- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:192

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenberg, Bengt - Nordenbjelke, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nordenberg, Bengt, genremålare. Född i gården
Komperskulla af Jämshögs församling i Bleking
d. 22 april 1822. Föräldrar: torparen Per Jönsson
Nord
och hans hustru Sissa Bengtsdotter.

Bengt var en gosse med godt hufvud, något som också
tidigt röjde sig, hvarför han af fadern skickades
till skolan i Karlshamn. På grund af sin fattigdom
nödgades dock fadern snart åter taga honom hem,
där han, som var för klen för grofarbete, sattes att
syssla vid spinnrocken. Äfven fick han göra tjänst
som vallpojke, detta tillsammans med en annan begåfvad
ungdom, den sedermera såsom »folkskald» bekante
Per Thomasson. Fåren fingo emellertid sköta sig
själfva, bäst de kunde, ty medan Per glömde bort dem,
fördjupad i läsningen af någon vitter författare eller
upptagen af försök att själf dikta små visor, tänkte
Bengt blott på fåren för att teckna af dem liksom
hela omgifningen med både folk och fän, skog och äng,
hus och kyrkor. Detta med begagnande af de enklaste
materiel, han i sin fattigdom kunde komma öfver. Ty
från hans spädaste ungdom bestod N:s käraste nöje i
att rita och teckna, och denna afgjorda håg föranledde
föräldrarna att, när han uppnått sitt tolfte år, sätta
honom i lära hos en målare Brodin i Sölvesborg. Här
tillbragte han sju års lärotid och förklarades efter
dennas förlopp 1841 för välbeställd gesäll. Men
Nordenberg – detta namn hade han antagit vid sin
konfirmation – kände inom sig anlag att blifva något
förmer än en vanlig plankstrykare. Under de sista åren
hade hans håg oupphörligt stått till Stockholm, men
bristande tillgångar tvungo honom att tills vidare slå
resan ur hågen och genom målning på landet anskaffa
det oundgängligaste för sitt uppehälle. Ändtligen
såg han sig genom stränga besparingar i tillfälle
att anträda den efterlängtade Stockholmsfärden och
anlände full af förhoppningar till hufvudstaden i juni
1843. Här fann han emellertid, att hans sparpenning
icke länge skulle räcka, hvarför han antog kondition
hos en målaremästare Hallgren och var så lycklig att
i denne finna både en vän och en välgörare. Sådana
påträffade han äfven, sedan han efter tre års förlopp
börjat på fullt allvar studera vid Målarakademien,
bland sina lärare, af hvilka professor A. Retzius
och öfverintendenten Anckarsvärd hos dåvarande
drottning Josefina utverkade åt honom ett årligt
understöd. Efter att med loford och flera belöningar
ha genomgått Konstakademiens särskilda skolor,
anträdde han den vanliga studieresan och anlände
till Düsseldorf d. 7 okt. 1851. Här dröjde det ej
länge, förrän hans offentliga konstnärsbana började,
och denna vidgade sig ännu mera, sedan han 1856
erhållit ett af svenska statens resestipendier,
hvarmed han 1857–59 fortsatte sina studier i Paris,
Rom och Neapel. Från sistnämnda tid var han stadigt
bosatt i Düsseldorf, därifrån han likväl gjorde
åtskilliga sommarbesök i Sverige. Redan 1853 hade
han för öfrigt med den norske mästaren Tidemand,
för hvars konstnärskap han ägde en
beundrande förståelse, företagit en studieresa genom
Värmland och Dalarna. Hvad Tidemand, Nordenbergs
förnämste lärare och konstnärliga föresyn inom
Düsseldorfskolan, såsom konstnär är för Norge, är
N. i visst fall för Sverige, nämligen den mästerlige
framställaren af de rika skatter, som gömma sig i vårt
ännu i många hänseenden egendomliga folklif. Hans
taflor äro öfverallt spridda i Tyskland, England,
Frankrike, Österrike och de skandinaviska länderna,
samt hafva ofta blifvit reproducerade i träsnitt och
stentryck. Allmännast bekanta torde följande vara:
Organist i en svensk landskyrka, Nattvardsgång
i en svensk landskyrka. Tiondemöte i Skåne
(i
Nationalmuseum), i hvilken tafla han torde kunna sägas
hafva nått höjden af sitt konstnärskap, utmärkt som
den är ej blott af teknisk fulländning, utan framför
allt af en genomgående naturlighet i skildringen,
Första och sista färden, Dalkarlar återkommande från
jakt, Brunssällskap i Småland, Bröllop i Värend

(i Nationalmuseum) o. s. v.

N. var ledamot af
Konstakademien och hedersledamot af Kulturhistoriska
föreningen i Lund. Denna förening, som redan under
N:s lifstid kommit i besittning af åtskilliga hans
studier, befanns vid hans bortgång ur tiden, som
inträffade i Düsseldorf d. 18 dec. 1902, hafva
blifvit insatt till arftagare af hans konstnärliga
kvarlåtenskap.

Gift 1: 1850 med Karolina Schultz
och 2: 1855 med Nanny Sutthoff.


Nordenbjelke, Lars, skeppsbyggmästare. Född i Göteborg
d. 5 mars 1745. Föräldrar: amiralitetskaptenen
Lars Bogman och Mariana Chapman en syster till den
namnkunnige skeppsbyggmästaren af samma namn.

Sedan sonen 1760–61 öfvat sig i skeppsbyggeriet
på varfvet i Göteborg, antogs han till elev
af sin morbror F. H. af Chapman och fick 1763
följa honom till Sveaborg. Här biträdde han sin
lärare vid byggandet af flera skärgårdsfartyg och
utförde 1765–68 gravyrerna till hans stora verk
»Architectura navalis mercatoria». Befordrad 1776
till skeppsbyggmästare, hade han intill 1788 års
krig närmast under Chapman tillsynen vid byggandet
af dessa från hafven längesedan försvunna drakar,
hvilkas namn så ofta möta oss i historien, såsom
Fäderneslandet, Äran, Dygden, Försiktigheten,
Tapperheten, Manligheten, Dristigheten, Bellona,
Thetis, Galathée, Esplendian, Amadis o. s. v. Sedan
kriget utbrutit, undfick han förordnande såsom
öfverskeppsbyggmästare och ombesörjde i denna egenskap
flottans utrustning. Förflyttades 1790 som ordinarie
öfverskeppsbyggmästare till arméens flottas station
i Stockholm, befordrades 1793 till öfverstlöjtnant
vid den då nyinrättade Flottornas konstruktionskår
och blef 1805 öfverste för samma kår och tillika chef
för konstruktionskontoret. Vid Carl XIII:s kröning 1809
upphöjdes han i adligt stånd med namnet Nordenbjelke
och afled i Stockholm d. 19 maj 1814.

Ledamot af
Vetenskapsakademien, Krigsvetenskapsakademien, och
Fria konsternas akademi m. m.

Hans stora skicklighet
i sitt yrke öfverträffades blott af hans blygsamhet,
hvarigenom hände, att många uppfinningar af honom aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free