- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:161

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månsson, Ivar - Månsson, Nils - Möller, Andreas - 1. Möller, Carl Oskar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verksam för regeringens afsikter. Han biträdde både
1892 och 1901 års härordningsförslag, men ådagalade
under många år, lindrigast sagdt, kallsinnighet
för rösträttens utsträckning, för hvilken han
under sin tidigare riksdagsmannabana ifrigt gått
i elden. Vid 1902 års riksdag frambar han
i Andra kammaren ett med biskop Billings i Första
kammaren lika lydande skrifvelseförslag, åsyftande
allmän rösträtt (med fullgjord skatteplikt,
där sådan föreligger, till både stat och kommun),
lika representationsrätt för stad och land samt
proportionella val. Ett beslut i den vägen kom
också, tack vare medverkan från Andra kammarens
radikalaste element, till stånd 1902, som
föranledde tillsättandet af den s. k. proportionella
valkommittén s. å. med M. som medlem,
men det på grundvalen af dess utlåtande af k.
m:t utarbetade förslaget vann ej 1904 års riksdags
bifall.

Suppleant i 1875 och 1892
(urtima) års försvarsutskott, var M. ordinarie
ledamot af konstitutionsutskottet 1888–90,
af läroverksutskottet 1890, af bankoutskottet
1891–94, af bevillningsutskottet 1895 och
af statsutskottet 1896–1903 samt tillhörde
1897–1903 talmanskonferensen. Han har äfven tagits
ovanligt mycket i anspråk för kommittéarbeten,
bl. a. för kommunalskattekommittén 1897–1900
och för postbefordringskommittén 1899–1901. Som
statsrevisor fungerade han 1888–89.

Gift med Sigrid Charlotta Larsson, dotter af riksdagsmannen
C. A. Larsson i Maspelösa (se II: 22).


Månsson, Nils, riksdagsman. Född af en fattig
bondsläkt i Starrarp, Frenninge socken af Färs härad i
Skåne d. 5 april 1776.

Han uppfostrades enligt sitt stånd till
arbetare och bonde och förblef
det hela sitt lif i dräkt, umgänge,
lefnadsvanor och tänkesätt,
under det att hans ord vid
riksdagarna gällde mer än de flestas, och hela
landet täflade om att för den utmärkte mannen
uttrycka sin beundran och högaktning. Genom
sitt giftermål med Ingar Olsdotter hade han
erhållit en liten hemmansdel i Sniberup i Östra
socken i Skåne, hvilken han sålde, och köpte
Skumparp i sin födelsesocken Frenninge. Det
är under benämningen »Nils Månsson i Skumparp»,
han är ryktbar icke blott i vår riksdagshistoria
utan äfven i utlandet. 1810 valdes han
första gången till riksdagsman för Färs och
Frosta härad, ett förtroende, som sedan förnyades
för hvarje riksdag till och med 1834, då
han äfven var fullmäktig för Onsjö, Rönnebergs
och Luggude härad i Skåne. Hvad som i synnerhet
utmärkte Nils Månsson såsom offentlig
man, var hans ovanliga förmåga såsom talare, i
hvilket hänseende han kunde kallas en verklig
improvisatör. Då han vid 1829 års riksdag hade
talat mot indragningsmakten, yttrade en af hufvudstadens
tidningar: »Den djupaste rörelse röjdes
vid Nils Månssons tal, icke allenast hos de
främmande åhörarna af alla klasser, utan äfven
hos pluraliteten af själfva ståndets ledamöter.
Hvarthän det tårade ögat vände sig afspeglades
samma rörelse i ett annat ögas tår». Såsom politisk
person tillhörde han den moderata oppositionen.
Hans godmodiga, människovänliga sinnelag
förhindrade likväl honom, med sitt stora
inflytande, att någonsin framstå såsom oppositionens
ledare. Tvärtom uppträdde han ofta såsom
medlare mellan detta parti och det motsatta
lägret. Hans redbara karaktär, som aldrig
lämnade rum för en skymt af misstanke om
dubbelt spel, förvärfvade honom också en lika
oinskränkt aktning och tillgifvenhet af motståndare
som af partivänner. Död i Skumparp d.
25 juli 1837 och begrafven på Frenninge kyrkogård,
där ett på hans graf upprest stenkors har
inristadt öfver hans namn de vackra orden: »En
man af folket och för folket».


Möller, Andreas, jurist, skriftställare. Född
d. 6 sept. 1800 i Venersborg,
där fadern var bagare.

Vid Lunds universitet, där M. begynte
sina studier 1817, gjorde
han sig snart bemärkt för sitt
ovanligt skarpa hufvud samt
sina vidsträckta, både humanistiska
och i synnerhet juridiska,
kunskaper. Dessa senare ansågos så öfverlägsna,
att han, utan att vara promoverad – han hade
1825 aflagt juridisk examen och lät sedan skrifva
in sig i justitievisionen i Stockholm – af prof.
Holmbergsson förordnades att förestå en juridisk
professur. Men då han i Stockholm icke var
känd af någon, kunde man icke finna hans
adress, utan vände sig till en annan jurist med
samma namn, som naturligtvis icke tilltrodde sig
att mottaga förtroendet. Ett par humoristiska
skaldestycken af M., Riks-dinéen 1829, Riks-soupern
1830 och Res-déjeunéen 1830, väckte
mycket uppseende för sitt frisinnade innehåll
och godmodiga skämt. L. J. Hierta blef förläggare
till ett par af dem, och detta inledde
bekantskapen mellan de båda, så att, då Hierta
1830 beslutit utgifva en ny tidning, »Aftonbladet»,
blef M. en af medarbetarne samt den som
hufvudsakligen och från början bidrog till tidningens
framgång. Emellertid gjorde hans stora
juridiska skicklighet sig äfven gällande i hufvudstaden,
där han snart blef så upptagen af juridiska
kommissioner, att han blott sällan kunde
lämna några bidrag till Aftonbladet. Han kvarstod
likväl i redaktionen till 1833, då han afträdde
från den publicistiska banan för att uteslutande
ägna sig åt sitt sakförarekall. M. var
på sin tid Sveriges mest anlitade sakförare,
skarp och sarkastisk. Han hade stora inkomster,
men kom efter hand att förakta både sitt
yrke och myndigheterna, med hvilka han var
i beröring. Efter hand började han lefva oordentligt
och afled nästan utblottad i Stockholm d. 23
nov. 1855.

Gift med Margareta Gustava Sturk.


1. Möller, Carl Oskar, arkitekt. Född i Malmö d. 20
april 1857. Föräldrar: byggmästaren Johan Möller och
Beata Andersdotter.

M. studerade i Stockholm vid
slöjdskolan 1870–73 och vid konstakademien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free