- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:203

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Nordenskjöld, Nils Otto Gustaf - Nordenson - 1. Nordenson, Erik Jonas - 2. Nordenson, Erik Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socken af Jönköpings län d. 6 dec. 1869; sonsons
son af N. 3 och son af öfversten Otto Gustaf
Nordenskjöld
och Anna Elisabet Sofia Nordenskiöld,
syster till N 9.

Student i Uppsala 1886, blef
N. därstädes 1894 fil. doktor samt docent i
mineralogi och geologi. Liksom sin morbroder har
N. emellertid företrädesvis gjort sig känd för af
honom företagna vetenskapliga forskningsfärder. Redan
1895–97 ledde han en svensk expedition till
Magalhàeslanden och verkställde omfattande och
betydelsefulla forskningar under denna expedition,
den han skildrat i sitt arbete Från Eldslandet
1898. Sistnämnda år företog han en dylik färd
till Klondyke. Synnerlig uppmärksamhet ådrog sig
den sydpolarexpedition, som han med understöd
af för saken intresserade mecenater fick till
stånd 1901, och i hvilken såsom representanter
för skilda naturvetenskapliga discipliner
deltogo åtskilliga svenska vetenskapsmän samt en
argentinsk löjtnant. Expeditionen, som för sitt
ändamål förvärfvat det redan förut i sydpolsnejderna
använda fartyget »Antarctic» och såsom dess förare
norske sjökaptenen C. A. Larsen, en af samtidens
erfarnaste sydpolarfarare, lämnade i oktober 1901
Göteborg. Anländ till Buenos Ayres vid jultiden, intog
expeditionen där, liksom senare på Falklandsöarna,
kol och proviant samt började i de första dagarna af
januari 1902 intränga i det egentliga sydpolarområdet
vid Syd-Shetlandsöarna. I södra delen af denna ögrupp
vid Snow Hill upprättades en vinterstation, där
N. tillika med några andra af expeditionens medlemmar
kvarlämnades, medan fartyget mot slutet af februari
gick norr-ut till Eldslandet. De å »Antarctic»
medföljande expeditionsmedlemmarna företogo åtskilliga
betydelsefulla undersökningar på Falklandsöarna och
Sydgeorgien samt styrde i början af november åter
mot söder för att hämta kamraterna. Då våren 1903
förgick, utan att något förnams om expeditionen,
utrustades med statsanslag och af enskilda
insamlade medel en undsättningsexpedition. Det
härför hyrda hvalfångstfartyget »Frithiof», fördt af
kaptenen vid flottan O. Gyldén, lämnade Stockholm
i medlet af aug. 1903. Emellertid blef det icke
»Frithiof» förunnadt att åvägabringa den tillämnade
undsättningen. Svenskarna blefvo nämligen förekomna
af argentinarna, som till sydpolsfararnas undsättning
utrustat krigsfartyget »Uruguay», fördt af kapten
Irizar, och denne hann redan d. 8 nov. eller omkring
14 dagar, efter det »Frithiof» anländt till Buenos
Ayres, fram till de svenska polarforskarnas station
eller rättare stationer, ty de voro två, ej långt
skilda från hvarandra, samt räddade dem alla. Man
fick då veta, att »Antarctic» krossats af isen den
12 febr. 1902, samt att af dess besättning en norsk
matros aflidit. N. och hans kamrater, af hvilka
de flesta anlände till Stockholm den 10 jan. 1904,
hälsades därstädes ej blott af släktingar och vänner,
utan äfven af befolkningen på det hjärtligaste
välkomna. De blefvo ock föremål för liflig hyllning
inom vetenskapliga kretsar, och hvad särskildt
N. beträffar, vann han äfven varmt erkännande inom
sådana kretsar i utlandet, där han hade tillfälle
att genom föredrag närmare redogöra för sin märkliga
expedition. N. och hans expeditionskamrater ha
(1904) utgifvit en skildring öfver densamma, benämnd
Antarctic, två år bland sydpolens isar.


Nordenson. Äldste kände stamfadern Jonas Nord var
först fältväbel, sedermera kronolänsman i Jämtland. Af
hans fyra söner blefvo tre präster. Två af dem kallade
sig Nordensson, den tredje – se N. 1. – Nordenson.


1. Nordenson, Erik Jonas, präst, författare. Född i
Lockne socken i Jämtland d. 2 juli 1805. Föräldrar:
fältväbeln, sedermera kronolänsmannen Jonas Nord och
Anna Persdotter.

Med grundlig elementarbildning,
inhämtad i Frösö trivialskola och vid Hernösands
gymnasium, blef N. student i
Uppsala 1827. Här ägnade han sig åt teologiska
studier och blef efter aflagda kunskapsprof prästvigd
1829, hvarefter han 1832 aflade fil. kand.-examen
och erhöll lagerkransen med första hedersrummet
vid promotionen 1833. Omedelbart därefter mottog
han kallelse från direktionen för Hillska skolan å
Barnängen att blifva lärare därstädes men utbytte
redan följande året denna lärarebefattning mot en
plats vid Nya Elementarskolan i Stockholm, där han
1839 blef hufvudlärare i kristendom och grekiska samt
kvarstannade till i maj 1847. Under tiden utnämndes
han, 1837, till e. o. hofpredikant, blef 1843 notarie
i hofkonsistorium, hvarmed han fortfor till i maj
1845, då han befordrades till ord. k. hofpredikant
och pastor i hofförsamlingen. I nov. sistnämnda år
befullmäktigad innehafvare af Lofö och Drottningholms
pastorat såsom prebende, utnämndes han 1849
efter Heurlin till öfverhofpredikant och præses i
hofkonsistorium. 1859 erhöll han k. maj:ts fullmakt
på Munktorps regala pastorat i Västerås stift och
fungerade 1862–78 såsom kontraktsprost. N., som 1860
utnämnts till teol. doktor, erhöll 1863 på begäran
afsked från öfverhofpredikantbefattningen. Död
i Munktorp d. 2 juli 1887.

Förutom en mängd
strödda predikningar i den af G. H. Mellin utgifna
»Christliga Predikaren» 1840–41 samt i »Postilla
för den husliga andakten» 1849, har N. utgifvit En
årgång högmessopredikningar
1845–48, Latinsk syntax,
jemte explikations- och stilöfningar
1834, Frågor
och svar i dogmatiken
1840, Missionshistoria eller
framställning af kristendomens utbredande i verlden
,
svensk bearbetning efter V. S. Steger, uppsatser i
Frey, Nordisk kyrkotidning, Läsning för Folket,
tillfällighetstal m. m.

Gift 1: 1838 med
Carolina Vilhelmina Samuelsson och 2: 1854 med
Jenny Adolfina Fridkulla Kindeblad.


2. Nordenson, Erik Vilhelm, ögonläkare.
Född i Lofö församling, Stockholms län, d. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free