- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:163

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möller, Johan - Möller, Peter von - Mörk, Jakob Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1805. Såsom stiftsstyresman gjorde sig M. genast känd
för ordningskärlek, kraft och allvar och lyckades
inom sitt stift under den korta tid, han var biskop,
framkalla »en äkta prästerlig och församlingarna
gynnande samfundsanda». I författareväg har han
lämnat en mängd skrifter, bland hvilka må nämnas:
Försök till en i naturlig ordning inrättad lärobok
i Christendomskunskapen
1769; Försök till en mindre
Lärobok i Christendomskunskapen
1780, sedermera
öfversatt på finska; Försök till en större Lärobok i
Christendomskunskapen
1781; Utkast till predikningar
öfver de vanliga sön- och högtidsdags-evangelierna

1789–90; Läsning i blandade religionsämnen 1801–05
m. m.

Gift 1: 1781 med Ulrika Charlotta Wickman;
2: med friherrinnan Ulrika Stromberg.


Möller, Peter von, språk- och historieforskare,
landthushållare, riksdagsman. Född i Helsingborg
d. 20 maj 1809. Föräldrar: handl. Johan Béen och
Helena Zoll och i dopet adopterad af kommerserådet
Peter Möller och hans hustru Elise Marie
Béen
, fostersonens faster.

I sitt sjunde år
skickades M. till den berömda uppfostringsanstalten
Christiansfeld i Schleswig. M. kom därifrån 1821
i svensk privatskola och insattes som kadett vid
Karlberg 1823, Utexaminerad därifrån 1827, utnämndes
han till kornett vid skånska husarregementet, blef
1834 löjtnant och tog afsked 1839, med ryttmästares
namn, heder och värdighet. Ända till sitt femtonde år
hade M. uppväxt i öfvertygelsen, att han var sina
föräldrars enda barn och laglige arfvingen till
en väntad stor förmögenhet. Af en tillfällighet
underrättad om motsatsen, sökte och erhöll han
bekräftelse härom af sin fosterfar. Förintelsen
af alla lagliga anspråk på en förmögenhet, som han
dittills kunnat anse som sin egen, gjorde på hans
lifliga lynne ett djupt intryck och bestämde för
alltid hans lifsriktning. Han undvek med omsorg
alla rikedomens frestelser. Men då han redan lärt
uppskatta, hvad ett ekonomiskt välstånd bjuder,
föresatte han sig att förvärfva det genom eget
flitigt arbete. Efter fosterfaderns död mottog han
1833 på arrende och 1847 genom köp sin fostermors
egendomar Skottorp och Dömestorp i Halland och
ägnade sig med ifver åt landtbruket. 1835–36
företog han vidsträckta resor genom Tyskland, England
och Skotland för att studera dessa länders senaste
framsteg i landthushållningen och bidrog sedermera,
icke blott genom att upptaga och tillämpa det bästa
häraf vid sitt eget stora landtbruk, utan jämväl
genom upplysande råd och kraftiga initiativ högst
verksamt till den svenska modernäringens utveckling
inom Halland, liksom han i öfrigt nitiskt verkade för
detta landskaps framåtgående i många riktningar. Den
tid, enskilda angelägenheter och allmänna värf
lämnade honom öfrig, använde han till vetenskapliga
forskningar och författarskap, af hvars frukter vi
kunna nämna: Ordbok öfver Halländska landskapsmålet
1858, Biografier öfver Edv. Nonnen och Lars Wilhelm
Kylberg
i Vet.-akad. handl., praktverket Halländska
Herregårdar
1869–71, Rimmerier (tr. s. manuskr. 1871),
Anteckningar af och om öfverste C. Westée
(tr. s. manuskr. 1873), Bidrag till Hallands historia,
Norra Hallands furstar och höfdingar och Hallands
kloster 1874. Fornhandlingar rörande Halland 1868–72,
i Hall. fornminnesförenings årsskrift, 1867 års Första
Kammare. Biografiska skisser
1875, m. m.

1842 led. af Landtbr.-akad., 1845–58 Hallands
hush.-sällskaps sekreterare utan lön och
från 1861 till sin död dess ordförande.
1863–69 var han ordf. i Hallands läns landsting.
År 1860 erhöll M. adlig värdighet och bevistade
såsom led. af riddersk. och adeln ståndsriksdagarna
1862 och 1865, samt var medlem af riksdagens Första
kammare från 1867 till sin död, som inträffade
i Stockholm d. 28 nov. 1883. Han var därvid
1867–72 ledamot af lagutskottet samt tillhörde
1873–74 och 1876–83 konstitutionsutskottet. Led.
af Vet.-akad. 1866 och af Vitt., Hist. och Ant.-akad.

Gift 1: 1838 med Charlotta Brigitta Rooth och 2:
1847 med friherrinnan Sofia Elisabet Silfverschiöld.

Sonen Adolf Peter, f. 31 jan. 1855, student
i Uppsala 1874 och godsägare å Skottorp, har
från och med 1892 varit ledamot af Första kammaren,
där han, med i politiskt afseende i hufvudsak
konservativt skaplynne, gjort sig bemärkt
genom det själfständiga kynne, hvarmed han
förfäktat sin i vissa afseenden frisinnade
uppfattning, särskildt i fråga om religionsfriheten.


Mörk, Jakob Henrik, romanförfattare. Född i Stockholm
d. 12 jan. 1714. Föräldrar: spannmålshandlaren Henrik
Mörk
och Britta Bark.

Efter sina mindre bemedlade föräldrars död
bestämd att träda i tjänst hos en handlande, undgick
M. detta och härigenom missödet att blifva ryckt
från sin rätta bana genom sin svåger
assessor Elfvering, som upptäckte gossens läslust
och understödde densamma. Med sina ovanliga
naturgåfvor och utmärkta flit blef M. snart mogen för
den akademiska undervisningen och blef 1734 student
i Uppsala. Sedan han såsom informator i tre år
hade vistats i Uddevalla, där han började författa
sitt första stora arbete, begaf han sig 1742
till Stockholm, där han började utgifva
romanen Adalriks och Giöthildas äfwentyr,
som utkom delvis 1742–45, sedan en af hans vänner,
Anders Törngren, hvilken var Mörks medarbetare
om romanen och sannolikt skrifvit större delen af
dess början, förskjutit tryckningsomkostnaden.
Detta arbete, en studie efter Barclays och Fénelons
mönster, men med begagnande af de heroiska romanernas
apparat, väckte stort uppseende och vann ett så
lifligt bifall, att allmänheten med den allra
största längtan afvaktade de utkommande delarna.
En af M:s beundrarinnor, friherrinnan Kristina
Funck, född Cronström, kallade honom 1744
till kyrkoherde i Bro och Lossa pastorat i
ärkestiftet, till hvilket hon hade patronrätten, sedan
M. föregående år prästvigts. Härmed var ock all
den borgerliga lycka, som var honom i detta lifvet
beskärd, uppnådd. Flera gånger sökte han erhålla
någon bättre belägenhet, men alltid förgäfves.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free