- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:169

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Mörner, Carl Göran Detlof - 16. Mörner, Julius Oscar - 17. Mörner, Carl Otto - 18. Mörner, Kristina Charlotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erkännande, trots han var i saknad af dessa yttre
egenskaper hos en talare, som företrädesvis äro
ägnade att vinna en debatterande församlings
öra. En af de mest utpräglade motståndarne till
det de Geerska representationsförslaget 1865,
hade han i samråd med liktänkande då utarbetat ett
motförslag, hvilket dock icke kom under ständernas
pröfning, då ingen boktryckare under den då rådande
oron vågade åtaga sig dess tryckning. Förslaget
innebar en sammanjämkning af allmänna val och
klassval. Första kammaren skulle utses af adeln,
prästerskapet, de för egendom och inkomst högst
beskattade, samt landsting och stadsfullmäktige i
rikets större städer samt väljas för sex år. Andra
kammaren skulle väljas för tre år, medelbart på
landet och omedelbart i städerna, och rösträtten
skulle beräknas efter samma grunder som den kommunala
rösträtten. Under det nya statsskicket företrädde
M. Kronobergs län i Första kammaren 1867–75. Från
1858 var han direktör i Landtbruksakad. och från
1873 serafimerriddare.

Död i Stockholm d. 12 maj 1878.

Gift 1861 med friherrinnan Märta Charlotta
Gabriella Leijonhufvud
.


16. Mörner, Julius Oscar,
landthushållare, politiker. Född i Stockholm d. 24
okt. 1816; den föregåendes broder.

Student i Uppsala 1832, aflade M. därstädes kansliexamen
1836 och hofrättsexamen 1838, hvarefter han inskref
sig i flera af hufvudstadens juridiska
ämbetsverk. Han hade ock innehaft fiskalsförordnande
i Svea hofrätt, när han 1846 gifte sig med sin kusin,
grefvinnan Louise Magdalena Mörner, och därpå för
alltid lämnade statstjänsten för att odeladt egna sig
åt skötseln af sina stora jordegendomar Herreborum och
Kåreholm i Östergötland. Vid sidan häraf togs han i
anspråk för allmänna värf. Efter att hafva deltagit
i flera ståndsriksdagar, representerade sålunda
M. Östergötlands län i Första kammaren 1867–84,
från 1869 tillhörande lagutskottet. Kunskapsrik
och själfständig, intog han en bemärkt ställning
i kammarens debatter. Liksom brodern hysande en
utprägladt konservativ åskådning, tillhörde han
landtmannapartiets mest deciderade motståndare,
men svedan af hans sakliga skärpa mildrades
i icke ringa grad af den godmodiga humor, som
präglade hans anföranden, i förening med hans
personliga älskvärdhet. Han tillhörde äfven 1873
och 1878 års kyrkomöten. Redan 1838 hugnad med
kammarjunkaretiteln, kallades han 1874 till ledamot
af Landtbruksakademien. I hemorten var han 1863–79
och 1881–82 ledamot af länets landsting samt
1878 och 1881–82 dess vice ordf. Död å Kåreholm
d. 1 jan. 1888.

Yngste brodern Axel Edvard Knut,
född d. 17 april 1824, student i Uppsala 1840,
juris kandidat 1851 och godsägare å Björksund i
Södermanland, har äfven verksamt deltagit i vårt
offentliga lif som bl. a. ledamot af Första kammaren
1869–80 – därunder led. af statsutskottet 1874–80
– och af Andra kammaren 1882–84, vice ordf. i
Södermanlands läns hushållningssällskap 1877–88 och
ordf. i dess landsting 1889–91.

Gift 1858 med Hedda
Gustafva Ericson
, dotter af järnvägsbyggaren Nils
Ericson (se I: 306).


17. Mörner, Carl Otto, militär,
»konungamakare». Född d. 22 maj 1781.
Föräldrar: landshöfdingen frih. Carl Clas Mörner
och Margareta Elisabet von Post.

Såsom fänrik vid Upplands regemente, hvartill M. utnämndes 1796,
väckte han en gång under en exercis Gustaf IV Adolfs
uppmärksamhet och erhöll monarkens tillåtelse
att utbedja sig en nåd. M. anhöll då att fritt få
begagna föreläsningarna på Karlberg och sedermera
erhålla tillstånd att gå i fransk tjänst. Båda
delarna beviljades, och M. begaf sig 1803 till
Frankrike. Hans bekantskaper därstädes föranledde
sedan de förehafvanden, hvilka han vid äldre
år skildrade i en Kort berättelse om ursprunget
till tronföljarevalet i Örebro år 1810
. När efter
Carl Augusts plötsliga bortgång svenskarna sågo
sig om efter en ny tronföljare, förenade sig den
allmänna meningen om prins Fredrik Kristian af
Augustenborg. Under det Carl XIII genom sin minister
i Paris bäst ordnade om dennes kandidatur, fick M.,
som blifvit ditsänd såsom kurir, den tanken att på
eget bevåg verka för utväljandet af en af Napoleons
generaler och uppvaktade för detta ändamål marskalk
Bernadotte. Regeringen sporde med förtrytelse den djärfve
löjtnantens tilltag. Men då M:s förslag hastigt
vann bifall, särskildt inom armén, och marskalken
själf begynte verka för sin sak, vände sig bladet,
och fursten af Ponte Corvo utkorades till svensk
tronföljare. 1811 utnämndes M. till kapten i armén
och kronprinsens adjutant, blef vidare major 1813,
öfverstlöjtnant 1817 och öfverste i armén 1818. Under
året 1824 tjänstgjorde han som vice landshöfding
i Jämtland och utnämndes 1829 till tullinspektor vid
Blockhusudden i Stockholm, hvilken tjänst han som
pensionerad lämnade 1841. Led. af Krigsvet.-akad.

Död i Vaxholm d. 17 aug. 1868.

Gift 1: 1810 med
Sofia Emerentia af Wetterstedt, 2: 1831 med Katarina
Charlotta Styrlander
och 3: 1848 med Anna Gustafva
Sofia Sundius
.


18. Mörner, Kristina Charlotta, författarinna. Född
på Gåfvetorp i Småland d. 2 mars 1760; syster
till M. 11.

Vid tjugu års ålder ingick hon
äktenskap med majoren frih. Axel Thure Gyllenkrook,
hvilket äktenskap efter en nittonårig sammanlefnad
upplöstes genom skilsmässa 1799, hvarefter hon 1800
ingick nytt gifte med krigspresidenten frih. Bror
Cederström
. Hon har blifvit kallad sin tids
fru Nordenflycht, mera för det hon omkring sig
samlade skalder och tonkonstnärer än för egna
vittra arbeten. Hon har emellertid skrifvit
flera skaldebref och småstycken på vers, till
hvilka senare hon själf satte musiken. Det mest
bekanta torde vara den förr allmänt sjungna
visan »Välkommen, o måne, min åldrige vän».
Såsom tecknarinna utmärkte hon sig för rask hand
och röjde i detta hänseende släkttycke med sin brorson
Hjalmar Mörner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free