1710 slaget vid Helsingborg och
blef s. å. generallöjtnant och öfverkommendant i
Stettin, men återvände 1711 till Bender, där han af
Carl utnämndes till vice guvernör i Pommern
och general af infanteriet. Hans ytterligare
befordringar och utmärkelser under Carls lefnad
voro: 1713 k. råd och generalguvernör öfver
Pommern och Wismar, 1714 grefve och året därefter
kansler för Greifswalds universitet. Han måste
dock 1713 öfverlämna Stettin åt de belägrande
preussarna och holländarna, men deltog fortfarande
i Pommerns försvar. Efter Stralsunds fall 1715
begaf M. sig till Sverige. 1718 förordnades han
till kansliråd och återtog efter freden styrelsen
af Pommern, hvarmed han fortfor till
1748. Död på Söfdeborg i Skåne d. 9 nov.
1749.

Han var en karolin af äkta skrot och korn
och därför mestadels i stor ynnest hos
Carl XII. Efter konungens död intog han
en betydande plats i Holsteinska partiet,
där åtskilliga drag af honom likväl vittna
mer om slughet än egentlig statsmannaklokhet.

Gift 1: 1707 med Anna Maria Törnflycht 2: 1717 med
Brita Barnekow.


2. Meijerfelt, Johan August, krigare. Född i
Stralsund d. 4 maj 1725, den föreg. son.

Han ingick redan 1737 i krigstjänst och utnämndes
s. å. i vid tolf års ålder till kammarherre. Sedan
han 1744, alltså nitton år gammal, blifvit befordrad
till kapten, trädde han 1745 i österrikisk tjänst,
och bevistade drabbningarna mot Preussarna vid Sorr
och Kesseldorf. Efter freden öfvergick han till
Nederländerna och deltog i bataljerna vid Raucoux
och Laufeld samt råkade vid det senare tillfället i
fångenskap, hvarur han likväl snart befriades genom
freden i Aachen. Efter sin hemkomst 1751 utnämnd
till major vid Cronhjorts regemente, gick han vid
sjuåriga krigets början i de mot Preussen allierade
arméernas tjänst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free