Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muræus, Stefan Larsson - Murbeck, Peter - Murberg, Johan - Murén, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och har utgifvit Hieronymi Prophetia om verdenes
ända 1633, åtskilliga andliga tal och skrifter, samt
Threnodia. Klagosång öfver Gustaf Adolphs hädanfärd
1634. Mer än för något af dessa arbeten förtjänar
han ihågkommas såsom den förste, hvilken öfversatte
Arndts »Fyra böcker om en sann christendom», en
uppbyggelsebok, som haft det största inflytande på
svenska folkets religiösa bildning.
Gift 1645 med Kristina Fegræus.
Murbeck, Peter, predikant. Född i Karlskrona d. 25
april 1708. Son af smeden Jöns Murbeck och Maria
Sporzelius.
M. blef student i Lund 1723 och
missiverades efter aflagd prästexamen 1731 till
prästerlig tjänstgöring i Malmö. Här väckte han
snart uppmärksamhet som botpredikant och fick genast
ett parti för sig, men ett ännu större emot sig. Då
det senare lyckats vinna den konsistoriella makten
i sina led, skickades han från Malmö och anställdes
som adjunkt i Häslunda församling i Skåne. Men då
äfven där en andlig rörelse uppstod såsom i Malmö,
inkallades han 1740 – efter att redan 1737 en lång
rättegång, ehuru utan påföljd, börjats mot honom vid
Malmö rådhusrätt för brott mot konventikelplakatet –
att stå till rätta inför domkapitlet, »såsom misstänkt
för oriktiga meningar». Till svar ingaf M. sin
berömda trosbekännelse, tryckt första gången 1770,
och blef sedermera tills vidare suspenderad från
prästerlig tjänstgöring. Denna suspension upphäfdes
af k. m:t först 1746, då han erhöll kallelse att vara
svensk högmässopredikant vid finska församlingen i
Stockholm. Här blef han känd och mycket värderad af
den bekante Tollstadius, som följande året antog honom
till medhjälpare i Jakob och Johannes. 1750 utnämndes
M. till komminister i Hedvig Eleonora församling, där
några år senare en annan väckelsepredikant, Rutström,
blef kyrkoherde. Mellan de båda ämbetsbröderna yppades
genast en bedröflig söndring, som dock någorlunda
hölls tillbaka, så länge Tollstadius lefde. M.,
uppfostrad i pietismens skola, var strängt lagiskt
sinnad och påminde i mycket om de metodistiska
botpredikanterna, under det Rutströms omvändelsearbete
hade en ensidigt evangelisk riktning. Efter Tollstadii
död utbrast missämjan i full låga och gick så långt,
att man ofta fick höra komministern M. i aftonsången
vederlägga, hvad kyrkoherden Rutström föredragit i
högmässan. Ändtligen skildes de bägge stridsmännen,
när den förre 1761 befordrades till kyrkoherde i
Fridlefstads och Rödeby pastorat i Blekinge, där
han sedan framgångsrikt verkade till sin död d. 8
dec. 1766. Ett minne af hans vistelse i Stockholm
är den s. k. Murbeckska inrättningen för fattiga
flickors undervisning och uppfostran, hvilken
barmhärtighetsanstalt ännu äger bestånd. Han anslog
äfven en fond till förmån för präster, som blefvo
förföljda för religionssaker, men hvilket kapital
skall hafva blifvit användt för – teatern.
Gift 1: 1733 med Katarina Kragg och 2: 1746 med Kristina
Maria Cederbeck.
Murberg, Johan, pedagog, författare. Född i
Gästrikland af medellösa föräldrar d. 4 dec. 1734.
Genom en anförvants hjälpsamhet genomgick han skola
och gymnasium och ankom 1754 till Uppsala, där han
1761 eröfrade lagerkransen med andra hedersrummet. Två
år senare fästes han vid universitetet såsom docent
i hebreiska, några år senare äfven i grekiska, och
erhöll 1772 fullmakt som e. o. adjunkt, men därmed
voro hans akademiska befordringar slutade. Han
sökte och erhöll 1773 historiska lektoratet i Gäfle
och förordnades, när gymnasium till följd af en
öfvergången eldsvåda upplöstes, att vara rektor
vid storskolan i Stockholm 1777. Redan förut
hade han, dels som talare, dels som författare
till några skaldestycken, blifvit bemärkt af
Gustaf III, hvilken gaf honom i uppdrag att för
svenska scenen öfverflytta Racines mästerstycke
»Athalie». Hos samtiden väckte denna öfversättning
ett så stort uppseende, att öfversättaren, ehuru
han på ämbetsmannabanan egentligen aldrig kom
längre än till den nyssnämnda rektorsbefattningen,
ordentligen öfverhopades med uppdrag, utmärkelser
och förtroenden. 1786 kallades han till ledamot af
Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademien och året därefter
till en af de första ledamöterna af Svenska akademien,
förordnades 1792 till ledamot af bibelkommissionen,
utsågs att granska den nya profpsalmboken, utarbetade
en stor del af den nya skolordningen, skref flere
afhandlingar i Vitterhetsakademien, utarbetade
åtskilliga bokstäfver i Svenska akademiens ordbok och
var i elfva år redaktör af Posttidningen m. m. M. var
också genom prästerskapets val från 1792 fullmäktig
i riksgäldskontoret och banken. Död i Stockholm d. 27
mars 1805.
Murén, Per, affärsman, politiker. Född vid Gnarps
masugn i Gnarps socken i norra Helsingland d. 12
maj 1805. Föräldrar: bruksinspektoren Olof Murén –
af en gammal släkt från Murgården i Ockelbo socken af
Gästrikland – och Anna Sofia Norelius.
När M. var sexton år gammal, sattes han i handel i Gäfle och
blef egen handlande därstädes 1829. Hans redbarhet,
ljusa förstånd och praktiska duglighet fäste tidigt
vid honom kommunens uppmärksamhet och beredde honom
en mängd af de förtroendeuppdrag, denna hade att
meddela. Ännu helt ung invald bland borgerskapets
äldste, var han i flera år denna institutions
ordförande samt valdes 1847 till stadens representant
i borgarståndet, där han snart gjorde sig känd som en
af handels- och näringsfrihetens varmaste anhängare,
för hvilken princip han i bevillningsutskottet bröt
mången lans. Härjämte låg honom kommunikationernas
utveckling varmt om hjärtat. Också torde en ej
ringa del af de viktiga beslut, som å dessa områden
fattades vid 1856–58 års riksdag, då han var medlem
af statsutskottet, få skrifvas å hans konto. Han
bevistade äfven de två sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
