- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:187

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nolcken, Erik Mattias von - 2. Nolcken, Carl Adam von - Nonnen, Eduard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigsförklaring mot Ryssland, återvände han till
fosterlandet 1741. Då detta krig tog en för Sverige
olycklig vändning, fann kejsarinnan Elisabet,
hvilken mot slutet af 1741 bemäktigat sig tronen,
så mycket mindre skäl att infria de lösliga
och endast muntligt gifna löften, som N. lyckats
aflocka henne till Sveriges förmån. Djupt beklagade
N. utbrottet af detta krig, hvilket han gjort allt
för att förebygga. Hans varningar hade emellertid
undanhållits sekreta utskottet, liksom han själf
lämnats i okunnighet om Hattstyrelsens beslut och
åtgärder till krigets framkallande. När motgångarna
för de svenska vapnen ökade sig och hos Sveriges
styrelse framkallade önskan om en snar fred, uppdrogs
i febr. 1742 åt N. att begifva sig till Moskva för
att därstädes verka i detta syfte. Den långväga
färden gick öfver Torneå och var lika besvärlig som
fruktlös. Slutligen kom det på hans lott att efter
långvariga och svåra förhandlingar jämte riksrådet
Cedercreutz underteckna fredsföredraget i Åbo
1743. S. å. blef han vice och året därpå ordinarie
statssekreterare. Upphöjd i friherrligt stånd 1747,
blef han s. å. hofkansler samt 1758 president i
Göta hofrätt. Han afled i Stockholm 1755.

Gift 1: 1731 med Kristina Margareta von Lode och 2: 1741 med
friherrinnan Anna Regina Horn.


2. Nolcken, Carl Adam von, agronom; den föregåendes
sonsons son. Född d. 20 juli 1811 på Jordberga
i Källatorps socken af Malmöhus län. Föräldrar:
landshöfdingen, friherre Erik Reinhold von Nolcken
och friherrinnan Anna Magdalena Eleonora Strömfelt.

Efter att hafva tillbragt flera år
i Köpenhamn, sysselsatt med studier under ledning
af den bekanta professor H. N. Clausen, fortsatte
N. 1830–34 sin vetenskapliga utbildning i
Uppsala, där han var inackorderad i E. G. Geijers
hus. Sedan han 1835–36 genomgått en kurs vid Nonnens
landtbruksinstitut å Degeberg, ägnade han sin tid
och sina krafter åt skötseln af sitt färderneärfda
gods, Jordberga, hvars värde han förökade genom
förbättringar och försköningar. Han har för öfrigt
efterlämnat det vördade och älskade minnet af
en man, uppfylld af människovänliga afsikter och
nitälskande för allmogens sociala och moraliska
framåtskridande. Detta ädla mål fullföljde han,
hvad hans egna underhafvande beträffar, genom att
bl. a. 1842 på sitt gods upphäfva den betungande och
förnedrande hofveriskyldigheten. Äfven verkade han
för folkupplysningens sak genom utgifvande af tvenne
små samlingar folkskrifter: Den lilla bondevännen
1839 och Läsning för allmogen 1855. Död på Jordberga
d. 3 sept. 1857.

Gift 1843 med grefvinnan Sofia
Henrietta Margareta Dorotea Ehrensvärd
.


Nonnen, Eduard, det rationella landtbrukets
grundläggare i Sverige. Född d. 30 juni 1804
i Hamburg. Föräldrar: handlanden därstädes John
Nonnen
och Anna Matilda Lorent.

N., hvars föräldrar 1809 öfverflyttade till London,
fick därstädes sin första uppfostran. Sedan familjen
1819 bosatt sig i Göteborg, kvarstannade N. i denna
stad till 1821, då han afreste till Stockholm,
för att fortsätta sina studier i kemi, botanik och
veterinärvetenskap. För sin utbildning i det praktiska
landtbruket vistades han först 1823 vid Engeltofta i
Skåne och sedermera vid Möglin, där han åtnjöt den
berömde Thaers handledning 1824–26. Äfven uppehöll
han sig någon del af sistnämnda år på Schiebare
i Schlesien hos den framstående agronomen Albrekt
Block. Sedan han 1827 företagit en utländsk resa och
ägnat sig åt praktiska studier i Tyskland, England
och Skottland, inköpte han 1828 egendomen Degeberg
i Skaraborgs län. Denna egendom, som befann sig i
fullkomligt lägervall, då N. blef ägare af densamma,
förvandlade han inom få år till en mönstergård
och inrättade här det första landtbruksinstitutet
i Skandinavien 1835. Rikets ständer hade 1834
för detta ändamål tilldelat honom ett årsanslag
å 5,000 rdr b:ko, som de 1844 höjde till 10,000
rdr b:ko. N. leddes vid detta företag af den hos
honom djupt rotade öfvertygelsen, att ett grundligt
studium af landtbruket och därmed sammanhängande
vetenskaper vore en nödvändig förutsättning för att
kunna blifva en praktiskt duglig jordbrukare. Dessa
grundsatser kunde icke annat än förefalla såsom
underliga nyheter i ett land, sådant som vårt, där
jordbruket hittills bedrifvits helt slentrianmässigt
utan nämnvärda insikter i sättet för dess rationella
behandling. Emellertid hade det af N. gifna exemplet
på, hur en jord bör skötas för att löna odlarens möda,
det mest välgörande inflytande, och den ofantliga
utveckling jordbruket sedan dess vunnit i vårt
fädernesland, kan till stor del betraktas som en
frukt af N:s verksamhet på Degeberg. Därigenom
att en vetenskaplig undervisningsanstalt för
jordbruket uppstod, vanns det dubbla målet:
kännedom om sättet för ett rationellt jordbruk
och adlandet af opinionen för det förut tämligen
föraktade yrket. Emellertid var det ett ingalunda
lätt värf, N. hade att utföra. Det fordrades både
mycken möda och stora omkostnader, innan Degeberg
kom i det skick, att det kunde mottaga lärare
och lärjungar. När omsider detta inträffade,
blefvo lärjungarna indelade i tvenne klasser, af
hvilka den högre, som motsvarade elevkursen vid de
nuvarande svenska landtbruksinstituten, upphörde
d. 1 okt. 1862, sedan statens landtbruksinstitut
vid Ultuna blifvit organiseradt och kommit i full
verksamhet, och den lägre, som var en föregångare
till de lägre landtbruksskolorna, nedlades vid
N:s död, som inträffade å Degeberg d. 2 mars 1862,
efter det han kort förut blifvit hedersledamot af
Landtbruksakademien. För öfrigt var N. ledamot af
Vet.- och Vitt.-samhället i Göteborg sedan 1834 och af
Vetenskapsakademien sedan 1856. Denna akademi lät 1898
öfver honom prägla en minnespenning, och i sammanhang
därmed författades af dess præses, C. Lovén,
en skildring af hans lefnad. Human och välvillig,
upplyst och verksam utan buller, hade N. allestädes
vunnit vänner och lämnade sålunda både i den enskilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free