- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:154

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Munktell, Johan Henrik - Munthe - 1. Munthe, Sven Johan - 2. Munthe, Johan Lorentz - 3. Munthe, Sven Abraham - Muræus, Stefan Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmärksamhet till och med i utlandet. Jenny Lind,
som en gång hörde honom spela, försäkrade, att
hon aldrig hört ett sådant anslag på pianot som
hans. Beundransvärdt var hans musikaliska minne,
hvilket tillät honom att utan noter återgifva på piano
flere af Haydns och Mozarts stråkkvartetter. Då han
under en resa i Wien kom i tillfälle att höra den
där uppträdande ryska hornmusiken, upptecknade han
vid hemkomsten till sitt logi de flesta stycken,
han hört sällskapet utföra. Följande dagen visade
han dessa för sällskapets direktör Kaslow, som blef
utom sig af bestörtning, emedan det var honom på det
strängaste förbjudet att utlämna några afskrifter
af kårens musiknummer. M. berättade då, hur allt
tillgått, och lofvade att icke göra något missbruk
af sina uppteckningar.

Gift 1836 med Kristina Augusta Eggertz.


Munthe. Urgammal adelssläkt i Flandern,
hvaraf en medlem, Ludvig von M., på 1500-talet kom
under oroligheterna därstädes till Lybeck, hvarifrån
hans familj sedan kom till Danmark. Från hans näst
äldsta son, Hans M., slutligen kyrkoherde på Själland,
härstamma genom dennes äldre son, teol. prof. vid
Lunds gymnasium, Arnold M., f. 1590 d. 1629, de
svenska grenarna af släkten.


1. Munthe, Sven Johan, filolog. Född d. 3 nov.
1714 i Slågarps prästgård i Skåne. Föräldrar:
kyrkoherden i Slågerup af Lunds stift Jöns Munthe
och Kristina Engeström.

Med grundlig underbyggnad,
meddelad af fadern, och efter någon tids vistelse
vid Landskrona skola, blef M. 1727 student i
Lund, där han erhöll lagerkransen 1738. Tre år
därefter förordnades han till docent i österländska
språk, befordrades 1742 till adjunkt och 1745 till
professor i grekiska och orientaliska språken.
1764 utbytte han denna lärostol mot fjärde
professuren i teologiska fakulteten, men fortfor
att jämte sin egen disciplin upprätthålla
undervisningen i den orientaliska litteraturen
ända till 1769, då han emottog den teologiska
fakultetens tredje lärostol. Teologie doktor.
Död i Lund d. 29 aug. 1774.

Hans kunskaper omfattade hufvudsakligen
österlandets språk och voro så stora, att han
af k. kansliet nyttjades till tolk vid den
beskickning från Tripolis, som 1745 besökte
Sverige. Att han för öfrigt ej blef mera bemärkt,
torde till någon del ha legat i hans stilla,
blyga och tillbakadragna väsen. Hans litterära
kvarlåtenskap utgöres af en mängd akademiska
dissertationer, nästan alla af filologiskt innehåll.

Gift 1746 med Magdalena Ulrika Hellichius,
en syster till den bekante kommendanten
i Kristianstad Abraham H., sedermera adlad
Gustafsschöld (se I: 417).


2. Munthe, Johan Lorentz, jurist, politiker.
Född i Karlshamn d. 15 april 1729; den föregåendes
brorson. Föräldrar: tullinspektören Mårten Munthe
och Anne Mary Fuus (af engelsk härkomst).

Student i Lund 1743, aflade M.
därstädes juridisk examen 1751 loch blef 1758
borgmästare i Eksjö. Utsedd till riksdagsman i borgareståndet
vid 1765–66 års riksdag, slöt han sig till den vid
densamma rådande Mössmajoriteten, hvilken insatte
honom i sekreta utskottet. Han framträdde inom
detsamma som förkämpe för de våldsammaste åtgärderna
mot motpartiet och utvecklade särskildt stort
nit för att, i direkt strid mot förut af Mössorna
häfdade principer, en särskild kommission skulle
sättas till rannsakning öfver de s. k. Hoffmanska
oroligheterna i Västergötland. Vid följande riksdag
1769 voro Hattarna åter i majoritet och M:s val blef
förklaradt ogiltigt, men vid 1771–72 års riksdag
gjorde han sig åter gällande som en af Mössornas
främste män och tryckte kanske i högre grad än
de flesta sin prägel på ståndets beslut, äfven nu
placerad i sekreta utskottet. Efter revolutionen
bevistade han riksdagarna 1778 och 86, men hade
nu, i likhet med flera af sina partivänner, Essen,
Rudbeck m. fl., förvandlats till ett nitiskt verktyg
för Gustaf III:s önskningar. 1786 tog M. afsked från
sin borgmästaresyssla och ägnade sig helt åt skötseln
af sin egendom Kvarnarp invid Eksjö, som af honom
sattes i förträffligt skick. Död därstädes d. 27
april 1795.

M. uppträdde äfven som skriftställare
med Tankar angående landculturen i riket 1761 och
Försök till en bondepractica 1787.

Gift 1760 med Charlotta Rebecka Cassel.


3. Munthe, Sven Abraham, ämbetsman. Född
i Karlshamn d. 11 april 1787;
sonson till M. 1. Föräldrar: Borgmästaren
Carl Magnus Munthe och Gustafva Nehrman.

Student i Lund 1804, aflade M. redan följande
år hofrättsexamen därstädes och inskref
sig i åtskilliga ämbetsverk i hufvudstaden
samt avancerade 1818 till förste sekreterare i
finansdepartementet. T. f. statssekreterare därstädes
1838, blef han efter departementalstyrelsens
införande 1840 expeditionschef i finansexpeditionen
af k. m:ts kansli. 1842 kallades han till statsråd
och chef för finansdepartementet och fungerade å
denna plats till 1848, då han blef t. f. president
i kammarkollegium. Två år senare blef han ordinarie
innehafvare af samma befattning, från hvilken han 1864
erhöll afsked. Död i Stockholm d. 15 april 1873.

M. ansågs i yngre år hysa liberala tendenser, hvilka
med tiden antogo en moderat-konservativ riktning.

Gift 1814 med Augusta Charlotta Jacobina Gödecke.


Muræus, Stefan Larsson, präst, författare. Född i
Mariestad under första decenniet af 1600-talet, blef
M. student i Uppsala 1630 och anställdes, sedan han
ingått i det andliga ståndet, 1636 som hofpredikant
hos riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, genom
hvars bemedling han 1645 utnämndes till kyrkoherde i
Kristinehamn. 1670 erhöll han »för sin höga ålders
skull, såsom ock för andra besvär och klagomål,
församlingen hade mot honom» en medhjälpare i
ämbetet. Han afsattes »för någon förseelse» 1674 och
dog 1675.

I ungdomen försökte han sig som skald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free