- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:156

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murén, Per - Murray - 1. Murray, Johan Andreas - 2. Murray, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ståndsriksdagarna 1862–63 och 1865–66, då han, utom den plats i
bevillningsutskottet, han äfven beklädt 1850–51,
fungerade som ståndets vice talman. Han hade nu
fröjden att i 1864 års författning om utvidgad
näringsfrihet se omsatta i praktiken de principer,
för hvilka han länge kämpat. En af, utom personlig
misstämning, äfven olika åsikter å statshushållningens
område härledd divergens mellan A. W. Björck och
Murén föranledde den senare att kring sig samla en
grupp, beredd att korsa B:s planer och hvilken i
politiskt afseende plägade betecknas som den mera
återhållande fraktionen, som lyckades behärska
utskottsvalen vid 1865–66 års riksdag. Den var dock
lika ifrig som någonsin motståndarne att befrämja
representationsreformen. Efter dennas seger var M. vid
1867–68 års riksdagar medlem af Andra kammaren, vid
båda fungerande som vice ordf. i bevillningsutskottet,
men utan att spela någon större politisk roll
i kammaren. M., som 1863–64 varit ordf. i Gäfle
stadsfullmäktige och 1864–69 i Gäfleborgs läns
landsting, drog sig sedermera tillbaka från det
offentliga lifvet. Han afled i Gäfle d. 2 maj 1888.

Gäfle stad står till honom i outplånliga
förbindelser. Gäfle manufakturaktiebolag med Strömsbro
bomullsfabrik, där han från början var verkställande
direktör och direktionsordförande; Gäfle–Dala
järnvägsaktiebolag, i hvilket han under järnvägens
anläggning och sedan länge var verkställande direktör
samt intill 1874 ordförande i styrelsen; anläggningen
af Nyhamn; upprättandet af Sandvikens storartade
järnmanufaktur- och bessemertillverkning;
Korsnäsbolagets omfattande träförädlings- och
utskeppningsaffär, äro alla hans verk eller
utgångna från hans initiativ. M. stiftade vidare
Gäfleborgs enskilda bank, Gäfle sjöassuransförening
och Norrlands ångbåtsbolag.

I sitt testamente
donerade han bl. a. 300,000 kr. till borgarskolan i
Gäfle, 50,000 kr. till en pensionsfond för dess
lärare, 25,000 kr. till folkskolan i Gäfle, 210,000
kr. till andra institutioner i staden eller länet,
o. s. v.

Gift 1830 med Kristina Selggren.


Murray. Den förste med säkerhet kände stamfadern
för den svenska ättegrenen är Johan Murray, som
lefde 1665–1721 och var jordägare i Preussen. Han
har uppgifvits härstamma från den urgamla skotska
ätten Murray. Sonen Andreas flyttade till Sverige,
blef kyrkoherde vid tyska församlingen i Stockholm
och slutligen pastor primarius. Dennes son Gustaf
– se nedan – adlades 1810.


1. Murray, Johan Andreas, läkare, botaniker. Född i
Stockholm d. 27 jan. 1740. Föräldrar: pastor primarius
Andreas Murray och Johanna Kristina Golitz.

Med grundlig elementarbildning, inhämtad genom enskild
undervisning i hemmet, ankom M. 1756 till Uppsala,
där han beredde sig för den medicinska banan genom
flitiga studier och åhörande af Linnés, Aurivillii
och Wallerii föreläsningar. Han begaf sig sedermera
1760 till Göttingen, där han 1763 erhöll
medicine doktorsgraden och året därefter
utnämndes till e. o. medicine professor. Lika
grundlig vetenskapsman som skicklig akademisk
undervisare, vann han inom kort en ryktbarhet, som
tillförde honom utmärkelser från de flesta europeiska
länder. 1768 tilldelade honom filosofiska fakulteten
i Göttingen hedersdiplomet såsom filosofie doktor och
Vetenskapsakademien i Stockholm sitt kallelsebref att
vara hennes ledamot. 1769 erhöll han fullmakt såsom
ord. medicine och histor. natur. professor. Led. af
en mängd vetenskapliga samfund och lärda sällskap,
i Köpenhamn, Paris, Nancy, Edinburg, Zelle, Bern,
Florens, Lyon, Weissingen, Orléans, Uppsala, Lund,
Göteborg m. fl. 1782 mottog M. af Georg III i England
titeln af hofråd. De stunder, hvilka icke upptogos
af hans akademiska tjänstebefattningar, ägnade han
åt ett omfattande författarskap och är särskildt
minnesvärd såsom öfversättare till tyskan af flera
svenska verk af värde, såsom »Kalms resa i Norra
Amerika», »Bjerkéns afhandling om kräftsjukdomen»,
»Akrells kirurgiska händelser», »Rosenstein om
barnsjukdomarna» o. s. v. Hans förnämsta arbete
är likväl Apparatus medicaminum etc., som utkom
i 6 delar 1776–92 och utgör den fullständigaste
sammanställning af allt, som hänför sig till
vegetabiliska läkemedel. Död i Göttingen d. 22 maj
1792.

Gift 1772 med Margareta Eleonora Conradi.


2. Murray, Gustaf, biskop. Född i Stockholm d. 28
mars 1747; den föregåendes bror.

Han hade utom af
sin far åtnjutit undervisning i tyska trivialskolan
i Stockholm, då han 1760 skickades till Uppsala,
hvarifrån han 1766 begaf sig till Göttingen, där han
erhöll magistergraden vid promotionen 1768. Härvid
inträffade det märkliga, att hans äldste broder,
som var filosofie professor i Göttingen, vid
tillfället var promotor, och att hans andre broder,
den förenämnde Johan Andreas, på samma gång mottog
lagerkransen såsom hedersmagister. Återkommen till
Sverige, lät han prästviga sig 1770 och biträdde
sin far vid själavården inom tyska församlingen
i Stockholm till 1774, då han utnämndes till
hofpredikant samt till hertig Carls och hans
gemåls biktfader. Fyra år senare teologie doktor,
befordrades han 1780 till kyrkoherde i Jakobs och
Johannes församlingar, om hvilkas fattigvårdsväsende
och uppfostringsanstalter han inlade stora och
redbara förtjänster. 1786 blef M. prästeståndets
fullmäktig i rikets ständers bank, 1792 led. af
ecklesiastikberedningen och 1793 led. af kommittén
för kyrkohandbokens, psalmbokens och katekesens
förbättrande. Omsider befordrades han 1801 till pastor
primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen,
och utnämndes efter Carl XIII:s uppstigande på tronen
på ett och samma år, 1809, till öfverhofpredikant,
ordförande i hofkonsistorium och ordensbiskop. Hans
sista prästerliga befordran var till biskopsstolen
i Västerås, hvarpå han erhöll fullmakt 1811,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free