- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:158

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller, Daniel Andreas Joakim - Müller, Joseph - Müllern, Gustaf Henrik von - Myhrberg, August Maximilian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

världen. M. förde med skicklighet ej blott spaden,
utan äfven pennan, och hans litterära verksamhet
omfattade icke blott hortikulturens, utan äfven
skönlitteraturens område. Utom en mängd uppsatser
i svenska och utländska tidskrifter har han inom
trädgårdsodlingsvetenskapen utgifvit Trädgårdsskötsel,
3 d.: Trädgårdskonst, 1848; Frukt- och köksträdgården
1850; Blomsterskötsel 1853; Trädgårdsvännen 1856;
Skogsvännen 1857; och såsom diktare jämte sin fru
Louise Müller Gedichte 1844; tillsammans med sin
fru, Fredrika Bremer och Tekla Knös Fyrväpplingen
1855; samt med sin fru och Tekla Knös Konvaljerna
1855. Hans lefnad, ett mönster af nyttig verksamhet,
plikttrogenhet, medborgerlig och huslig dygd, afbröts
tidigt af döden d. 18 sept. 1857.


Müller, Joseph, skolman, författare. Född
d. 16 sept. 1841 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Johan Peter Müller och
Sofia Vilhelmina Lundegren.

M., som jämte sina
föräldrar tidigt lämnade Sverige, afslutade sina
studier i Paris och Leipzig, där han 1871 blef
fil. doktor. Efter att redan förut
i åtskilliga år varit anställd vid sjökrigsskolan i
Sverige, blef han 1879 lektor därstädes i franska
språket. Tillika var han från 1873 till drottning
Josefinas död 1876 hennes bibliotekarie och från 1875
hennes handsekreterare. Som sådan planlade och ordnade
han de af henne beslutade välgörenhetsanstalterna:
»Konung Oscar I:s minne» och »Josefinahemmet», hvilkas
styrelser han från början alltjämt tillhört. Han har
ock som medlem af Stockholms stadsfullmäktige från
1893 egnat stort nit och intresse åt frågor rörande
fattigvårdsväsendet.

Som författare har M. uppträdt
med bl. a.: Remarques sur les classiques français
au XVII:e siècle
, 1871, Minnen ur änkedrottning
Josephines lefnadshistoria
, 1873, Fransk vitterhet
för skolan och hemmet
, 1891–93 samt flera läro- och
läseböcker i franska språket och en mängd artiklar
i Nordisk Familjebok.

Gift 1874 med Agnès Muffat.


Müllern, Gustaf Henrik von, statsman. M. var född
1664 och tillhörde en adlig släkt i Estland. M. antogs
vid tjugufyra års ålder till guvernör för
pfalzgrefvarna Adolf Johan och Gustaf Samuel samt
var senare svensk kommissionssekreterare i Haag
och bevakade 1698–1700 som e. o. envoyé de svenska
intressena hos de furstliga hofven vid mellersta
Rhen. Han tillhörde sedan Carl XII:s kanslipersonal
och var med denne i fält. 1708 utnämndes han till
kansliråd och statssekreterare vid utrikes ärendena
och blef, sedan Piper och Hermelin råkat i rysk
fångenskap, för en tid Carl XII:s förnämste statsman
och rådgifvare. Det oaktadt har han lämnat mindre spår
efter sig, än man skulle förmoda. Han var en kunnig,
redbar, erfaren och arbetsam, men föga beslutsam
man, och då han någon gång vågade motsäga konungen,
skedde det ej med tillräckligt eftertryck. Den senare
värderade honom för hans redbara vilja men hade för
öfrigt ingen hög tanke om hans statsmannavyer. Också
hände ej sällan, att M. lämnades i okunnighet just om de allra
viktigaste angelägenheterna. 1710 utnämndes M. till
hofkansler och friherre. Vid kalabaliken i Bender
1713 blef han tillfångatagen af turkarna, men var den
förste af svenskarna som blef utlöst. Vid kansliets
ombildning 1714 blef M. ombudsråd i Första utrikes
expeditionen. 1715 var han en af dem, som lyckades
förmå konungen att återvända hem från Stralsund,
medan det ännu gick för sig. Sedan Carl allt mer
började hänge sig åt Görtz, var det slut med M:s
ställning hos konungen. Han afled i Stockholm d. 9
april 1719.

Ogift.


Myhrberg, August Maximilian, krigare. Född i
Brahestad i Finland d. 24 juli 1797. Föräldrar:
tullförvaltaren, kaptenen Anders Gustaf Myhrberg
och Kristina Sovelius.

Tolf år gammal, skickades
M. till Uppsala, sedan familjen, som 1799 flyttade
till Uleåborg, efter krigets slut slagit sig ned i
Sverige, och intogs i en enskild undervisningsanstalt,
hvarifrån han vid sexton års ålder dimitterades till
universitetet. Sedan han efter ytterligare ett par
år absolverat kansliexamen, begaf han sig 1819 till
Åbo, för att efter aflagda juridiska examina söka
anställning i sitt fosterland. Emellertid for han 1822
tillbaka till Sverige och inhämtade bl. a. å Marieberg
undervisning i militära ämnen. Då han 1823 lämnade
Sverige, synes han haft för afsikt att få deltaga i
det krig, som då pågick på Pyreneiska halfön. I hvad
mån detta lyckades, är icke bekant, men 1824 ställde
han från Paris kosan till Grekland och ingick som
simpel ryttare vid ett kavalleriregemente, som
organiserades af d. v. ryttmästaren, sedermera
marskalken Regnaud Saint-Jean d’Angely. Här
utmärkte han sig så i de tätt återkommande
drabbningarna, att han på två år från man i ledet
uppstigit till stabsryttmästare. År 1827 erhöll
han plats som adjutant hos general Fabvier. Två år
senare utnämndes han af Greklands president, Capo
d’Istria, till kommendant på den viktiga fästningen
Palamide. Missnöjd med president Kapodistrias
styrelse, lämnade han 1830 kommendantposten och
ämnade hemresa till Sverige på permission. Men
i Paris anmälde han sig i den där bildade polska
kommittén för inträde i de härar, som då begynt kämpa
för Polens befrielse och återupprättelse. Om hans
polska fälttåg känner man likväl ej mera, än att
han såsom varande finne tjänade under ett främmande
namn, att han aflagt lysande prof af tapperhet,
och att han blef tillfångatagen af ryssarna men på
ett nästan underbart sätt räddad. Återkommen till
Paris, deltog han efter några års förlopp i spanska
kriget, hvarunder han tjänstgjorde vid Don Carlos’
armé. Någon del af året 1836 uppehöll han sig i
Skotland, återvände därifrån till Paris och återkom
till Sverige 1840. Här utnämndes han 1842 till
major och tjänstgjorde några år vid milisen på S:t
Barthélemy. Den sista delen af sin lefnad tillbragte
han ömsom i Sverige och Finland och ömsom på resor,
af hvilka den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free