Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Montgomery-Cederhielm, Hugo - Montgomery - Montgomery, Gustaf Adolf - Moqvist, Carl Johan - Moræus, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som attaché vid svenska beskickningen i Rom. I april
månad 1872 deltog han med några landsmän i en utflykt
till Sorrento, hvarifrån man d. 25 beslöt att göra
ett besök på ön Capri. De lustfärdande kommo öfverens
om att göra en vandring upp till spetsen af Tiberii
klippa. M. skyndade förut och satte sig brådskande
på en vid klippbranten stående förfallen mur samt
föll utför den flera hundra fot höga bergspetsen och
slog ihjäl sig. Året före sin död framlade han ett
häfte Dikter, hvilka inneburo vackra löften för en
blifvande skaldeverksamhet.
Ogift.
Montgomery. En annan ätt med samma namn, som
1774 naturaliserades och adopterades på den förut
nämnda ättens nummer på svenska riddarhuset, hade
med denna intet annat kändt samband än namnet. Den
ansågs emellertid vara af samma stam. Den förste med
säkerhet kände stamfadern är en Jakob David M., som
uppgifves varit generalmajor i hannoveransk tjänst
och sedermera öfverstlöjtnant i svenska armén. Dennes
son och sonson voro båda officerare i svenska armén,
och den senares fem söner introducerades som en yngre
gren på den förut naturaliserade Montgomery’ska
ättens nummer.
Montgomery, Gustaf Adolf, krigare,
författare. Född i Kemi socken i Finland d. 24 maj
1791. Föräldrar: majoren Gustaf Adolf Montgomery och
Hedvig Helena Löthman.
M., hvilken redan i barndomen
utmärkte sig för ovanlig liflighet och lätthet
att fatta, började vid elfva års ålder sin militära
bana såsom trumslagare vid Österbottens regemente,
blef 1804 korpral, hvarefter 1808 års krig beredde
honom tillfälle att, under det han förvärfvade
silfvermedaljen för tapperhet i fält, skyndsamt
genomlöpa alla underofficersgraderna, så att han vid
krigets slut 1809 för visad rådighet och mod avancerat
till löjtnant i arméen. Placerad vid Värmlands
fältjägärkår, deltog han under kriget 1814 i de mest
betydande striderna och befordrades 1816 till kapten
i Västerbottens regemente. Hans senare befordringar
fortgingo i vanlig ordning och företedde ingenting
ovanligt. Förordnad till inspektionsadjutant vid
arméns norra inspektion sistnämnda år, utnämndes han
till kapten i generalstaben 1817, blef major vid
Jämtlands fältjägarregemente och chef för arméns
norra inspektionsstab 1818. M. tog 1821 afsked ur
regementet med tillstånd att kvarstå i arméen,
där han utnämndes till öfverstlöjtnant 1826 och
vid sitt afskedstagande 1835 erhöll öfverstefullmakt.
En bland delägarna, förvaltade han 1834–41
Gustafs- och Carlbergs kopparverk vid foten
af Åreskutan, där han åstadkom en mängd vackra och
solida byggnader, anlade vägar, uppförde kyrka och
skolhus för brukspersonalen och ifrade för ortens
framåtskridande i såväl ekonomiskt som sedligt
hänseende. Efter att en tid varit tillförordnad,
utnämndes han 1842 till ord. landshöfding i Jämtlands
län, men flyttades s. å. till enahanda befattning i
Västerbotten och tog 1856 afsked härifrån. Led. af
Krigsvet.-akademien. Under riksdagen 1823 uppträdde
M. på riddarhuset såsom flitig talare och ifrig
reformator. Men det anseende han då och sedermera
där förvärfvade sig, öfverglänses vida af hans rykte
såsom skriftställare. I detta hänseende är han mest
bekant genom sina biografier öfver några krigskamrater
från finska kriget, såsom Vegesack, Eek och Edelstam
samt sin Historia öfver kriget emellan Sverige och
Ryssland åren 1808 och 1809, 1842. M. publicerade
äfven 1831–32 anmärkningar till G. Adlersparres
»Handlingar rörande Sveriges historia», utgaf 1824
»Framledne riksrådet m. m. grefve Carl Gustaf Tessins
dagbok 1757» och var juli 1827–april 1828 redaktör af
»Medborgerlig Militaire Tidning».
Död i Stockholm d. 26 maj 1861.
Gift 1826 med Hedvig Elisabet
Wallmark, dotter af den bekante skriftställaren,
kanslirådet P. A. Wallmark.
Moqvist, Carl Johan, elementarlärare, dramatisk
författare. Född i Kalmar d. 29 sept. 1825. Föräldrar:
mältaren Jonas Moqvist och Helena Erlandsson.
M. blef student i Uppsala 1843, aflade
fil. kand.-examen 1847 och promoverades året
därpå till fil. doktor. Hösten
s. å. konstituerades han till lärare vid Kalmar
apologistskola och utnämndes till lektor i främmande
lefvande språk vid Kalmar högre elementarläroverk
1858. Redan i Uppsala utgaf M. Skisser af Onkel Thure,
1848. Såsom dramatisk författare uppträdde han först
egentligen med lustspelet En kärleksintrig eller
Polkander i Stockholm, hvilket i början af 1850
gjorde mycken lycka på Mindre teatern, den tiden
under Stjernström, som af titelrollen skapade en
ganska lyckad Stockholmstyp. Vidare författade han:
Ett sommaräfventur på Djurgården, Polkander och hans
fru, Mamsell Bager eller den emanciperades seger,
Spindlarne, Bloomerismen eller den nya damtoiletten,
Lefve Fåfängan!, Spanska konsuln, Två lustiga
turar. Hans sista dramatiska arbete var Munken,
romantiskt skådespel, som första gången uppfördes
i hans födelsestad någon tid före hans död. 1865
uppsatte han och redigerade, så länge hans krafter
medgåfvo det, tidningen Kalmar. Efter att under de
sista åren af sin lefnad ha lidit af en nästan ständig
aftyning, afled han i Kalmar d. 3 juni 1869.
Gift 1856 med Augusta Natalia Klingberg.
Moræus, Johannes, läkare. Född i Falun d. 9 mars
1672. Föräldrar: kronobefallningsmannen Johannes
Moræus och Barbro Svedberg.
När fadern 1678 dog
och lämnade änka och sju barn i små omständigheter,
erhöll M. en vårdare i den sedermera så ryktbare
biskop Jesper Svedberg, som då var pastor vid
Lifregementet till häst. Af honom sattes han först
i skola i Stockholm och sedermera 1688 till elev på
apoteket Svan, där M. kvarstannade till 1696, då han
fick flytta till morbrodern, som under tiden blifvit
teologie professor, och enligt sin böjelse ägna sig åt
läkarvetenskapen. Med understöd af Svedberg, företog
han hösten 1703 en resa till Holland, studerade ett
år under den berömde Boerhave i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
