Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molin, Pelle - Moller, Arvid - Momma, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Händelsevis gjorde han bekantskap med en ung
med. kandidat, som lustvandrade i Norrland, och
M., hvilken varit nära att gå under i ensamheten,
fick nu en medmänniska att trygga sig till. Den unge
medicinaren tog M. med sig på vandring. De sista åren
af sitt lif bodde M. i Norges nordligaste kusttrakter,
mest i Bodö, och sände härifrån lifliga skildringar
till ett par Göteborgstidningar m. m. Död i Bodö
april 1896. – M:s noveller och skisser utgåfvos 1897
af G. af Geijerstam under titeln Ådalens poesi. En
egendomlig, originell begåfning tar sig uttryck
i dessa historier, som på ett förunderligt sätt
tolka Norrlands vilda natur, sagostämning och den
primitiva folkkaraktären. M:s karaktär, sådan den
framträder i hans skrifter, »har detta nordlandets,
midvinterns och midnattssolens särdrag, så som ingen
svensk diktare före honom ägt. – M. var en eldnatur,
och allt hvad han företar sig bär prägeln däraf. Hans
kärlekshistorier visa ett temperament, som i vildhet
och kraft gör intryck af något helt annat än den i
allmänhet tama eller raffinerade tid, i hvilken vi
lefva». – Ogift.
Moller, Arvid, lärd. Född på godset Vorhoff nära
Dorpat i Livland d. 19 febr. 1674. Föräldrar:
krigskommissarien Kristian Moller och Maria Hansdotter
Jernelia. – Vid sjutton års ålder blef M. student
vid det af Carl XI återupprättade universitetet i
Dorpat och anställdes 1697 såsom rektor vid det
af samme konung i Dorpat inrättade Carolinska
lyceum. Tillika tjänstgjorde han som ett slags
privatdocent vid universitetet, tills detta 1699
förlades till Pernau. Vid ryssarnas inbrott följande
året flydde han med sina landsmän öfver till Sverige
och utnämndes, efter sin återkomst till Livland,
1702 till juris et mathes. professor vid gymnasiet i
Reval. Efter åtta års berömlig verksamhet på denna
plats, jagades han af kriget för andra gången från
sin fädernebygd och lefde sedan, dels i Sverige,
dels i Finland, utan fast anställning, tills han 1717
befordrades till professor i natur- och folkrätt samt
moral vid universitetet i Lund. Sedan han 1743 sökt
och erhållit afsked från sin lärostol, lefde han som
emeritus ännu i femton år och afled i Lund d. 6 april
1758. – Gift 1708 med Kristina Margareta Lagercrantz.
Momma, Peter, boktryckare, publicist. Född d. 21
april 1711 på gården Harg, nära Nyköping, af samma
släkt som de store affärsmännen Abraham och Jakob M.,
hvilka adlades under namnet Reenstierna. Föräldrar:
brukspatronen Rudolf Momma och Elsa Dorotea Kraak.
– M. ingick först på ämbetsmannabanan och tjänstgjorde
en kort tid i k. kansliet. Men han beslöt under en
resa i Holland 1733 att ägna sig åt boktryckareyrket
och tog för den skull anställning vid Anton de Groots
ryktbara tryckeri i Amsterdam. Efter sin återkomst
till Sverige öfvertog han 1738 den af Johan Henrik
Werner förut idkade tryckerirörelsen i Stockholm
och erhöll fullmakt såsom k. boktryckare d. 7 mars
s. å. Med utmärkt skicklighet och kraft upprättade
och utvidgade han det efter Werners död förfallna
tryckeriet, införskref holländska tryckpressar,
och gjorde
en mängd tidsenliga förbättringar, såväl i afseende
på stiltryck som i »koppartrycket». 1739 anlade han
ett stilgjuteri, och 1741 utgick från M:s officin
den första skrift, som tryckts med i Sverige gjutna
typer. Vid sin födelsegård Harg anlade han ett
pappersbruk, som alltifrån 1742 försåg hans tryckeri
med nödigt papper, och sedan var i gång till i slutet
af 1830-talet. I sin egenskap af k. boktryckare erhöll
M. titel af direktör och var under loppet af flera
år bankokommissarie (för bankens pappersbruk).
– M. kom äfven att spela en banbrytande roll i den
svenska publicitetens historia. Efter att ha utgifvit
en politisk årsbok på svenska, hvars fortsättande
förbjöds, och en historisk kalender, erhöll han 1742
tillstånd att på franska språket utgifva Stockholm
Gazette, som till hela sin uppställning och utstyrsel
var en trogen efterbildning af de franska gazetterna
i Holland och hvars redaktion M. till en början själf
ombesörjde, biträdd af sin hustru Anna Margareta
von Bragner, som skall hafva varit af fransk börd,
men snart öfverlät till biblioteksamanuensen Jakob
Röding. Man fann i tidningen i motsats till tidens
Posttidning, ej allenast relationer af fakta utan ock
statsskrifter in extenso, redogörelser för nyutkomna
politiska ströskrifter och t. o. m. betraktelser
öfver händelsernas gång i utlandet. I fråga om
den inrikes politiken voro åter som bekant under
vår s. k. frihetstid alla från det härskande
partiet afvikande uttalanden utom riksdagarne ej
allenast betraktade såsom otillåtna utan rent af
straffbara. Tidningen fortfor (under de sista fem åren
med Röding som äfven förläggare) till 1758. Långt
dessförinnan hade M. 1745 börjat utgifva Stockholms
Weckoblad, med listor öfver aflidna personer samt
anlända resande och fartyg, uppgifter om växelkurser,
taxor och torgpriser, m. m. samt så småningom äfven
allmännyttiga uppsatser. Efter
1766 års tryckfrihetsförordning fann M. tiden
mogen för behandling af äfven tidens frågor.
1767 började att ett par gånger i veckan
som bihang till den sistnämnda tidningen
utgifvas Dagligt Allehanda, hvilken 1769 erhöll
en från modertidningen skild existens och snart
under ledning af M:s son Wilhelm, född 1740, som
vår första dagliga tidning började taga häftig del i
diskussionen af offentliga angelägenheter (mest i form
af insändare) och ådagalade Mössvänliga tendenser.
Särskildt dryftades med stor ifver Stockholms
kommunala förhållanden, hvilka blefvo föremål
för en ganska hårdhändt kritik. Under 1770-71
utgaf Momma junior en särskild veckoskrift för
dessa saker kallad Stockholms Oordentligheter,
uti hvilken finnes en hel följd i kulturhistoriskt
afseende synnerligen intressanta artiklar
om lifvet å Djurgården, källare och kaffehus,
öfverflödsförordningens efterlefnad,
rangskillnaden vid brunnsorter m. m. Oaktadt Momma
junior på sina företag hade en god
inkomst, tvangs han dock på grund af sitt
öfverdådiga lefnadssätt att rymma ur riket 1771
och lämna sin egendom till sköfling åt borgenärerna.
Den om svenska boktryckeriväsendet så högt förtjänte
Peter M. öfverlefde väl denna katastrof, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
