Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Munck af Rosenschöld, Eberhard - 5. Munck af Rosenschöld, Thomas - Munktell - 1. Muncktell, Johan Fredrik - 2. Munktell, Johan Teofron - 3. Munktell, Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lopez d. y., på hvars befallning han lär blifvit
aflifvad i slutet af 1868. En del af hans samlingar
ha kommit Vetensk.-akad. till godo.
5. Munck af Rosenschöld, Thomas, jurist,
riksdagsman. Född i Lund d. 28 juni 1813; den föreg.
kusin. Föräldrar: d. v. löjtnanten, sedermera svenske
konsuln i Flensburg Gabriel Munck af Rosenschöld
och Hedvig Sara Lovén.
1829 inskrifven bland de
studerande vid universitetet i sin
födelsestad och 1835 promoverad filos. doktor,
lämnade han kort därpå Lund och aflade året
därefter hofrättsexamen i Uppsala. Efter
flere års tjänstgöring som extra i olika
verk, förordnades han till ord. kopist i
justitierevisions-expeditionen 1842, var från
1844 adj. led. först af Svea hofrätt och sedan af
Skånska hofrätten, utnämndes 1847 till assessor i
Skånska hofrätten och befordrades 1849 till ordinarie
revisionssekreterare. Från slutet af 1850 till slutet
af 1856 utöfvade han expeditionschefsbefattningen
i ecklesiastikdepartementet, men återtog därefter
sitt revisionssekreterareämbete 1856 och utnämndes
1858 till president i hofrätten öfver Skåne och
Blekinge. Under de sista åtta ståndsriksdagarna,
1844–66, var han ledamot af ridderskapet och
adeln, samt arbetade i expeditions-, ekonomi-,
lag- och konstitutionsutskotten. Efter det nya
riksdagsskickets antagande var M. Kristianstads
läns landstings representant i Första kammaren
1867–75. Han var sedan 1859, med undantag af riksdagen
1865–66, ordförande i konstitutionsutskottet, högt
aktad för insikter och duglighet men på grund af
mindre lyckliga »utförsgåfvor» tagande ringa del
i kammarens debatter.
M. tog 1883 afsked från
presidentämbetet. Vid Lunds universitetsjubileum
1868 promoverades han till juris hedersdoktor.
Död d. 20 jan. 1893 i Stockholm.
Gift 1865 med Augusta Charlotta Malmborg.
Munktell. Släkten härstammar från och har sitt
namn af Munktorps församling i Västmanland, där
hemmansägaresonen Martinus Olai Muncktelius föddes
1620. Han dog 1691 som kyrkoherde i Säter. Namnet
ändrades af hans efterkommande till Muncktell, senare
till Munktell eller Muncktell.
1. Muncktell, Johan Fredrik, präst, personalhistoriker.
Född på Eriksberg vid Falun d. 26 sept. 1764.
Föräldrar: geschwornern
Johan Erik Muncktell och Magdalena Nordman.
M. blef student i Uppsala 1784 och vigdes till
präst i Västerås 1790. Sedan han ett
par års tid tjänstgjort som pastorsadjunkt i Irsta af
Västerås stift, befordrades han 1794 till komminister
i Kärrbo, hvarifrån han 1815 flyttade såsom utnämnd
kyrkoherde till Sevalla. Erhöll prosttitel 1816 och
undfick fyra år senare fullmakt att vara kyrkoherde
i den församling, hvarest han börjat sin bana som
adjunkt. Ehuru ej graduerad, hugnades han 1844 med
teologie doktors värdighet.
Död i Irsta, såsom stiftets senior, den 5 mars
1848.
M, var en flitig historieforskare och utgaf
vid åttio års ålder sitt förtjänstfulla arbete
Vesterås stifts Herdaminne (1843–46), hvarpå han
då arbetat i fyrtio år.
Gift 1796 med Kristina Charlotta Nohrborg.
2. Munktell, Johan Teofron, mekaniker,
industriidkare. Född i Kärrbo socken i Västmanland
d. 20 mars 1805; den föregåendes son.
Vid sjutton års ålder antagen till elev hos d. v. myntguardien,
bergsrådet Broling, blef M. verkmästare vid
k. myntet, då detta ombyggdes 1826,
samt konstruerade och tillverkade de flesta
för myntpräglingen då erforderliga maskiner och
redskap. Från 1828 hade han öfverledningen af det
af Broling i Stockholm anlagda gjutstålsverket,
tills detta 1837 nedlades. 1832 flyttade M. till
Eskilstuna och anlade där för egen räkning en mekanisk
verkstad. Sedan han 1835 med statsunderstöd studerat
den engelska järnindustrien, utvidgade han sitt
etablissement till ett större mekaniskt faktori,
hvilket 1859 förenades med ett större järngjuteri,
Klosterströms gjuteri. Bland utmärkta arbeten,
som utgått från det Munktellska etablissementet,
må nämnas: kupolen med rörligt maskineri till
Uppsala observatorium, det första i Sverige byggda
järnvägslokomotivet för Frykstadsbanan, hvilket
sedan efterföljts af en mängd dylika för andra
järnbanor, ångpumpverken till Malmö och Oskarshamns
skeppsdockor, de första inom landet tillverkade
maskiner för gevärsfabrikationen i större skala
vid vapenfabrikerna i Sverige, Norge och Danmark,
ångsågar, ångkvarnar, ångmudderverk och en stor
mängd andra verk med lokomobiler. Sedan han 1855
utverkat anslag af allmänna medel för anläggandet af
en kanal med slussar från Torshälla till Eskilstuna,
tog han hufvudbestyret vid detta arbete och bidrog
i väsentlig mån till dess fullbordande 1860. Några
år senare uppgjorde han plan för inrättandet af
en pappersmassefabriks anläggande vid Sörstafors i
Västmanland, hvilken förnämligast genom hans medverkan
blef färdig 1871. M. erhöll 1836 direktörstitel,
inkallades 1865 i Landtbruksakademien och erhöll 1869
Landtbruksakademiens stora medalj i guld samt blef
1884 hedersled. af akademien. Led. af Vet.-akad. Död
i Eskilstuna d. 2 juli 1887.
Gift 1833 med Fredrika Vilhelmina Hjertstedt.
3. Munktell, Johan Henrik, musiker. Född på
Grycksbo bruk i Dalarne d. 9 okt. 1804.
Syssling till M. och son af bergsrådet
Johan Jakob Munktell och Eva Gahn.
Efter i Uppsala aflagd kansliexamen tjänstgjorde
M. några år i finansdepartementet och inköpte 1836
af fadern den gamla
familjeegendomen Grycksbo, som han sedan innehade
till sin död, i Falun, d. 8 april 1861.
En varm vän af tonkonsten, väckte han som
pianoexekutör och särdeles som improvisatör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
